Skolornas arbetsmiljö kräver nolltolerans mot hot och våld

- Skolan löser inte ensam problemet med hot och våld. Inte socialtjänsten heller. Men om vi tillsammans samarbetar med polisen kan vi nå en lösning, säger Mikael Dahlberg, utbildningschef i skånska Höganäs med tolv förskolor, sju grundskolor och ett gymnasium, samtliga kommunala, till Arbeidsliv i Norden.

Vi ska återkomma till hur denna kommun i den svenska södern arbetar med att förhindra hot och våld i skolan men först titta närmre på Arbetsmiljöverkets insatser och också vad fackförbundet Sveriges Lärare har att säga om frågan samt göra några snabba nedslag i grannländerna.

Kraftig ökning orsak till inspektioner

Arbetsmiljöverket inleder denna månad inspektioner över hela Sverige för att granska skolors förebyggande arbete mot hot och våld mot skolpersonal. Under ett år kommer omkring 1 000 grund- och gymnasieskolor över hela Sverige att granskas, både kommunala och fristående. Det motsvarar ungefär var femte skola.

Orsaken till insatsen går enkelt att beskriva med siffor:
”Mellan 2012 och 2022 mer än fördubblades antalet anmälningar om hot och våld i grund- och gymnasieskolan – från knappt 400 till 850.”

Citatet är från Arbetsmiljöverkets pressmeddelande med anledning av inspektionsinsatsen. Där säger verkets generaldirektör Erna Zelmin att hon tror att det ökade antalet anmälningar både beror på en större benägenhet att anmäla och en reell ökning av antalet hot- och våldssituationer i skolan.

Vidare påpekar generaldirektören att det är nolltolerans mot hot och våld i skolan som gäller samt att det är positivt att de med ansvar för arbetsmiljön i skolan – huvudmän och arbetsgivare – lever upp till lagens krav att anmäla tillbud till Arbetsmiljöverket .

Fokus under inspektionerna kommer ligga på:
• risker för hot och våld
• anställd personal, alla kategorier
• den lokala skolan med dess förutsättningar för att förebygga händelser som rör hot och våld, samt lokala riskbedömningar och säkerhetsrutiner

”Håll käften kärring”

- Det som förvånade oss var att de största problemen var i de lägsta årskurserna.

Det säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande för Sveriges Lärare, fackförbundet som sedan årsskiftet är en sammanslagning av Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, till Arbeidsliv i Norden.

Hon syftar på ”Håll käften kärring – en rapport om lärares utsatthet för hot och våld i fritidshem, förskoleklass och grundskolan årskurs 1-6” som Lärarförbundet publicerade 2021. 

Rapporten visar att lärarna i förskoleklass anser sig ha de största problemen. Exempel som en förskollärare blivit utsatt för är att blivit spottad på av elev, fått spadblad tryckt mot halsen, sparkad på av elev, biten av elev.

Vidare svarade:
• 7 av 10 lärare att en elev någon gång under 2020 har utsatt dem för en hotfull situation.
• var femte lärare att de varje vecka under 2020 har varit med om att en elev har utsatt dem för hotfulla situationer.
• 66 procent av lärarna att det minst någon gång under 2020 har hänt att en elev har utsatt dem för hot om våld och 22 procent svarar att det har hänt minst en gång i månaden.

”När tryggheten brister”

Liknande dystra siffror visar en annan rapport som Lärarförbundet också publicerade 2021: ”När tryggheten brister” – högstadiet, gymnasiet och inom vuxenutbildningen” samt att ”16 procent av högstadielärarna och 14 procent av gymnasielärarna har funderat på att lämna yrket på grund av situationen med hot och våld”.

- Många lärare funderar på att lämna yrket där situationen är extra ohållbar. De känner oro inte bara för sig själv utan också för eleverna. De vet att det finns barn och ungdomar som går till skolan och tänker ställa till det för andra och alla inklusive sig själv, säger Johanna Jaara Åstrand.

Och det är det som också skett.

Allvarliga skolattacker efter rapporterna

För bland alla anmälningar till Arbetsmiljöverket är det under senare tid tre stycken tillbud i Skåne som sticker ut genom den mycket allvarliga graden av våld på skola. Ett av dem skedde samma år som nämnda rapporter presenterades då en 15-årig pojke knivskadade en lärare på en skola i Eslöv.

Året efter, i januari 2022, skadade en 16-årig pojke en lärare och en elev med kniv på en skola i Kristianstad. Ett par månader senare, i Malmö i mars, gick en 18-årig elev på ett gymnasium till attack med kniv och yxa och dödade två lärare.

Ökat fokus efter hot

Även i Höganäs, med cirka 28 000 invånare, har ett tillbud skett på skola, dock utan att någon person fysiskt kom till skada. En tidigare elev på stadens gymnasium dömdes 2020 för olaga hot som han uttalat.

- Kommunen drog lärdomar av det som hände då. Idag har vi mycket tätare samarbete med polis och socialtjänst. Vi samlas när individer eller grupper signalerar ett avvikande beteende eller om något hänt som gör att vi behöver träffas.

Spindeln i nätet för detta samarbete är kommunens säkerhetsansvariga som sammankallar mötena med skola och polis och eller socialtjänst.

- Vi har årligen mellan 50 och 70 rapporter om hot och våld både mot elev och mot personal. Det kan ske överrepresentation eftersom både resursskola och särskola ingår i statistiken. Där är det elever i majoritet som hotar personal. I övrigt gäller de flesta anmälningarna hot och våld från elev till elev där vi vet att det också finns ett mörkertal, säger Mikael Dahlberg, som värdesätter att anmälningar sker.

För att systematisera arbetet mot hot och våld tar utbildningsförvaltningen i Höganäs just nu fram ett årshjul.

I planeringen kommer en första utbildning i PDV – pågående dödligt våld – för all skolpersonal att läggas in vartannat år, med uppsamling varje år för nyanställda och för dem som missade första tillfället. Syftet med utbildningen är att öka kunskapen och förmågan att hantera situationer som involverar eller kan involvera dödligt våld.

En andra utbildning i PDV kommer ske varje år och den kommer följas upp på enheternas så kallade APT, vilket är arbetsplatsträffar reglerade i kollektivavtal med utrymme för dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare.

- Det handlar om att uppmärksamma vad som sker, att medvetandegöra och att skapa rutiner för hur vi ska hantera hot och våld. Vår bild är att vi har blivit bättre även om det finns elever som inte mår bra.

I Höganäs finns även fristående skolor. Kommunen har dock endast tillsynsansvar för fristående förskolor.

Efterlängtad inspektion

Även Sveriges Lärare är av åsikten att samverkan måste ske för att bromsa den negativa utvecklingen.

- Det är inte ett skolproblem utan ett samhällsproblem. Hela samhället måste backa upp skolan från hur man jobbar med boendesegregationen, föreningslivet, samverkan mellan socialtjänsten, polis och BUP [barn- och ungdomspsykiatrin]. Där man har bäst framgång är där man jobbar samordnat, inte bara slussar problemen mellan verksamheterna, säger Johanna Jaara Åstrand.

Generellt anser hon och Sveriges Lärare att arbetsmiljöarbetet på skolorna får för lite resurser och ser brister hos många huvudmän. Men också att skolan är underfinansierad vilket leder till att klasserna blivit större och lärarna färre samt att det ofta är elevhälsan, elevassistenter och specialpedagoger man först drar ner på.

- Det är viktiga kringfunktionerna som spelar roll för elevernas hälsa.

Därför välkomnar Johanna Jaara Åstrand Arbetsmiljöverkets inspektioner och säger att det måste finnas en vilja att undersöka och riskbedöma och därmed kunna förebygga att hot och våld uppkommer.

- Det ökar mest på skolor där man har minst antal behöriga lärare och där ledarskapet ofta byts ut. Vi måste skapa organisationer där man behåller sina lärare och kan etablera trygghet för både eleverna och för personalen, säger Johanna Jaara Åstrand och tillägger:

- Redan hösten 2017 när jag var förbundsordförande för Lärarförbundet skickade vi en skrivelse till Arbetsmiljöverket när anmälningarna mot hot och våld eskalerade och krävde att de tittade på orsakerna bakom och varför rutinerna brister i det förebyggande arbetet. Så inspektionerna de nu ska genomföra kommer inte en dag för tidigt.

Statliga insatser

I Sverige ska förutom Arbetsmiljöverkets skolinspektion elevhälsoarbete stärkas i skollagen från och med 2 juli 2023. Skolverket skriver:

”Elevhälsans uppdrag är sedan tidigare att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och att elevhälsan främst ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande kvarstår. Utifrån det förtydligas arbetet med följande meningar:

• Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal.
• Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete.
• Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten.”

… men mer pengar efterlyses

Debattens vågor har gått höga efter att Sveriges nya regering släppte sin budget. Sveriges Lärare hävdar att skolan går med ett underskott på 12 miljarder svenska kronor och skolkommunalråd ute i landet kräver mer pengar från staten till de kommunala skolorna.

Lotta Edholm, skolminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet.

I en intervju i Sveriges radio bemöter skolministern Lotta Edholm, Liberalerna, dessa krav. Hon säger där att regeringen gjort den största satsningen på skolan på 30 år och att det är enorma skillnader mellan kommunerna hur mycket de satsar på skolan. Hon tillägger att i skolornas budget är det mindre än 10 procent som kommer direkt från staten, resten är avvägningar och prioriteringar som kommunen avgör.

Bland de riktade satsningar regeringen gjort på skolan finns:
• 685 miljoner kronor för att bland annat öka tillgången till läromedel av hög kvalitet.
• 600 miljoner kronor för att öka tillgången till speciallärare och förbättra tillgången till specialpedagogiska insatser.
• 100 miljoner kronor för lovskola i lägre årskurser.
• 75 miljoner kronor för att inrätta skolsociala team.

Annika Wallenskog. Foto: Hans Alm.

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, en medlems- och arbetsgivarorganisation för Sveriges samtliga kommuner och regioner, säger till Arbeidsliv i Norden att hon förstår kommunernas ramaskri när det ska få ihop sina budgetar, inte endast skolbudgeterna.

- Av 290 kommuner har 48 budgeterat för ett underskott.

Enligt Annika Wallenskog har kommunerna mycket stora kostnadsökningar bland annat med pensionskostnader kopplade till hög inflation. Ett annat exempel hon nämner är de skolor som hyr sina lokaler, där har hyresökningen varit 11 procent senaste året.

- Till detta kommer höga kostnadsökningar för livsmedel, underhåll, städning, energikostnader. Det drabbar skolorna ganska kraftigt, säger Annika Wallenskog.

SKR befarar ett sammanlagt budgetunderskott för kommuner och regioner på 24 miljarder nästa år och vill därför ha besked från regeringen om höjda statsbidrag.

- Statsbidragen borde räknas upp med pris, löner och befolkning så att de inte sjunker, men nu ligger de kvar på 2020 års nivå. De har ökat, men det var för att de inte skulle minska, säger Annika Wallenskog, som även anser att om statsbidragen gjordes om till generella bidrag skulle kommunerna vara garanterade stöd under lång tid till sin basverksamhet där skolorna ingår.

Tidiga satsningar lönsamma

Johanna Jaara Åstrand uttrycker frustration. Det gäller situationer när behov det larmats om i skolan inte får gehör, som hon uttrycker det, och syftar på rapportering som skolorna gör när eleven är fem, sex år gammal och behöver insatser, men får svaret att resurser saknas. Frustration efter hon anser att problemen blir så mycket större när de skjuts framåt och då blir extremt mycket svårare, ibland irreparabla.

- Alla pengar man satsar tidigt i sådana här fall är en ren vinstaffär. Motsatsen blir extremt mycket dyrare. Vi måste ha nolltolerans mot hot och våld i hela skolan, redan från förskolan, säger Johanna Jaara Åstrand.