Det är samma visa varje år. När Åland förvandlas till ett
sommarparadis under några hektiska veckor från midsommar till
skolstarten och tar emot besökare från öst och väst är det alltid lika
svårt att hitta personal till alla stugbyar, campingplatser,
gästhamnar, glasskiosker, restauranger och kaféer som endast har
säsongsöppet.
Hotell- och restaurangutbildningen på Åland utbildar kockar och
servitörer men det räcker inte till för att täcka behovet på landbacken
under de intensiva högsäsongsveckorna. De stora kryssningsfartygen
konkurrerar också hårt om personalen och betalar i regel högre
löner.
Ålands arbetsförmedling har försökt ett nytt grepp – ”After Ski på
Åland” som har marknadsförts på kampanjer och mässor i Sverige. Då vill
man locka kockar och övrig servicepersonal, som jobbar på
fjällanläggningar under vintern, att komma till Åland under sommaren –
hittills dock med klent resultat.
Många i Sverige tänker lätt bort Åland, förmodligen på grund av
okunskap. De vet helt enkelt inte att Åland är ett svenskspråkigt
landskap utan tror att man måste tala flytande finska för att få jobb
här.
Av tradition har en del av turistjobben skötts av studerande från
Finland. På Åland får de som har finska som modersmål en extra bonus –
en möjlighet att öva sin svenska. Men det finns en baksida. Alla
svenskspråkiga turister gillar inte att bli betjänade på knackig
svenska och av personer som ofta saknar grundläggande kunskaper om det
självstyrda Åland.
Oavsett om man serverar lunch, säljer bensin eller glass borde man
kunna svara på när Åland fick sin självstyrelse, vad det högsta berget
heter, vilka Mariehamns främsta sevärdheter är eller vad turisterna än
frågar efter. Men där kan servicen i många fall fallera. Sommarjobbaren
visar sig vara precis lika ovetande som turisten.
Många sommarjobbare hör inte heller till facket och blir säkert
lurade både vad gäller arbetstid och ersättning. Men i det fallet har
lilla Åland en fördel. Ryktet går fort om någon arbetsgivare kör med
ojusta metoder och då undviker man det stället.
