– Som goda grannar är vi beroende av varandra. Då är det bra
att grannar har arbete och företag får kompetens, säger Stefan Hörberg,
VD för HP Tronic och en av de företag som är aktiva i projektet ”Hur
svårt kan de va´?”
Det har gått ett år sedan näringslivet i Södra Småland tog
initiativet till ett möte för att diskutera vad de tillsammans skulle
kunna göra för de arbetslösa ungdomarna i regionen och samtidigt
tillgodose sina egna behov av kompetens. 50 företag möttes på
landshövdingens residens och diskuterade hur situationen för de unga
såg ut och vem som bär ansvaret för att få de unga i arbete. Med
på mötet var också Arbetsförmedlingen och informerade om sina
resurser.
På mötet sattes upp konkreta mål. Man skulle skapa en modell som
hjälpte de unga arbetslösa att komma ut i jobb. Man räknade också ut
vilka insatser som skulle behövas av näringslivet och konstaterade att
insatsen inte behövde bli så stor. Målet var att 800 arbetslösa
ungdomar i åtta kommunerna skulle få chansen att komma ut i arbetslivet
som praktikanter eller lärlingar och då skulle det räcka med att två
procent av företagen i regionen engagerade sig. En viktig del i
arbetet har också varit att skapa arenor för samarbete. ”Hur svårt kan
de va´?” har till exempel blivit en del av TvärdraG, ett tvärregionalt
projekt som vill sätta regionen på kartan och attrahera kompetens och
där både näringsliv och offentlig sektor samarbetar. Man jobbar också
tillsammans med Framtid Kronoberg, ett socialfondsprojekt som riktar
sig till arbetslösa ungdomar mellan 16-29 år.
– Ett viktigt mål var att samla ihop de resurser som finns och det
har nu resulterat i det vi kallar lärlingspaketet. På så sätt blir
kommunikationen enklare mellan företagen och de unga arbetssökande, men
också mellan företagen och Arbetsförmedlingen, säger Karin Palmér,
projektledare för TvärdraG, där projektet ”Hur svårt kan de va´?”
ingår.
Kontinuerligt stöd
Lärlingspaketet innebär att den arbetslöse får en fyra veckor lång
introduktion, där den unges situation kartläggs. Därefter sker en
matchning mellan ungdom och arbetsgivare som leder till en
lärandepraktik där utbildning kan ingå under en till tre månader.
Därefter sker en anställning under sex månader med bidrag från
Arbetsförmedlingen. Under hela perioden får den unge stöd av en coach.
HP Tronic i Ljungby nappade på detta och tog emot tio lärlingar.
Företaget tillverkar industriella elsystem, kablage och testsystem och
har idag har cirka 125 anställda. De är också verksamma i Kina.
– Vi blev intresserade för att det just nu sker en kraftsamling
kring de unga arbetslösa och för att det var en bra paketering med
coacher från Arbetsförmedlingen särskilt avsatta för Lärlingspaketet
och att det varit lätt att få kontakt med Arbetsförmedlingen, säger
Stefan Hörberg, VD för HP Tronic.
Han är positiv till att de unga fått mycket stöd från
Arbetsförmedlingen och att de stått för kostnaden för utbildning av de
unga. HP Tronic har stått för handledning och också tagit in en 70-årig
medarbetare som fungerat som en förebild för de unga om hur livet på en
arbetsplats går till både vad gäller själva produktionen, men också
socialt, till exempel betydelsen av att komma i tid.
– Som arbetsgivare ska man vara klar över att det tar mycket tid att
ta in lärlingar. Samtidigt ser man, hör och känner vad jobbet betyder
för dem, säger Stefan Hörberg.
HP Tronic jobbar också med ungdomar på lite längre sikt. De är
fadderföretag för en sjundeklass som följer företaget, liksom företaget
följer dem. Det är en del i ett större projekt och tanken är att redan
tidigt göra de unga medvetna om vilka jobb som finns på orten och ge
dem chansen att skaffa den utbildning som krävs för att bli
kvar.
Ett ökat samhällsansvar
Karin Palmér på TvärdraG är väldigt positiv till att näringslivet
själva tagit initiativet till en satsning på ungdomsarbetslöshet.
Resultatet efter år visar att många fler unga arbetslösa kommit i
praktik eller jobb.
– Vi ser idag att näringslivet tar ett större ansvar än förr för att
göra regionen attraktiv och arbetet med de unga arbetslösa sker både
utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv och ett ökat
samhällsansvar, säger hon.
Hon konstaterar att det har varit viktigt att näringslivet själva
engagerat sig och berättat hur de vill jobba, att de till exempel visat
på betydelsen av att systemen är enhetliga och begripliga och att
företagen har fasta kontaktpersoner på Arbetsförmedlingen.
– Ha man inte med sig näringslivets engagemang blir det lika svårt
att finna former gemensamt ansvar för de unga arbetslösa. Då blir det
lika svårt som vanligt, säger Karin Palmér.
Och näringslivets engagemang inspirerar. Förra veckan kom ett
pressmeddelande från Ljungby kommun, där kommunen utmanar näringslivet
genom att lova att anställa lika många arbetslösa ungdomar som
näringslivet i kommunen tillsammans klarar.
