Benedicte Brøgger och Robert Salomon från det norska
arbetsforskningsinstitutet, AFI, har gjort en djupdykning i
forskningslitteraturen om arbetsglädje. ”Att jobba med arbetsglädje –
vad kan verksamheterna få ut av det?” är titeln på rapporten som
de skrivit på uppdrag av arbetsgivarorganisationen Virke, som har
företag och verksamheter inom bland annat handel, service och
utbildning.
Intresset för arbetsglädje är en del av en större förändring inom
forskningen på arbetsmiljö, där man inte bara ser på negativa faktorer
på en arbetsplats utan även på det som kallas positiv psykologi.
Arbetsglädje kan visa sig på många olika sätt, som att vara så
uppslukad av sina arbetsuppgifter att tiden flyger och att det är svårt
att riva sig loss från arbetet. En annan sida är vilken energi de
anställda har och hur motiverade de är att göra en kraftansträngning.
Känner de stolthet och inspiration av att arbeta?
– På andra
språk talar man mer om arbetsiver – job engagement – än
arbetsglädje. Den uttrycks på två sätt, hur motiverade de anställda är
och hur väl de förhåller sig till verksamhetens mål, säger Benedicte
Brøgger.
Gör man en tabell med fyra fält finns det medarbetare som varken är
motiverade eller som arbetar mot verksamhetens mål. De kallas för
”vilsna får” av Alan Crozier, i en av de mer än 200 studier som Brøgger
och Salomonson gått igenom:
Motsatsen till de vilsna fåren är de engagerade medarbetarna, de som
både är motiverade och som förstår vad verksamhetens mål är. De
”entusiastiska amatörerna” förstår vad verksamhetens mål är, men
anstränger sig inte för att uppnå dem. Det går att ha kul på jobbet
utan att vara produktiv.
Amatörernas motsats är de ”lösa kanonerna”. Det är medarbetare som
är engagerade, men som har sin egen agenda.
– Det är kanske
framförallt i akademiska yrken som man finner de lösa kanonerna, som
kan bli ett problem för resten av verksamheten, eftersom de följer sina
egna speciella intressen.
Sammansatt begrepp
Alan Croziers indelning är bara ett av flera
sätt att se på arbetsglädje som ett mer sammansatt begrepp.
– Det som nästan alltid är frånvarande i
studierna är frågan om makt. En arbetsgivare kan inte bara stjäla de
anställdas energi eller få dem att identifiera sig med målen om de inte
själva får vara med om att utforma dem, säger Benedicte Brøgger.
Frågan är också vad som ska ske med den ökade
vinst som blir resultatet. Ska den fördelas eller är det bara
arbetsgivaren eller ägarna som ska få disponera den?
Det finns studier i USA som visar på vilka
vinster som skulle uppstå om fler av de anställda blev engagerade.
Enligt en Gallup-undersökning i USA från 2001 var 18 procent av alla
anställda över 18 år oengagerade. Om företagen kunde minska den andelen
till 13 procent skulle det öka landets produktivitet med 79 miljarder
dollar.
Benedicte Brøgger är emellertid skeptisk till
att göra frågan om arbetsglädje enbart till något som handlar om kronor
och ören.
– Andra effekter av att öka arbetsglädjen är
att verksamheterna blir mer innovativa och att kundrelationerna blir
bättre med anställda som bryr sig om det de arbetar med, säger hon.
Nybörjare på jobbet
Slumpen ville att vi hade med oss
AFI-rapporten på en flygresa med Widerøe i Nordnorge. Då fick vi
plötsligt en demonstration av arbetsglädje då flygvärdinnan Wenche
Haaland, helt färsk på jobbet – det var hennes tredje dag – läste upp
informationen om flygningen med en glöd som om det var det roligaste
hon visste. Med på flyget fanns en äldre medarbetare som gjorde henne
trygg på uppgiften.
– Hur nyanställda tas emot på jobbet är en
viktig faktor om de trivs eller inte, säger Bendicte
Brøgger.
Tidigare har hon också varit med i en nordisk
utredning om hur arbetsmiljön kan vara en konkurrensfaktor. En av
frågeställningarna var just om en bättre arbetsmiljön bidrar till ökad
tillväxt. Eller är det tvärtom – att arbetsmiljön i tillväxtföretag
blir bättre, eftersom det är lättare att hitta passande arbetsuppgifter
än i en verksamhet som stagnerar eller skärs ned?
I den nordiska utredningen om tillväxtfaktorer
var ett av förslagen att det bör utvecklas jämförbara måltal och en
barometer för hur den psykosociala arbetsmiljön är.
Läs mer om den utredningen här:
Eksperter: Dårligt
psykosocialt arbejdsmiljø kræver handling
