Beatrice Clarke, anställd på Fryshuset, gav deltagarna en glimt av
verkligheten som många ungdomar upplever – en värld där de kriminella
är bättre på rekrytera ungdomarna än vad arbetsgivarna är.
Hon uppmanade politikerna att «inte slå ungdomen på käften utan med
häpnad.»
Konferensen är ett led i Sveriges ordförandeskap, där man valt att
lyfta ungdomsarbetslösheten som tidens stora utmaningar och som därför
bör dryftas på allra högsta nivå. Platsen för konferensen är Fryshuset,
berömt för sitt arbete med unga och sin förmåga att väcka energi hos
ungdomar som till synes tappat den.
– Det är unikt att vi samlar politiker,
parter, organisationer, ambassadörer från hela Norden på det här temat.
Jag vill också hälsa särskilt ungdomarna särskilt välkomna. Det är er
och er framtiden den här konferensen handlar om, sa
arbetsmarknadsminister Hillevi Engström när hon hälsade de många
deltagarna från hela Norden välkomna.
Ungdomsarbetslösheten ökar i hela Norden, även om det ser olika ut.
Norge har en låg arbetslöshet generellt, också bland ungdomar, medan
Sverige och Finland har många unga utan arbete.
– Vi står inför en betydande utmaning och vägen tillbaka för många
ungdomar är lång och krokig, men vi har mycket gemensamt i Norden och
kan möta utmaningarna tillsammans, sade Hillevi Engström.
Prioriterad fråga
Utan tvivel är ungdomsarbetslösheten en fråga som står högt upp på
den nordiska agendan.
– All arbetslöshet är en styggelse och ungdomsarbetslöshet är av
ondo, sade Norges statsminister Jens Stoltenberg.
Helle Thorning-Schmidt, statsminister i Danmark, betonade med
eftertryck betydelsen av att inte lämna en generation efter oss. Detta
skedde under 80-talet i Danmark, något hon själv bevittnade när hon
växte upp och många av dem är idag förtidspensionerade.
– Att ungdomarna får arbete är en av de
viktigaste uppgifterna vi har. Alla, oavsett uppväxt ska få chansen att
vara med i gemenskapen. Men det är vår ömma tå och vi vet att vi borde
göra mer, sade hon.
Intresset är stort för att finna lösningar, inspiration både
nationellt men också genom att blicka över gränserna i de nordiska
länderna. Flera av deltagarna poängterade också betydelsen av att
inte förlora sig i hopplöshet, utan se på de goda exemplen och lära av
dem. Oavsett statistik finns det bekymmer som är gemensamma. Det ena är
själva orsaken. Varför hamnar ungdomar utanför?
Globalisering och teknikutveckling
Ett skäl är globaliseringen – en utveckling som vi bara är i början
av, poängterade finansminister Anders Borg som drog slutsatsen att vi
lever i en tuff tid för jobb. Också teknikutvecklingen utmanar
arbetsmarknaden. Jobben fylls med allt högre kunskapsinnehåll och det
blir allt tuffare att få jobb för dem som har brister i utbildningen.
Svenska utbildningssystemet är en nyckelfråga, liksom hur man skapa
övergångar mellan utbildning och arbetsliv – något som inte fungerar så
bra i Sverige.
– Det är viktigt att diskutera våra problem och att ha mod att möta
dem. Nyckeln till de nordiska ländernas framgång är att vi klarar
omvandlingarna. Parterna på arbetsmarknaden är vår styrka men vi måste
använda dem aktivt. Det är också viktigt att poängtera att det inte
bara finns en lösning, sade Anders Borg.
Många av de deltagande politikerna var också inne på tanken att man
måste utgå från individen. Finna lösningar som väcker och passar den
enskilde.
Många unga är trots allt arbetslösa under kortare tid. Många av
diskussionerna kom därför att handla om den grupp som hoppar av skolan
och som hamnar utanför både jobb och utbildning.
Det är en grupp som på engelska kallas för NEET (neither in
education, employment or training). Det är ett uttryck som vi
förmodligen kommer att få höra mer om. Arbetsministrarna kom med många
konkreta exempel på hur de arbetar med ungdomsarbetslösheten. Mest
konkret av alla var Ålands näringsminister Fredrik Karlström i sitt råd
till ungdomen:
– Flytta till Åland! Där har vi många jobb.
