”Tack och lov – jag är en Svensson”

Ungdomsarbetslösheten är en prioriterad fråga för Stockholms stad och det pågår ett omfattande arbete inom staden och mellan staden och andra myndigheterna för att de unga ska gå från bidrag till arbete eller studier. Att ge individen starkt stöd är en framgångsfaktor, visar två projekt.

– Jag är 24 år, trebarnsmamma och jag ska aldrig mer i hela mitt liv
leva på försörjningsstöd. Genom Filur fick jag hjälp att se att jag är
unik, säger Nadja.

Publiken applåderar. Nadja sitter på ett podium tillsammans med sju
andra ungdomar.

Nadja

Gemensamt för dem är att de är unga, att de tidigare varit utan jobb
och att de stått mer eller mindre långt från arbetsliv eller studier –
en del riktigt, riktigt långt. Så är det inte längre och det är deras
berättelser om förändring som får publiken att applådera entusiastiskt.
Det är mitten av maj, platsen är en stor konferenssal på Hilton Hotell
i centrala Stockholm och det råder nästan examensstämning. I dag
presenterar de två Stockholmsbaserade projekten Filur och Merit sitt
arbete med arbetslösa ungdomar. I flera år har projekten, finansierade
av den Europeiska Socialfonden, ESF, och Stockholms stad, arbetat med
unga som saknar arbete och som har svag förankring på arbetsmarknaden.
I dag summeras både resultat och insatser. 

Utgångspunkt är individen

Unga arbetslösa klumpas ofta ihop i en grupp. De blir en siffra som
i Sverige och dagens Europa är så hög att den väcker stor oro hos
politiker på alla nivåer. Man talar till och med om en förlorad
generation och rapporter efter beskriver hur varje månad en ung
människa står utanför arbete och utbildning försvårar tillbakagången i
arbete.

Kanske är det därför de ungas berättelser om förändring väcker sådan
entusiasm hos lyssnarna. De inger hopp, visar på att det kan gå. De
visar också betydelsen av det som är de här två projektens kärna – att
man måste ta utgångspunkt i vad individen vill, finna den drivkraft som
varje människa har och utifrån det skapa strukturer som ger möjligheter
att gå vidare antingen till jobb eller till utbildning.

Meder från Vårby gård, 26 å, är ännu en av dem som lyckats ändra
sitt liv trots besvärliga odds. Han river ner skratt på skratt när han
med humor berättar om sin problematiska bakgrund som bland annat
inneburit så kallade ”ofrivilliga semestrar” på institution. Han var
arbetslös i tio år efter att ha hoppat av gymnasiet. En dag tittade han
sig i spegeln och bestämde att han kunde bättre. Som ”mannen i huset”
var han tvungen att skärpa sig, för sin mammas skull. Han gick på det
som kallas Jobbtorg Stockholm, men det var för att få bidrag. När han
hörde om projekten Filur och Merit tyckte han de lät skumma – 
lite som att återvända till en högstadieklass. Men verkligheten visade
sig vara annorlunda. I Filur fick han diskutera etik och moral, fick
redskap för att se sig själv och sin roll i gruppen. Han säger att han
fick lära sig att bli stark och inse att han inte var utstött som
person, trots sitt förflutna. I dag jobbar han som vikarie inom
psykiatrin i Skärholmens stadsförvaltning och hjälper personer med
psykiska problem att bli självständiga. De gamla polarna accepterar
hans nya liv och kallar honom doktor Meder.

– Idag, tack och lov, är jag en Svensson. Det är det bästa livet.
Jag går upp, dricker kaffe och går till arbetet. Jag fick chansen,
säger han.

Arbetets betydelse för självkänslan

De åtta ungdomarnas berättelser handlar om förändrade liv. Om
arbetets betydelse och känslan av att återta kontroll över sitt liv och
sin ekonomi – faktorer viktiga för självkänslan. Och det har skett
genom projekten Filur och Merit, som växte fram ur Jobbtorg Stockholm,
en verksamhet som finns på sex platser och vars syfte är att människor
med försörjningsstöd ska komma i jobb. Men man upptäckt att steget för
många var för långt mellan arbetslöshetens passivitet och de
aktiviteter eller jobb som var möjliga. Att finna en bättre övergång
som underlättar vägen mellan bidrag och egen försörjning eller studier
har varit båda projektens syften.

I Filur, vars målgrupp har varit de ungdomar som har haft svårast
att etablera sig på arbetsmarknaden, har man arbetat med en metod som
kallas 7/20. Den innebär i korthet  att man på heltid ägnat de
åtta första veckorna åt självförstärkande arbete, men också att
deltagarna lär sig att förstå sig själva i en grupp. Grupperna har
hållit samman, de har bestått av ungefär femton personer och har
startat med en månads intervall.  Flera av ungdomarna berättar hur
viktig gruppen varit, nästan som att få en ny familj. Tanken har varit
att göra ungdomarna mer medvetna om sig själva, att ge dem bättre
självkänsla och självbild för att rusta dem att arbetsmarknaden, har
man arbetat med en metod för personlig utveckling som heter våga och
kunna ta emot de arbetsmarknadsinsatser som finns. De åtta veckorna har
följts av fyra veckors praktik med stöd av coach och handledare.

Nadja beskriver hur skeptisk hon var från början.  Hon är en av
projektdeltagarna som länge haft en svag förankring på arbetsmarknaden,
ja nästan ingen alls. Hon hade inte jobbat sedan 2007 men håglöst gått
på Jobbtorg mellan perioderna av föräldraledighet för att få sitt
försörjningsstöd. Projektet Filur lockade inte alls.

De bästa åtta veckorna i livet

– Från början var jag så negativ och kunde inte skilja på de
myndighetspersoner jag mötte för att få försörjning och på det stöd jag
fick i Filur. Jag var fast i systemet, bitter och hade haft konstant
ont om pengar så länge. Jag trodde jag visst allt om mig själv, men så
småningom lärde jag mig att jag kan vara positiv och att jag kan få
jobb genom att vara mig själv, säger Nadja.

Idag arbetar hon på Årstaskolan som resurs och lärarstöd och har
bestämt sig för att studera vidare till speciallärare. Hon sparar
pengar och har framtidstro. Hon beskriver de första åtta veckorna på
projektet som de bästa i sitt liv och får projektledare Helen Starkman
som lyssnar att bli tårögd.. Det märks gång på gång under konferensen
att en av de faktorer som man konstaterat ger framgång i arbetet med
unga arbetslösa är där – det starka engagemanget hos de som jobbar med
projekten eller andra arbetsmarknadsåtgärder. Grundsynen är att man har
en vuxenrelation, vilket skapar möjligheter men också ger utrymme för
att ställa krav.

– Vårt förhållningssätt har varit att vi i grupperna ska ”spela
varandra snygga”   , att vi ska följa gemensamt
uppsatta ramar och stötta varandra, säger Helen Starkman.

När deltagarna i slutet av varje vecka utvärderat veckan som gått
har de återkommit till betydelsen av att få verktyg för att själv kunna
ta sig en bit på väg.

– Det viktiga är de mjuka egenskaperna – social kompetens, ökad
självkänsla och självförtroende, säger Helen Starkman.

Merit har haft en annan inriktning. Det startade 2010 och skulle
egentligen ha avslutats i juli 2013, men har fått förlängning till
2014. Det vänder sig till arbetslösa mellan 16 och 29 års ålder, som
inte står riktigt lika långt från arbetsmarknaden som de unga som Filur
riktar sig till, men som ändå behöver extra stöd för att klara och ta
tillvara de arbetsmarknadsinsatser som finns.  Projektdeltagarna
börjar med förberedande utbildning i en till två veckor, som leds av
egna coacher. Därefter erbjuds deltagarna olika insatser, till exempel
yrkesintroduktion, yrkeskurs, lärlingsutbildning eller utbildning
inriktad på mark, anläggning och fastighetsskötsel. Coacherna finns som
stöd under hela projektperioden. Man har haft fasta samarbetspartners
ute i samhället, bland andra ICA-skolan, Arbetsförmedlingen och Svenska
Bostäder.

Individanpassad verksamhet

– Det som gör Merit och Filur unika är hur vi arbetar med
individernas   personliga
utveckling, möjlighet att arbeta i grupp och
värderingar kring arbete. Vi anpassar också vårt arbete efter
individens möjligheter under resans gång och vi erbjuder förstärkt stöd
i form av coachning till deltagarna under hela tiden de är i projektet
och har ett behov av det, säger Jennie Bergsten.

För Maya, 23 år och från Spånga blev Merits sätt att arbeta en
framgång. Hon hade varit arbetslös i sju, åtta månader och försökte
söka jobb själv men tyckte inte hon fick fram sina kunskaper. Med
coachens hjälp kom hon fram till att gå en handelsutbildning och trots
att hon har gått handelsgymnasium fick hon många nya och mera praktiska
kunskaper. Idag arbetar hon halvtid på Willys och halvtid på Pressbyrån
och planerar att läsa ekonomi.

– Att vara arbetslös är inget bra liv. Genom att jobba har jag fått
livet tillbaka och jag känner att jag är en del av en kedja som också
betyder något för andra, säger Maya.

Resultaten visar att det går bra för flertalet av de unga som gått
igenom projekten. Sedan starten 2010 har drygt 400 ungdomar deltagit på
heltid i Filur. Vid en mätning i januari 2013 visade det sig att 78,5
procent av dem som deltog under projektets första två och ett halvt år
nu försörjer sig själva. Bland de drygt 390 deltagarna  i Merit
som påbörjade sina insatser 2012 var 58 procent självförsörjande 90
dagar efter insatsen. Resultaten har förbättrats under projekttiden
allt eftersom metoderna utvecklats. Tanken är nu att båda projektens metoder bakas in i den ordinarie
verksamheten inom Jobbtorg Stockholm.