Arbeidsmarked
- Arbeidsmarked
- Arbeidsmiljø
- Arbeidsrett
- Den nordiske modell
- Det grønne skiftet
- Forskning & fremskritt
- Internasjonalt
- Likestilling
-
Norden kan blive digital frontløber – med den rette indsats
Robotter og kunstig intelligent (AI) kan give vækst i Norden uden at skabe øget arbejdsløshed – men det kræver hurtig politisk handling, mener konsulenthuset McKinsey.
3–4 minutter
-
Kompetanse og rettferdig fordeling en forutsetning for digitalisering
Norden er førende, og folk er positive til å ta i bruk ny teknologi i arbeidslivet. Utfordringen er å sikre arbeidstakernes mulighet til å få sin kompetanse tilpasset det nye arbeidslivet, hvordan det skal organiseres og hvem som skal betale. Vi trenger bedre systemer for å håndtere utfordringene, var budskapet fra Ylva Johansson under konferansen…
5–8 minutter
-
OECD: Automatiseringen hotar färre jobb i Norden – men stor skevhet mellan könen inom IT
14 procent av jobben bland OECD-länderna har en stor risk för att automatiseras bort, medan ytterligare 32 procent av jobben kommer att förändras radikalt, säger Mark Keese, som leder avdelningen för kompetens och anställningsbarhet i OECD.
4–6 minutter
-
Google vill in på den nordiska arbetsmarknaden
De optimistiska tongångarna övertrumfade de negativa med klar marginal på den nordiska konferensen om framtidens arbetsliv i Stockholm i mitten av maj. Företag, politiker och fack kom mest med lovord om artificiell intelligens och den digitala framtiden.
4–7 minutter
-
Digitalisering giver jobcentre nye opgaver og muligheder
Kunstig intelligens (AI) og robotteknologi kan øge kvaliteten af de nordiske landes jobformidling men giver også myndighederne nye udfordringer – en af dem er datasikkerhed.
3–4 minutter -
Samarbeid skal hindre et kappløp mot bunnen
Alt står ikke til gull, men i Norden gjør man noe bra: løfter frem problemene, ser på tiltakene, vil gjerne lære av det andre gjør uten å viske ut politiske skillelinjer. Sånn er det også når man diskuterer inkludering i arbeidsmarkedet, #metoo og kriminalitet i arbeidslivet. Samarbeid på bred front skal sikre at pilene peker…
2–3 minutter -
Nyanlända invandrarkvinnor – mer än bara arbetsmarknadsprojekt?
682 948 icke-västliga invandrare kom till Norden under åren 2010 – 2015. Målet är att så många som möjligt ska integreras på arbetsmarknaden. Utmaningen är störst för kvinnliga flyktingar, som ofta diskriminerades i sina ursprungsländer och som riskerar att bli det i sitt nya hemland.
5–7 minutter
-
Projekt Mirjam bryter fördomar om och på den svenska arbetsmarknaden
Projektet Mirjam vänder sig till lågutbildade kvinnor som fått asyl eller uppehållstillstånd i Sverige. De har betydligt svårare än män i motsvarande situation att få arbete, men vägledning med fokus på arbete och jämställdhet ger resultat.
6–9 minutter
-
Kritik i Finland: Arbetslösa bestraffas för inaktivitet – oavsett situation
Den finländska aktiveringsmodellen för arbetslösa var tänkt att just aktivera arbetslösa, men resultaten låter vänta på sig. – Alla arbetslösa kritiserar modellen, säger de arbetslösa AIN talat med.
5–7 minutter
-
EU:s nya arbetsmyndighet börjar ta form – nordiska politiker på vakt
Europeiska kommissionen går i snabb takt vidare i sina ansträngningar att förverkliga den europeiska sociala pelaren. I mars lade den fram vad den kallar ett ”paket för social rättvisa”, där den bland annat föreslår att EU ska inrätta en europeisk arbetsmyndighet som ska se till att EU:s regler om exempelvis utstationering och samordning av socialförsäkringarna…
3–4 minutter