Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Artikler i Leder i Leder 2021 i Nordens dyrbaraste resurs?
Nyhet

Nordens dyrbaraste resurs?

| Av Björn Lindahl, chefredaktör

Tillit är en avgörande resurs i de nordiska välfärdssamhällena, men den gäller inte allt och alla. Granskar man den noga finns det stora skillnader mellan de olika länderna i Norden, men också internt i varje land.

I september är det val både i Norge och Island. När norrmännen i somras fick bedöma olika institutioner gav 78 procent av de tillfrågade Stortinget 6 - 10 poäng på en skala där 1 är lägst och 10 är högst. Det är det högsta talet någonsin i den Tillitsbarometer som gjorts fyra år på rad av Respons Analyse.

Islänningarna har en mer skeptisk inställning till Alltinget. Där säger bara 30 procent att de har förtroende för det isländska parlamentet. Som lägst, efter finanskrisen 2008 var talet nere i 13 procent. Innan krisen låg talet på 40 procent.

-Tilliten är nästan där den var innan krisen, men det tog tolv år, säger Ólafur Þ. Harðarson, professor i statsvetenskap vid universitetet på Island, som tillsammans med andra isländska forskare reder ut vad som är speciellt med årets val den 25 september.

Norrmännen går till valurnorna redan den 13 september. Inte mindre än fyra partier balanserar på spärrgränsen för utjämnningsmandat, som i Norge är fyra procent.

Tillit handlar inte bara om politik. Det är viktigt i alla mänskliga relationer. Sverige ligger högt i internationella jämförelser om tillit. Men i den svenska Tillitsbarometern är skillnaden lika stor som mellan Norge och Island – om man ser på olika stadsdelar:

Södermalm i Stockholm är en del av staden med hög tillit, en plats där 75 procent av invånarna ”litar på de flesta”. Men bara en knapp mil bort, i förorten Rågsved ser det helt annorlunda ut. Där svarar bara drygt 30 procent att de litar på de flesta.

- Vår utgångspunkt är att det finns enorma fördelar i Sverige, men vi vill peka på att det är en blandad kompott och vi vill flagga för en kontrollerad oro. Det här är ett tillitsgap att ta på allvar, säger Lars Trägårdh, professor i historia och den som leder Tillitsbarometern, som utförs av Statistiska Centralbyrån, SCB.

Arbetsmarknadens parter klarar sig bra i de olika tillitsmätningarna i Norden. Men håller det på att ske en förskjutning när en del av makten hamnar hos centralorganisationernai stället för fackförbunden i det nya huvudavtalet i Sverige? Vår arbetsrättsexpert Kerstin Ahlberg, beskriver det som om den ”svenska modellen nu går in i en ny era”.

Tillit är förstås viktigt också i förhållande till samhällets tjänster. Coronapandemin har varit en påfrestning, men den höga andelen som vill vaccinera sig i Norden visar att tilliten är hög både till den medicinska expertisen och politikernas sätt att hantera pandemin.

Den har emellertid gjort att sjuksköterskorna och annan vårdpersonal fått en ökad arbetsbelastning. I Danmark avslutades regeringen och Folketinget den 27 augusti en drygt tio veckor lång strejk, som omfattade 5 000 sjuksköterskor. I Norge svarade sju av tio sjuksköterskor att de övervägt att sluta under det senaste året. Det gäller nu för politikerna att se till att tilliten till att det går att skapa acceptabla arbetsvillkor i vården inte försvinner.

- Vi ser allt oftare att färre accepterar enbart applåder som betalning, säger Kenneth Sandmo Grip, som leder Sykepleierforbundet i Trøndelag i Norge.

Tillit är förstås också viktigt för invandrare och flyktingar. Kan de lita på att de en gång i framtiden blir fullvärdiga medborgare? Att ställa högra krav om integrering i form av språkundervisning ledde i Danmark att färre flyktingar blev sysselsatta, visar en dansk forskningsrapport från Rockwoolfondens forskningsenhet.

Och hur har det gått för alla som haft hemmakontor? Hägrar kontoret som en nästan overklig dröm eller trivdes vi med hemmakontoret? Det är i så fall inte för att vi slipper pendla. Det betyder mycket mindre än om de andra i hushållet trivdes med situationen, visar rapporten Hemarbete – Flexibelt arbete är det nya normala.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment