Arbeidsmarked
Side-alternativer
Massiv dansk satsning på at skaffe uddannelse og job til unge
(28.06.2010) Indsatsen mod ungdomsledighed har topprioritet. En række nye indsatser skal få flere unge i gang med uddannelse.
Lönesubvention ska locka arbetsgivare anställa unga i Finland
(28.06.2010) Arbetslösheten bland ungdomar i Finland exploderade under vintern och ligger nästan lika högt som i Spanien. Regeringen vaknade under slutet av våren och har nu kompletterat det tidigare systemet med lönesubventioner med riktat stöd till unga som nyss lämnat skolbänken och inte hittar ett jobb.
Många olika sätt att bekämpa arbetslösheten i Island
(28.06.2010) Arbetslöshet har varit ett relativt okänt fenomen i Island. Efter bankkraschen 2008 har den däremot galopperat. Det arbetslöshetsstöd som ges är emellertid begränsat och omfattar inte personer som inte tidigare varit på arbetsmarknaden, ungdomar och tidigare studerande. Därför har både statliga och lokala myndigheter satsat på specialprogram för att hjälpa dem som faller igenom skyddsnätet.
Blandet modtagelse af halveret dagpengeperiode
(08.06.2010) Den danske regerings beslutning om at skære dagpengeperioden ned til to år hilses velkommen blandt mange økonomer, mens fagbevægelsen advarer.
Fællesnordisk indsats for mere udenlandsk arbejdskraft
(04.05.2010) Der er potentiale i nordisk samarbejde om at brande Norden som et attraktivt arbejdsmarked for højtuddannede fra tredjelande.
Företagens behov avgör i Sverige
(04.05.2010) I december 2008 infördes nya regler för arbetskraftsinvandring i Sverige, som innebar att det blev lättare arbetsgivarna att rekrytera arbetskraft från länder utanför Norden och EU. Under första året med de nya reglerna ökade ansökningar om arbetstillstånd med 30 procent jämfört med året innan.
Nordisk balansgång mellan behov av arbetskraft och risk för dumpning
(03.05.2010) Alla de nordiska länderna som vill locka till sig högkompetent arbetskraft måste göra samma avvägning. Hur ska arbetsgivarna lättare få tillgång till den arbetskraft de behöver och hur ska länderna samtidigt skydda sina arbetsmarknader mot social dumpning?
Indierna upptäcker att Danmark är mer än sina mejerier
(27.04.2010) Danmark öppnade ett Workindenmark-kontor i New Dehli i oktober 2008. Sedan dess har ett antal indier sakta börjat få upp ögonen för detta nordiska land. Danska myndigheter väntar emellertid med att satsa på en större kampanj för att öka kunskapen om vilka karriärmöjligheter det finns för indier i Danmark. Det främsta skälet är finanskrisen.
Svensk arbetsmiljö lockar kineser
(27.04.2010) Att studera den kinesiska arbetsmarknaden och sysselsättningsfrågor inför framtiden, bland annat kinesisk kompetens och arbetskraftinvandring, är några av uppgifterna för Oscar Berger, Sveriges arbetsmarknadsråd i Peking.
Socialskyddet i Finland tilltalar indiska it-ingenjörer
(27.04.2010) De indiska IT-ingenjörerna Naveen Kumar Korupolu, 32 år, och Basa Ravikiran, 33 år, kom från Hyderabad till Helsingfors med sina familjer för fem år sedan och trotsar med framgång såväl vintermörker som kulturskillnader. Finländarna är hyggliga och livet känns tryggt.
Hanne Bjurstrøm vil bort fra det todelte arbeidslivet
(27.04.2010) Norges nye arbeidsminister, Hanne Bjurstrøm, vil ha orden på NAV, hun vil ha effektive systemer mot sosial dumping og hjelpe flere med redusert arbeidsevne i jobb. Visjonen hennes er at ingen med arbeidsevne i behold skal behøve å være passive stønadsmottakere. Da må hun ha drahjelp fra bedriftene.
Nye og flere opgaver til jobcentrene i Danmark
(25.03.2010) Flere ledige, flere samtaler og mere aktivering og kontrol stiller store og nye krav til medarbejderne på landets jobcentre.
Högutbildade utan jobb får specialservice
(25.03.2010) De stora förlorarna i Finland redan innan dagens djupa ekonomiska kris var de högutbildade. Ett problem är att arbetsmarknaden förändrats i riktning mot projektjobb vilket gjort att behovet av fast anställda ingenjörer och ekonomer minskar.
Privata coacher kompletterar arbetsförmedlingen
(25.03.2010) På arbetsförmedlingarna i Sverige finns sedan förra året en ny yrkesgrupp – coacherna. Det var strax innan jul 2008 som regeringen beslutade att bevilja tre miljarder under en treårsperiod för att ge de arbetssökande ett starkare och mera individuellt stöd. Samtidigt öppnades en ny arbetsmarknad, eftersom huvuddelen av coacherna är upphandlade av privata företag.
Finland: Intresset ökar för att jobba längre
(25.03.2010) Det senaste årets intensiva debatt om höjd pensionsålder verkar ta skruv. Enligt en färsk utredning är allt fler finländare beredda att jobba också efter 63 års ålder. Samtidigt gör regeringen ett nytt försök att med normativa åtgärder få folk att stanna kvar i arbetslivet åtminstone till 65.
Nytt norskt trepartsavtal om sjukfrånvaron
(25.02.2010) Den norska regeringen och parterna på arbetsmarknaden har blivit eniga om ett nytt avtal för att få ned sjukfrånvaron. Avtalet ska gälla i nästan fyra år och är en förlängning av avtalet om ett inkluderande arbetsliv, det så kallade IA-avtalet, som gällt sedan 2001.
Den danske regering vil skaffe flere hænder
(24.02.2010) I 2020 skal det samlede danske arbejdsudbud være blandt de ti højeste i verden. Det er et centralt mål i den nyomdannede danske regerings arbejdsprogram.
Yrket där det gäller att göra så lite som möjligt
(24.02.2010) Plötsligt dök de upp i Europas alla huvudstäder och turistorter: Levande statyer. Var kom de ifrån? Vad tänker de på när de står där helt stilla? Vad gör de på vintern? Vi hade många frågor och en hel del fördomar när vi såg närmare på ett av de mest egensinniga yrkena som finns.
Kontorsnomadens vardag - en månad på varje jobb
(24.02.2010) Janne Saarikko, 40, har bytt jobb igen, eller snarast arbetsplats. Nu sitter han vid IT-företaget Arc Technology i Helsingfors. Med sig vid flyttningen hit hade han två blå Ikea-kassar: den ena med dator och lite papper, den andra packad med espressomaskinen, koppar och fat samt kaffepaket.
Gemensam syn på yrken viktigt för fri europeisk arbetsmarknad
(24.02.2010) Sverige har varit drivkraften i ett ambitiöst EU-projekt där mer än 5 000 yrkesbenämningar och kompetensord har översatts till 22 olika språk och där kvalifikationerna som krävs för dessa jobb ska beskrivas. Det gemensamma ”lexikonet” för arbetslivet ska göra det lättare att förmedla jobb över landgränserna.
