Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Emner i Norden

Norden

Har det nordiska samarbetet skadats av coronakrisen?
Kommer Norden stärkt ur coronakrisen, eller har olika krafter som utlösts av pandemin gjort att samarbetet blivit svagare? Svaret är, som så ofta i verkligheten, både och.
"Som en Berlinmur mellan Haparanda och Torneå"
När gränsen stängdes mellan Finland och Sverige, försvann på ett ögonblick, det som för hela Tornedalen varit en gemensam marknad för varor, tjänster, arbete och kultur. Besöksnäringen och handeln är hårt drabbade och nu börjar varsel och permitteringar falla ut i arbetslöshet.
Stängda gränser ger arbetslöshet i Strömstad och Årjäng
Bilden av hur Sverige drabbats av pandemin speglas av de utsatta storstäderna och framförallt Stockholm. I gränsområdena har smittan varit låg också i Sverige, men kommunerna längst gränsen drabbas hårt ekonomiskt av stängda gränser.
Christer Holmlund: Lärarnas arbetsbelastning blir tema i NLS
Lärarnas arbetsbelastning måste få ett större fokus efter coronastängningen i de nordiska skolorna i år. Lärarna tog ett stort digitalt språng i övergången till distansundervisning. Det har tärt på lärarnas krafter. Det säger Christer Holmlund, ny generalsekreterare för NLS, de nordiska lärarorganisationernas samrådsorganisation.
Samordning krävs när Norden kommer ut ur coronakrisen
De nordiska länderna kommer att genomföra historiskt stora insatser för att begränsa de ekonomiska och sociala konsekvenserna av coronapandemin. Regeringarna valde delvis olika åtgärder för att bekämpa smittan, med olika påverkan på ekonomin. För att komma ut ur krisen krävs det en större samordning.
Undantagstillstånd i Norden
Coronapandemin har stängt gränserna i Norden och resten av världen. I de flesta länderna har regeringarna stärkt sin makt. Medborgarskapet har fått ökad betydelse, samtidigt som den personliga friheten inskränktes.
Fri rörlighet offrades för att skydda Finlands befolkning
Rappa tag och hårda restriktioner kännetecknade de första finländska reaktionerna på coronapandemin. Som enda land i Norden stängdes ett helt landskap stängts av, inklusive huvudstadsregionen, från resten av Finland.
Arbetslösheten ökar i Norden på grund av coronakrisen
Arbetslösheten har ökat kraftigt i Norden efter att coronaviruset slog till. Men sättet att hantera situationen skiljer sig mellan länderna. Det beror på de olika arbetslivsmodellerna, vilka åtgärder myndigheterna inför och hur arbetsmarknaderna ser ut.
Alla på Nordens hus arbetar hemma
När coronapandemin blev ett faktum rådde det först tvekan på Nordens hus i Köpenhamn – skulle personalen skickas hem eller inte? Efter danska statsministerns besked arbetar samtliga 130 medarbetare sedan den 11 mars hemifrån. En av dem är Anna Rosenberg som bor i Malmö.
Tvärnit för Nordjobb när mobilitet blev ett skällsord
I 35 år har Nordjobb förmedlat jobb till 25 000 nordiska ungdomar som velat prova att arbeta i ett annat nordiskt land. I år ställs nästan alla jobb in på grund av coronakrisen.
Norge inför dubbelt medborgarskap
Norge införde vid årsskiftet möjligheten för dubbelt medborgarskap. Norge var inte bara sist i Norden, det var det sista landet i Europa som gjorde den ändringen. Som genom en ödets ironi stängdes gränserna strax därefter på grund av coronakrisen.
Nordiska visioner om fler barn och färre självmord
Svanen är symbolen för det nordiska samarbetet. Men svarta svanar är också symbolen för det oväntade som sker. Det här nyhetsbrevet handlar om både födelse och död. Mellan de två händelserna spelar undersköterskorna en stor roll.
Norden mangler barn – kun Grønland skiller seg ut
De nordiske landene topper stadig internasjonale rankinger for lykke og likestilling. Men hvem skal nyte godt av det i fremtiden, når fertilitetsgraden faller og eldrebølgen øker? Ifølge State of the Nordic Region 2020 er det kun Grønland som har langt flere barn enn eldre.
Norden med gemensam insats mot självmord i tågtrafiken
Varje år begår 3 500 människor i Norden självmord. Välfärdsutskottet i Nordiska rådet beslutade under sessionen i Köpenhamn om en gemensam nordiska insats för att minska talet. Gruppen vill bland annat ha en nollvision rörande självmord framför tåg fram till 2025.
Det nordiska samarbetet riktas mot tre tydliga mål
Den närmaste tiden kommer det stora ändringar för det nordiska samarbetet. En ny vision ska göras om till praktisk politik på tre strategiska områden. Arbeidsliv i Norden ser i ett specialnummer på vad som händer i Nordiska ministerrådet.
En mandag i Nordens tjeneste
Paula Lehtomäki leder sekretariatet for det officielle nordiske regeringssamarbejde. Alligevel har hun ingen livvagter, cykler på arbejde og tager toget for at åbne en konference.
Nordiska ministerrådets arbete med vision 2030
- Det är nu arbetet börjar på allvar, säger Helle Engslund Krarup, som är vicestabschef på generalsekreterarens kontor. Efter en intensiv process har det nordiska samarbetet fått en ny vision. Men hur ska den genomföras och vad måste nedprioriteras om målen ska nås med samma budget? De första svaren kommer i början av februari.
Pappaledigheten förstärker både männens och Nordens identitet
The Nordic Gender Effect at Work är ett av de nordiska statsministrarnas viktigaste projekt för att främja jämställdhet mellan könen. Det anses vara en viktig förutsättning för arbetsliv och ekonomisk tillväxt.
"Fler hårda frågor borde tas upp i Nordiska rådet"
Värna om demokratin, bekämpa falska nyheter och värna om den biologiska mångfalden står på dagordningen när Island 2020 tar över presidentskapet över Nordiska rådet. Att förbättra kunskapen om de nordiska språken är ett annat satsningsområde.
Ny profilkampanj visar Nordens spår i världen
Norden är en attraktiv region, med sina 27 miljoner invånare i fem länder i fredlig samexistens. Vi är långt ifrån perfekta, men kanske är det just det som gör oss så fascinerande. Nordiska ministerrådet försöker ta vara på det intresset genom att bygga upp ett nordiskt varumärke.

Side-alternativer

This is themeComment