Nordisk modell
Norden, Nato och närmiljön
Nordiska rådet fyller 70 år, vilket förstås markerades under årets session i Helsingfors. Som Erkki Tuomioja, presidenten för rådet påpekade, samarbetade parlamentarikerna i tjugo år innan ministrarna kom på banan. I det här numret ser vi närmare på det nordiska samarbetet.
Arbetsministrarna ser på kollektivavtalens ställning i Norden
- De nordiska regeringarna bör kanske se på om det bör införas ett nytt stöd där arbetsgivare som har kollektivavtal kan få et skatteavdrag, till exempel en lägre arbetsgivaravgift för sina anställda. Det sa Fafo-forskaren Jon Erik Dølvik när han la fram en rapport om kollektivavtalen i Norden på det nordiska arbetsministermötet.
NFS kongress pressar på för en rättvis grön omställning
Vem får mest ut av att delta som en fluga på väggen på NFS:s kongress i Oslo? Journalisten eller socialantropologen? Jag misstänker den senare, men eftersom jag är journalist tar jag den stora nyheten först: Island bjuder in till ett trepartsmöte om den gröna och rättvisa omställningen 1 december 2023.
Klimat och kriser viktigast på NFS kongress
Vilka signaler var de viktigaste från NFS kongress i Oslo? Vi bad Ragnhild Lied, som leder centralorganisationen Unio, att sammanfatta sina intryck: - Det som är tydligt nu är att vi upplever så många gemensamma kriser, säger hon.
Nyanser i Norden vad gäller visselblåsare och pappaledighet
De nordiska ländernas innevånare har många rättigheter som kan verka nästan utopiska sett från andra delar av världen. Men på vissa områden finns det förvånansvärt stora skillnader även i den nordiska gemenskapen. Pappaledigheten är ett exempel på det.
- Ny visselblåsarlag utmanar unika svenska meddelarfriheten
Inget annat land i världen har som Sverige med sin grundlagsfästa meddelarfrihet ett så långtgående skydd för anställda som vill lämna uppgifter till medier om oegentligheter på arbetsplatsen. Förväntningarna var därför höga när nya visselblåsarlagen skulle formuleras. Kritiken lät inte vänta på sig.
EU:s minimilöneförslag försenat, Norden splittrat
Håller tiden på att rinna ut för förslaget om europeiska minimilöner? Mycket talar för det. Ukrainakriget och det franska presidentvalet gör att frågan tappar tempo. Men det handlar också om att oenigheten inom EU fortfarande är stor.
Nordiskt arbetsministermöte diskuterade plattformsarbete
Bör det införas en tredje kategori på arbetsmarknaden, i tillägg till arbetsgivare och arbetstagare? När de nordiska arbetsministrarna möttes i Helsingfors den 22 - 23 november handlade diskussionen mycket om plattformsarbete och den utmaning det ställer den nordiska arbetslivsmodellen inför.
Derfor har Island høyere lønnsvekst enn resten av Europa
I august hadde Island en månedlig lønnsvekst på 0,3 prosent. Til da hadde landet opplevd en lønnsvekst på 7,9 prosent det siste året, noe som er mer enn noe annet europeisk land. Økningen fra første til andre kvartal i år var på 8,1 prosent, som er tredje største økning i Europa.
Tema: Tilliten i Norden
Tilliten är hög i Norden och en förutsättning för välfärdsstaten. Men ser vi för mycket på tilliten i hela landet och missar att det finns stora skillnader mellan olika orter? På Södermalm i Stockholm säger 75 procent av invånarna att de ”litar på de flesta”. Men bara en knapp mil bort, i förorten Rågsved, är det bara drygt 30 procent som har den tilliten.
Nordens dyrbaraste resurs?
Tillit är en avgörande resurs i de nordiska välfärdssamhällena, men den gäller inte allt och alla. Granskar man den noga finns det stora skillnader mellan de olika länderna i Norden, men också internt i varje land.
Den svajande svenska tilliten - stor skillnad på Södermalm och Rågsved
Den mellanmänskliga tilliten i Sverige är hög, liksom i övriga Norden. Och trots pandemin och dödskjutningar är den svenska tilliten god i internationell jämförelse. Men på lokal nivå visas ett stort och växande gap mellan hög- och lågtillhetsområden, enligt nyligen publicerade Tillitsbarometern.
Har det blivit svårare att styra Norden?
Tre av de fem nordiska länderna styrs idag av minoritetsregeringar. Leder det till att det politiska benet i den nordiska modellen försvagas? Medan de stora, etablerade partiernas makt har försvagats i hela Norden, samlas facken och arbetsgivarna i allt större organisationer.
”Svenska modellen går in i ny era - större makt åt de centrala organisationerna”
Det har beskrivits som en seger för den svenska modellen. I själva verket innebär det förslag till arbetsrättsreform som Sveriges regering nu förbereder ett systemskifte.
Den nordiska modellen behövs för att möta framtidens arbetsliv
De nordiska arbetsministrarna hade ett digitalt möte den 2 juni för att diskutera slutrapporten från den nordiska forskning som gjorts om framtidens arbetsliv. Den varnar för att den nordiska modellen kommer att utmanas – men slår samtidigt fast att modellen också är det bästa verktyget mot en mer ojämlik arbetsmarknad.
Tema: Striden om minimilöner
2021 ser ut att bli ett avgörande år för frågan om lagstadgade minimilöner i Europa. Diskussionen har pågått länge och meningarna går isär, men den 28 oktober satte EU-kommissionen ner foten. Vi ser på vad arbetsmarknadens parter, politikerna och forskarna tror kommer ske.
Jon Erik Dølvik: Uppdämd efterfrågan kan ge högre sysselsättning
Det hittills största forskningsprojektet som arbetsministrarna under Nordiska ministerrådet finansierat var på väg att gå in för landning när coronapandemin bröt ut. Hur påverkar pandemin och den ekonomiska krisen i dess spår de råd som forskarna kommer att ge om framtidens arbetsliv?
Slik kan nordisk arbeidsrett gå fremtiden i møte
Er arbeidsretten i de nordiske landene klar for fremtidens arbeidsliv? Ny teknologi og nye arbeidsformer setter allerede etablerte strukturer under press, men ekspertene mener det er lys i tunnelen.
17 måder at være ansat – plus det løse
Norden er ikke blevet en region af freelancere, men det vrimler med nye beskæftigelsesformer, og covid19-pandemien har gjort livet som atypisk beskæftiget endnu mere usikkert. Det fastslog eksperter ved en nordisk konference om fremtidens arbejdsliv.
Danmarks socialstyrelse gav svindler frit spil
Skal en medarbejder have en mildere straf, hvis det er let at stjæle penge fra sin arbejdsgiver? Det spørgsmål behandles i retssagen mod danske Britta Nielsen, som stjal over 100 millioner kroner fra sin arbejdsplads Socialstyrelsen, der havde bevilget pengene til udsatte borgere.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
