Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2005 i Tema: Sykefravær i Norden i Norska sjukfrånvaron inte längre en privatsak
Norska sjukfrånvaron inte längre en privatsak
tema

Norska sjukfrånvaron inte längre en privatsak

| Text och foto: Björn Lindahl

I Norge har avtalet om ett ”Inkluderande Arbetsliv” dramatiskt minskat sjukfrånvaron. I de verksamheter som skriver under avtalet får de anställda rätt att ta ut dubbelt så många sjukdagar per år utan läkarintyg som tidigare. Effekten blev den motsatta.

– Ger man folk förtroende lever de upp till det, säger Audhild Bø, som har ansvaret för hälsa, miljö och säkerhet på limproducenten Dynea i Lilleström. 

Det norska IA-avtalet, har lett till att sjukfrånvaron minskade med 25 procent under fjärde kvartalet 2004 jämfört med samma period 2003. Liksom i flera andra nordiska länder ökade sjukfrånvaron kraftigt från 1993. År 2001 låg den på sju procent av arbetsstyrkan. 

Kostnaderna blev så höga att regeringen hotade med att strama åt villkoren i det generösa sjukförsäkringssystemet, som ger 100 procents sjuklön utan någon karensdag. Samtidigt skulle arbetsgivarna tvingas att betala 10 procent av kostnaderna för sjukfrånvaron, utöver de 16 dagar de idag har ansvaret för. Protesterna mot förslaget blev så starka att arbetsmarknadens parter fick en sista chans att begränsa sjukfrånvaron på egen hand. Hösten 2001 ingicks IA-avtalet, där målet var att antalet sjukskrivningsdagar skulle minska med 20 procent innan utgången av 2005.Till en början fortsatte emellertid sjukfrånvaron att öka. Som högst var den 8,5 procent. 

Därför har regeringens mål inte riktigt nåtts ännu. Men i processindustrin, som omfamnade avtalet redan från början, har målet nåtts ett år före fristen. 

Dynea bland de bästa

Bland de företag som uppnått de bästa resultaten är Dynea. Det bildades år 2000 när kemidivisionen i det norska företaget Dyno slogs ihop med finska Neste Oy. Dynea har verksamhet i 28 länder. På fabriken för industriellt lim i Lilleström, några mil utanför Oslo, arbetar det 240 personer. 

– För några år sedan pendlade sjukfrånvaron här mellan sju och nio procent. Vi var ett av de första företagen i processindustrin som skrev under IA-avtalet, berättar personalchefen Anne Aassveen.

IA-avtalet är konstruerat så att de företag där fackföreningarna och företagsledningen gemensamt skriver under avtalet, får frikostigare regler för sjukfrånvaron. Avtalet har beskrivits som ett sätt att fördriva det onda med det goda. 

– Det som var moroten för de anställda var nog att de kunde sjukskriva sig själva i 24 dagar per år. Det var dubbelt så många som tidigare. Dessutom kunde dagarna tas ut en och en, säger Anne Aassveen.

I verksamheter som inte skrivit IA-avtal är regeln att de anställda kan sjukskriva sig högst tre dagar, fyra gånger per år. Används bara en dag, räknas hela tredagarsperioden som förbrukad. 

– I det gamla systemet var det lätt att man sjukskrev sig i tre dagar, istället för en, säger Audhild Bø.

Anställda doserar själva

När de anställda fick ansvaret för att själv dosera antal dagar, blev det vanligare att bara ta en dag. Ändringen är bara ett av flera exempel på att IA-avtalet lett till att de anställda tar ett mer självständigt ansvar för sin hälsa.

Foto: Björn LindahlFör det finns inget direkt samband mellan förbättringarna i arbetsmiljön och statistiken över sjukfrånvaron. På Dynea har man arbetat länge med att förbättra arbetsmiljön. Sven-Roger Fagerås har arbetat på fabriken sedan 1972 och minns hur ohälsosam arbetsmiljön var då.

– Då var det så mycket gaser i luften att man helst skulle jobba med gasmask hela dagen, vilket är väldigt ansträngande. Stora ventiler till kokkärl som rymde 85 kubikmeter med lim öppnades och drogs till för hand. Säckarna packades och lyftes manuellt, säger han. 

Det som behövdes för att sjukfrånvaron skulle minska var en ny syn på sjukskrivningarna, där det inte längre var tabu för företaget att ställa frågor när en anställd blev sjuk. 

– Tidigare var sjukskrivningen något som sågs som en privatsak mellan den anställde och läkaren. Vi kunde inte drömma om att fråga en anställd om vad läkaren hade sagt. De anställda skulle få bli friska i lugn och ro, trodde vi. Om vi kontaktade en anställd kunde det uppfattas som ett försök att pressa dem tillbaka till arbetet, säger Audhild Bø. 

– Nu ska alla som är borta från jobbet länge kontaktas av en ledare. Om sjukdomen beror på jobbet ska ledaren se vad som i så fall kan göras, understryker Anne Aassveen.

Störst motstånd hos läkarna

 Det är inte på företaget som det största motståndet mot att ändra synen på sjukfrånvaron fanns, utan bland läkarna. 

– De har väldigt lätt för att sjukskriva folk en vecka eller två när en anställd söker upp dem, säger Anne Aassveen. 

– I Norge har vi ett system med husläkare. Bara på vårt företag är det säkert hundra olika läkare som kontaktas av våra anställda. Det är omöjligt för oss att ha en dialog med så många. 

Audhild Bø gjorde ett försök med läkarna på sjukhuset i Lilleström:

– Även om en anställd bara skurit sig med en brödkniv i fingret så skrev läkarna ut minst en veckas sjukskrivning, säger hon. 

– Men jag har sällan blivit så nedtryckt som när jag försökte diskutera sjukskrivningar med läkarna. Då fick jag klar besked om att det hade jag ingenting att göra med! 

Bägge två understryker att det förstås ska vara tillåtet att vara sjuk. Men IA-avtalet ger också en möjlighet att vara delvis sjukskriven. Är man bara lite förkyld kan man fortfarande jobba, men med mindre ansträngande uppgifter. 

Inkluderande ett av målen

Ett av målen med IA-avtalet var också att det skulle vara just ”inkluderande”, att fler med nedsatt arbetsförmåga skulle kunna få jobba. Sven-Roger Fagerås har en muskelsjukdom som gör att han bara kan arbeta 50 procent. 

Foto: Björn Lindahl

– Det var nära att jag slutade helt efter att jag gled på en oljefläck på fabriksgolvet och skadade knäet, säger han. Istället installerades en hissanordningen som gör att han sittande kan ta sig upp för trappen till reparationsverkstaden där han är arbetsledare.

Målet nåddes ett år före fristen

– Vi har beräknat att det offentliga tjänar fem miljarder norska kronor och företagen fyra miljarder kronor i år på den lägre sjukfrånvaron, säger Svein Thompson, informationsdirektör på Prosessindustrins landsforening, PIL. 

Medan den övriga industrin i Norge var mer skeptisk till IA-avtalet, ställde sig PIL bakom det från första stund. 

– Jag tror att vi alltid har sett på sjukfrånvaron som en fråga om samarbete. Vi är det enda arbetsgivarförbundet som gick emot åtstramningar i sjuklönen, säger Svein Thompson. 

De 47 000 anställda i de 155 medlemsföretagen i PIL har ofta skiftjobb i krävande arbetsmiljöer, som smältverk. När några blir borta ökar belastningen fort på de som inte är sjuka. 

– Att få ned sjukfrånvaron är först och främst en uppgift för företagsledningen. Om man ska säga det med ett par ord, så är ”god trivsel” det viktigaste. Det handlar om att ha meningsfulla uppgifter och en arbetsmiljö man trivs med, säger Vemund Digernes, som har ansvaret arbetsmedicinska frågor. 

PIL har den bästa statistiken över sjukfrånvaron inom Näringslivets Huvudorganisation. Företag med 70 procent av de anställda i branschen lägger kontinuerligt in sina tal. I fjol öppnades statistiken så att företagen dessutom kan jämföra sig med varandra. Sjukfrånvaron i processindustrin är nu nere på nivån 1993/94.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment