Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2010 i Tema: Norden på tillitstoppen, også i fremtiden? i Tillit bristvara i Finland
Tillit bristvara i Finland
tema

Tillit bristvara i Finland

| Text: Carl-Gustav Lindén

Välfärdsstaten utgör ett system av förtroende där invånarna upplever olika arrangemang som mer eller mindre självklara, men något håller på att förändras i grunden. Forskare upplever till exempel att Finland viker bort från idén att alla invånare ska integreras i samhället.

En djupgående politisk skandal där affärsmän kanaliserat stora belopp till valkampanjerna i riksdags- och kommunalval har skakat Finland de senaste två åren. Mot den bakgrunden är det inte märkligt att förtroendet för politiker ligger i botten just nu. Bara en av tio tillfrågade säger sig lita på politiker mot två av tio i Sverige. Däremot litar finländarna på myndighetspersoner som poliser, brandmän, lärare, apotekare och framförallt piloter. Attityderna avviker inte mycket från resten av Europa, visar undersökningen European Trusted Brands som presenterades av Reader’s Digest på sommaren.

- Folk skulle ju inte flyga om de inte litade på piloten. De måste lita på piloten. Det är lättare att misstro politikerna, det innebär ingen omedelbar risk att förlora livet, säger Olli Lagerspetz, professor i filosofi vid Åbo Akademi.

Lågt ner på listan tillsammans med politiker står även journalister och fackföreningsledare.
Jämförelsen är intressant i den meningen att den förstärker bilden av den tudelning mellan finländska beslutsfattare och folkopinion som annan forskning påvisar. Lagerspetz är föregångare inom forskningen kring förtroendebegreppet i Finland. Han upplever att en förändring av de allmänna villkoren i samhället är på gång.

- En allmän poäng är att livet i ett samhälle innebär att man har ett slags självklart förtroende för vissa saker. Man behöver inte fundera på om man kan lita på någon, säger han.

Förtroendet är inbäddat på ett självklart sätt: man står vid busshållplatsen övertygad om att det kommer en buss eller ringer ett samtal i vetskap om att någon svarar. En stor del av samhällsbygget i Norden har gått ut på att utvidga denna zon av ett självklart förtroendesystem. Men den verkar inte längre omfatta alla medborgare, invandrare hamnar utanför, ungdomarna har svårt att komma in liksom folk som flyttar till annan ort.

- En sak som slår mig är att man inte längre på samma sätt försöker integrera folk.

Kunder hos makten

Ideologiskt sett har synen på samhället förändrats. Vi är inte längre medlemmar av samhället som ”älskar” att betala skatt utan har istället hamnat in i ett kundförhållande till den offentliga makten som förvandlats till en serviceinstans.

- Vi betalar för service i form av skatter. Om jag inte behöver just den här servicen, varför ska jag då betala för den?

Lagerspetz medger att han förhåller sig pessimistiskt till utvecklingen. Till och med den lagstiftning som ska skydda de anställda på arbetsplatsen kringgås, svart arbetskraft på byggen är vardag.

- Vi har tagit välfärdsstaten som en självklarhet, men historiskt är det en väldigt kort period.

Ändå har välfärdsstaten ett starkt stöd, det visar alla opinionsundersökningar, men enligt Lagerspetz tycks ord inte översättas i handling av beslutsfattarna.

Bäst i världen

Finland hamnar tillsammans med de nordiska länderna gång efter annan på topp i alla internationella jämförelser av välfärd, nu senast var det den amerikanska tidskriften Newsweek som utnämnde Finland till världens bästa land. Olli Lagerspetz tar den utmärkelsen med en nypa salt - i likhet med de flesta finländare av debatten i chattspalterna att döma.

Däremot är Pisa-mätningarna som visar att 15-åringarna i Finland är bäst utbildade i världen viktigare.

- Vi måste slå vakt om skolsystemet. Pisa-undersökningen visar att systemet är enhetligt, man behöver inte bo i ett visst område för att få en hygglig utbildning. Det är en del av den integrerande nationalstaten som byggdes upp på 1800-talet.

Skolsystemet liksom värnplikten är institutioner som skapar en föreställd gemenskap; finländarna är delaktiga i samma system och delar samma tankesfär.

 

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment