Fornyet innsats mot nordiske grensehinder
Arbeidsliv i Norden har laget en 10 på topp-liste over grensehinder som gjør det vanskeligere å leve et familieliv, eller bo og arbeide på tvers av grenser i Norden. For et grensehinder er ikke en hendelse på grensestasjonen, men lover og bestemmelser som kan føre til økonomisk tap, utrygghet eller gi følelse av urettferdighet over ikke å bli behandlet likt med arbeidskameraten. En nordisk arbeidsgruppe utarbeider nå et forslag til hvordan 39 definerte grensehindringer kan løses. Essi Rentola, arbeidsgruppens leder, anslår for AiN at for mellom en tredjedel og halvparten av forslagene må det skje på EU-nivå. Men virkeligheten er at de fleste nordboere rører seg mest i Norden, sier Ole Norrback. Han har jobbet, snakket og presset på i mer enn 10 år for å få redusert grensehindringene, og oppfordrer nå politikerne til å "fatte tydeligere beslutninger og gi tydeligere politiske signaler".
Ole Norrback: Gränshinder handlar om politisk vilja
Samtidigt som nordiska politiker talar vackert om globaliseringens utmaningar och att göra Norden till en dynamisk tillväxtregion reses nya gränshinder som försvårar livet för både medborgare och företag.
De tio allvarligaste gränshindren
Gränshinder är inte bara sådant som försvårar för de nordiska medborgarna att bosätta sig och arbeta i ett annat land än sitt eget i Norden. Det handlar också om problem som uppstår när man flyttar hem, när man blir sjuk eller när man ska få ut sin pension. AIN har med hjälp av Gränshinderforum gjort en lista på de tio viktigaste gränshindren inom arbetslivsområdet.
Nordisk arbetsgrupp ger förslag till hur gränshindren ska lösas
En nordisk arbetsgrupp har fått i uppdrag att komma med lösningar till de 39 gränshinder som identifierats inom arbetslivs- och socialförsäkringsområdet. Ordförande för gruppen är Essi Rentola, som uppskattar att mellan en tredjedel och hälften av hindren måste lösas på EU-nivå, eftersom de inte bara är nordiska hinder men berör hela EU.
Nya livsmönster ökar behovet för en Nordisk ombudsman
Gränshinder har stått på den politiska agendan sedan den gemensamma nordiska arbetsmarknaden upprättades 1954. När ett hinder har lösts dyker ett annat upp. Det beror inte bara på att de nordiska länderna inför ändringar i sina lagstiftningar utan att tänka på konsekvenserna för grannlandet eller anpassar sig olika till nya EU-direktiv. Det beror också på att vi fått ett annat förhållande till nationen. Som i familjelivet, där det inte räcker med beteckningen gift eller ogift längre, lever vi oftare liv på bägge sidorna av gränsen.
