Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2011 i Kriser tester kraften i nordiske velferdsmodeller i Norden klarade krisen väl men välfärdsmodellen bör anpassas
Norden klarade krisen väl men välfärdsmodellen bör anpassas
tema

Norden klarade krisen väl men välfärdsmodellen bör anpassas

| Text och foto: Björn Lindahl

De nordiska länderna tog sig igenom finanskrisen som inleddes 2008 med flaggan högt. Den välfärdsmodell som präglar de fem länderna visade sig vara effektiv. Nu skakas världens ekonomi återigen. Är den nordiska modellen fortfarande en gyllene medelväg mellan den mer brutala anglosaxiska modellen och den brist på statsfinansiell kontroll som funnits i många Medelhavsländer?

- Kärnan i det som brukar kallas den nordiska välfärdsmodellen är att jämna ut villkoren så att alla invånarna ska kunna utveckla sig och samtidigt behålla den ekonomiska konkurrenskraft, säger professor Bjørn Hvinden, som leder det Nordic Centre of Excellence som sedan 2007 haft uppgiften att ompröva den nordiska välfärdsmodellen.

Det är denna balans som är så svår att uppnå när världsekonomin skakar och när, som Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt uttrycker det, "en skuldstorm rullar in och det måste byggas rejäla skyddsvallar i form av ökade säkerhetsmarginaler i ekonomin".

I klartext: Det finns inget utrymme för reformer eller motkonjunkturpolitik.

Den nya stormen kommer bara tre år efter den förra krisen. Den drabbade det minsta nordiska landet, Island, hårdast. Förtroendet för att politikerna kunde hantera situationen höll på att bryta samman. Men när den internationella valutafonden, IMF, den 26 augusti i år genomförde sin sjätte och avslutande genomgång av landets ekonomi var slutsatsen klar:

"Målen har nåtts och landet är på väg att återhämta sig".
Att ett nordiskt land tvingas ta emot lån från IMF kan förstås ses som att välfärdsmodellen kollapsat. Men som det framgår i vårt tema skedde omstruktureringen på Island inte genom att  välfärdsstaten monterades ned, utan tvärtom genom en massiv satsning på att upprätthålla sysselsättningen och på åtgärder så att ingen skulle tvingas lämna sina hem på grund av att de inte klarade av banklånen. När Island fick problem, kom också hjälpen snabbt från de övriga nordiska länderna i form av garantier och lån.

Den andra sidan av modellen

Även om den ekonomiska konkurrenskraften haft mest uppmärksamhet har den andra sidan av välfärdsmodellen – att invånarna ska ha lika möjligheter till utveckling – fått förnyad aktualitet efter de våldsamma kravaller som skakat flera europeiska länder, och de regelrätta  upploppen i flera brittiska städer i sommar.
Kontrasten till det sätt brittiska politiker reagerade är stor mot Norge, där en norsk terrorist den 22 juli dödade 77 personer genom ett bombattentat mor regeringsbyggnaderna och en massaker på ungdomspolitiker från Arbeiderpartiet. Det är det största angreppet på demokratin i ett nordiskt land sedan kriget.

Reaktionen från statsminister Jens Stoltenberg var att be om mer öppenhet och mer demokrati. 200 000 människor samlades i Oslo och i andra norska städer med rosor i händerna.Bjørn Hvinden 1

- Mycket talar för att terrorangreppets omfång och brutalitet, och de målgrupper den riktade sig emot utlöste ett mer situationsbestämt och akut behov att dela sin förfäran och sorg och att stå tillsammans på tvärs av de vanliga politiska skiljelinjerna, säger Bjørn Hvinden.
- Upploppen i de brittiska städerna skapade inte något liknande behov. Det norska och brittiska reaktionsmönstret kan därför knappas jämföras. Nu har vardagen börjat igen i
Norge, med en kamp om var ansvaret och skulden ska placeras och de underliggande stridsfrågorna om omfånget av invandringen börjar åter debatteras, säger han. 

Svaga punkter

För när Bjørn Hvinden och hans kolleger har studerat den nordiska välfärdsmodellen finns det svaga punkter.

- Vi har undersökt om modellen verkligen leder upp till det som den lovar i form av att bekämpa fattigdomen och ojämlikheten i inkomster. Vi har sett på hur hög sysselsättning män och kvinnor har. Vi har också jämför Norden med andra länder i OECD för att se om de verkligen är så annorlunda som det hävdas.
-  Svaret är att de nordiska länderna befinner sig ungefär där man skulle förvänta sig att de skulle göra, utifrån vad som sägs om den nordiska välfärdsmodellen. Men de har
sällskap av vissa andra rika OECD-länder och genomsnittstalen döljer att det finns betydande skillnader inom befolkningen i de olika nordiska länderna.

Den låga sysselsättningen för handikappade och vissa etniska grupper är två områden där länderna inte når upp till sina egna ambitioner.

Norge ligger lägst med bara 45 procent av de handikappade som arbetar, mot 61 procent på Island. För invandrare är talen mer lika, men inte helt jämförbara. Där ligger andelen på 62 – 64 procent.

- Vad som behövs för att alla ska ha samma chans är en "anpassad välfärdsmodell". Jämlikhet behöver inte betyda att vi är helt lika, säger Bjørn Hvinden.

Backlash mot multikulturalism

Han tänker då inte på en positiv särbehandling, som när speciella, kvinnliga professurer upprättas, utan att det tas hänsyn till behoven som vissa grupper kan ha. Det kan handla om ramper eller hissar i byggnader för att handikappade ska kunna röra sig i dem, eller att det finns möjlighet att få halal-mat i företagets restaurang.

- I många länder, inte minst i Danmark har det varit en backlash mot det som folk har uppfattat som multikulturalism. Men trots det som ofta hävdas från invandringsskeptiskt håll anser jag att i huvudsak så är det invandrarna som anpassar sig till att de nu lever i et annat land, och inte majoriteten som ändrar sina vanor och levnadssätt på grund av invandrarna.

Han understryker att ordet "anpassad" inte utan vidare betyder att mångfalden dyrkas och firas, som i de allra mest idealistiska versionerna av multikulturalism, där allt som var annorlunda och olikt ens eget upphöjdes till något positivt.

- Det som vi uppfattar som den nordiska välfärdsmodellen kan undergrävas på många sätt. Det grundläggande är ju väljarnas vilja och förmåga att skatter och överföringar ska fortsätta vara utjämnande, och löntagarnas vilja och förmåga till att fortsätta en  förhållandevis solidarisk lönepolitik.

Den demografiska utvecklingen kommer enligt Bjørn Hvinden att ställa de nordiska länderna inför ett tryck om att strama åt, samtidigt som förväntningarna och efterfrågan av ekonomisk trygghet och tillgång till omsorgstjänster i ålderdomen kommer att öka.

- De nordiska länderna kan lösa något av arbetskraftsunderskottet genom invandring, men då aktualiseras återigen förmågan att ta med ökad mångfald på köpet, säger han.

Mörka moln

över den nya operan i Oslo (bilden ovanför).

Bjørn Hvinden

är professor i sociologi sedan 1995. Han är forskningschef på Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring (NOVA).

Från 2007 blev han dessutom ledare för det nordiska forskningsprojektet Reassessing the Nordic Welfare Model som pågår fram til 2012.

 

Norden riggar för en ny konjunkturnedgång:

Sverige

Den borgerliga regeringen i Sverige kommer inte att föreslå ett femte så kallat jobbskatteavdrag i höstens budget. Det försämrade ekonomiska läget gör att det är viktigare att satsa på områden som mer direkt ger arbetstillfällen och att behålla en ekonomisk handlingsfrihet. Därmed slipper regeringen också risken att gå på ett nederlag i Riksdagen, där Sverigedemokraterna sagt att de inte kommer att stödja jobbskatteavdraget, i likhet med resten av oppositionen. Ett förslag om att halvera momsen för restaurangnäringen ligger fast. Den beräknas kosta 5-6 miljarder kronor och skulle enligt branschens egna beräkningar kunna ge 10 000 nya jobb. Nästan 58 procent av alla anställda i hotell- och restaurangbranschen är ungdomar. Under finanskrisen 2008–2009 steg ungdomsarbetslösheten från 14 till 20 procent, medan den totala arbetslösheten ökade från 6,1 till 8,4 procent. 

Danmark

För tre år sedan sa Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen att landets arbetslösa inte ens skulle fylla Parken, den största idrottsstadion i landet. Han var då finansminister och överdrev något – anläggningen rymmer 42 000 personer och antalet arbetslösa var 44 000. Men idag skulle de arbetslösa fylla nio av de största fotbollsarenorna i landet. Arbetslösheten har stigit till 163 000 personer och 18 000 fler danskar blivit marginaliserade sedan 2008, det vill säga de har varken jobb eller plats på en utbildning.

Valkampanjen inför det danska folketingsvalet den 15 september har därför dominerats av de ekonomiska frågorna. Danmark har rasat ned från sjunde till 17 plats över de länder som har högst produktivitet, samtidigt som landet har den näst högsta lönenivån inom OECD.

Norge

Även i Norge pågår valkampanjen för fullt, inför kommunalvalet den 12 september. Tonen i debatterna är dämpad efter terrordåden den 22 juli, men norrmännen oroar sig mindre än andra för att drabbas av en ekonomisk kris.

Enligt den norske finansministern Sigbjørn Johnsen har Norge klarat sig väl igenom det kraftiga tillbakaslaget som drabbat många länder i kölvattnet av finanskrisen. Aktiviteten i fastlandsekonomin har ökat sju kvartal på rad, Arbetslösheten håller sig runt 3,25 procent under det första halvåret, vilket är 0,25 procent lägre än nivån var 2010. Arbetslösheten är lägre än genomsnittet för de senaste 20 åren.

Även för oljeindustrin går det bra. Hittills i år har två stora oljefynd gjorts.

Finland

Den finska finansministern Jytta Urpilainen vill strama åt utgifterna i den finska statsbudgeten. Den förra regeringen har under tre år haft stora budgetunderskott. Pengarna har använts för att stimulera ekonomin och bekämpa arbetslösheten efter finanskrisen som drabbade Finland hårt.

När sex olika partier blev eniga om att bilda regeringen den 22 juni i år, gjordes också en överenskommelse om att utgifterna skulle skäras ned. Nu kommer mycket av de åtgärderna att tidigareläggas. Utgifterna ska skäras ned med 1,16 miljarder euro nästa år och skatterna ska ökas med 1,1 miljarder euro, enligt Urpulainen. Det kommer förbättra balansen i budgeten så att underskottet blir 6,8 miljarder euro istället för 8,3 miljarder euro.

Island

Återhämtningen i Island har skett snabbare än de flesta bedömare trodde var möjligt. Ett stort orosmoln har hittills varit förhandlingarna med Storbritannien och Nederländerna om Icesave, som ägdes av den isländska Landsbanki. När den gick konkurs vägrade den isländske presidenten att godkänna avtalet om att betala de utlänningar som hade konto i banken kompensation. Två gånger har också islänningarna sagt nej till Icesave. Men enligt de senaste beräkningarna överstiger Landsbankis tillgångar kraven från kreditorerna. Frågan ska behandlas av Efta-domstolen.

 

h
This is themeComment