Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2014 i Nye grep for bedre integrasjon i Finland lär sig vad invandring är
Finland lär sig vad invandring är
tema

Finland lär sig vad invandring är

| Text: Carl-Gustav Lindén

Finland har haft längre tid än andra nordiska länder för att anpassa sin arbetsmarknad till invandringen. Mer än tio år har förflutit sedan dåvarande arbetsministern Tarja Filatov (SDP) kallade nordiska experter på integrering till ett möte utanför Helsingfors.

- Vi vill lära oss av de nordiska länder som har längre erfarenhet, sade hon då hösten 2001.

Då talade alla om den kommande bristen på arbetskraft och behovet av att konkurrera med andra länder om de mest kompetenta personerna. Med den ekonomiska krisen som slog till hösten 2008 har diskussionen kantrat över åt andra hållet. När AIN år 2010 skrev om integrationsfrågan i Finland gick den nationella politiska debatten ut på att den höga arbetslösheten driver fram krav på ändrad invandringspolitik.

Konjunkturen

Diskussionen är alltså beroende av de ekonomiska konjunkturerna. Ändå utgör invandrarna i Finland en relativt liten del av befolkningen, bara cirka 4 procent, och trots det är arbetslösheten högre än i Sverige med sina 14 procent invandrare. Samtidigt är också arbetslösheten bland invandrare i Finland väldigt hög, över 21 procent. Det är mest i Norden. Det verkar alltså gå att kombinera en större andel invandrare med lägre arbetslöshet.

AIN träffade Tarja Filatov i riksdagen. Hon var arbetsminister i tre regeringar 2000-2007, för att gå igenom vad som hänt i Finland vad gäller integration. Nu är hon ordförande för arbetslivs- och jämställdhetsutskottet. Bland de andra uppdragen finns även posten som ordförande i delegationen för romska ärenden. Den arbetar med att utveckla samarbetet mellan romer och myndigheter samt att understöda arbetet mot diskriminering och för jämbördighet.

Socialdemokraterna har, pådrivna av facket, haft en återhållsam linje vad gäller invandring av arbetskraft.

- Det har funnits överoptimistiska bedömningar av hur många som behövs.

Brist i vissa branscher

Filatov säger att det finns branscher där inflyttning krävs för att täcka bristen på arbetskraft, framför allt inom vårdsektorn. Samtidigt finns andra områden där det inte råder brist på arbetskraft.

- De invandrare som finns i Finland duger inte för arbetsgivarna utan de kräver fler invandrare.”

Företagen vill enligt henne få in utlänningar för att de ger dem en möjlighet att spara kostnader med hjälp av lägre löner och förmåner via olika former av hyresavtal och kedjor av underleverantörer. Detta gäller framför allt byggnadsbranschen.

Och diskriminering förekommer fortfarande.

Ett problem är enligt henne att arbetsgivarna lyckats trycka ner lönerna till en så låg nivå där det är svårt att överleva på utkomsten. Därför borde arbetet omorganiseras så att folk är effektivare och kan göra rätt för bättre löner. Tyvärr är det enligt Filatov invandrarna som anklagas för att villkoren försämras, inte arbetsgivarna.

Hon anser ändå att Finland har mycket att lära andra. Språkundervisning för invandrare har varit en stor framgång, likaså åtgärderna för att undvika social dumpning på arbetsmarknaden.

Föregångare

På flera punkter har Finland varit en föregångare, säger hon. Lagen om beställaransvar förutsätter att företag som gör avtal med underleverantör bland annat måste försäkra sig om att skatter, pensions- och olycksfallsförsäkringar är i skick. Dessutom ska löner betalas till bankkonto för att minska möjligheterna till svartjobb. Dessutom måste alla butiker och tjänsteleverantörer ge sina kunder ett kvitto för att hindra den gråa ekonomin att breda ut sig. Informationsutbytet mellan olika myndigheter, som skattebyråer och andra, har dessutom visat sig vara ett effektivt sätt att komma åt fusket.

Tarja Filatov marknadsför också gärna det integrationssamarbete mellan kommunal och statliga myndigheter som sker på lokal nivå med språkstudier och arbetspraktik, tyvärr med allt krympande ekonomiska resurser. Och hon riktar även kritik mot hanteringen av asylsökande som tvingas gå sysslolösa i långa perioder i väntan på besked om de får stanna eller inte.

Finland har gått in för att alla som jobbar på byggarbetsplatser ska ha ett personkort med skattenummer på synlig plats. Från EU-håll har det riktats kritik mot Finland med argumentet att reglerna inte är samstämmiga med direktiven om personlig integritet.

- Jag tror att vi kan säkra systemet, säger Filatov.

Det är ett rättvist arbetsliv som står i fokus för socialdemokraterna. Tarja Filatov är till exempel nöjd med att övervakningen av utländsk arbetskraft skärps igen så att polisen kan vara med när arbetsplatserna kontrolleras eftersom ingen annan får ta fast folk som försöker fly undan inspektörerna.

Populism

Finland har på senare år fått sin beskärda del av rasism och påhopp på invandrare. Trots att populistpartiet Sannfinländarna gjort mer eller mindre seriösa försöka att rensa ut rasistiska politiker har ett nytt sätt att tala om invandrare spritt sig. Även om attityderna gentemot invandrare överlag fortfarande är positiva i ett europeiskt perspektiv anser Tarja Filatov att befolkningen precis som i andra länder verkar vara tudelad. De unga har en internationell syn: de studerar oftast minst en period i något annat land och de har vänner i utlandet. Men det finns också folk som är rasister redan i unga år, med islamfobi och hat mot mångkultur som drivande kraft. Hon vet att det finns forskare som inte vågar uttala sig i offentligheten av rädsla för fysiskt våld.

- Jag upplever det också som politiker. För tio år sedan kanske man fick ett nazistkort i posten efter att man uttalat sig. Nu är eposten huller om buller och man vill inte svara i telefon på ett par dagar.

De första flyktingarna kom från Chile och Vietnam på 1970-talet.  Men det var först på 1990-talet när nya grupper började dyka upp, som ryska medborgare av finsk härkomst eller somalier. EU-medlemskapet 1995 har så småningom öppnat upp gränserna för arbetssökande från större delen av Europa. Precis som i de övriga nordiska länderna har många unga från de sydliga delarna av kontinenten sökt sig till Finland i jakten på jobb.

De borde enligt Tarja Filatov vara viktigt att folk har klart för sig vilken invandring det handlar om: folk från andra EU-länder som har rätt att röra sig fritt, folk från länder utanför EU eller flyktingar. Den diskussionen måste Finland fortfarande gå igenom.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment