Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2016 i Jämställdhet i krig och fred i Högsta militära chefen enda maktposition kvinnorna inte nått
tema

Högsta militära chefen enda maktposition kvinnorna inte nått

| Text: Björn Lindahl, foto: PRIO

Det finns bara en maktposition i Arbeidsliv i Nordens jämställdhetsbarometer som ingen kvinna haft i något nordiskt land – överbefälhavare för landets militära styrkor. Men lika frånvarande som kvinnorna har varit i krig, lika mycket har de också förbigåtts vid fredsförhandlingar och fredsbevarande operationer.

Mellan  1992 och 2011 var det färre än fyra procent av dem som skrev under fredsavtal som var kvinnor. Mindre än tio procent av fredsmäklarna under samma period var kvinnor, enligt statistik från UN Women.

Trots att det är 60 år sedan FN:s första fredsbevarande styrka, var det först 2014 som den första kvinnliga chefen för en sådan styrka utnämndes när generalmajor Kristin Lund blev chef för UNFICYP på Cypern.

Men varför är en sådan utnämning viktig? Arbeidsliv i Norden frågade Torunn L Tryggestad, som just blivit chef för det norska fredsforskningsinstitutet. PRIO:s forskningsprogram för kön, säkerhet och fred:

- Det är viktigt av många olika skäl. Symboliskt för att det visar att man som kvinna kan nå toppen, vilket också är viktigt för att flickor ska kunna ha förebilder, säger hon.

Torunn L Skjeggestad

- Men kvinnor kommer också med andra erfarenheter än män. Men det finns inte särskilt mycket forskning på området. En skillnad är att kvinnor har inte haft tillgång till vapen på samma sätt och de är mer positiva till att se på försoningsprocesser och samarbete över etniska, kulturella och religiösa gränser.

PRIO har visserligen forskat på kön och konflikter i tio år, med en kärna av fyra forskare. Men när den norska regeringen skulle genomföra FN-resolutionen 1325, som handlar om de frågorna upptäckte det att det fattades forskning. Därmed etablerades för ett par veckor sedan PRIO Centre on Gender, Peace and Security, som med flera års finansiering kommer at kunna trappa upp forskningen betydligt.

Är det något speciellt skäl att Cypern fick den första kvinnliga ledaren?

- Cypern har nog ingen egen historia, men det har sagts att FN ville ha en succéhistoria, så att när man för första gången valde en kvinna så var det till en mindre operation där det var större chans att det blev ett vällyckat resultat, säger Torunn L Tryggestad.

Enligt statistik från UN Women har fredsavtal där kvinnor deltar en 20 procent högre sannolikhet att bestå i minst två år. Sannolikheten för att ett fredsavtal varar i mer än 15 år ökar med 35 procent.

Men kan inte det vara för att kvinnorna bara får delta i de lättaste fredsförhandlingarna?

- Jag måste medge att jag är skeptisk till den siffran och undrar hur den tagits fram rent metodiskt. Det kan vara en större sannolikhet, men ingen kausalitet. Talet har blåsts upp politiskt. Men när jag håller föredrag så poängterar jag också att om man ser på världen idag är det ju tydligt att när det bara är män med så blir resultatet fel.

- Jag tycker att det framförallt handlar om rättigheter, att kvinnor ska ha samma möjligheter att delta, och är inte så fixerad vid bevis. Men ska man ha tal bör de vara korrekta.

Nu när ni nu bildat ett eget center för Gender, Peace and Security, vad sätter ni tänderna i först?

- Just det vi talar om här blir viktigt. Vad betyder kvinnligt deltagande? Blir fredsmäklarna bättre om de tränas i att också ha ett könsperspektiv? Här har vi redan ett samarbete med FN och det finska CMI (Crisis Management Initiativ). Vi ska följa med och se om det har någon effekt.

Finns det ett dilemma här? Att kräva att kvinnor ska få delta som soldater och döda andra människor, är det egentligen feminism?

- Som institution har vi inte någon ståndpunkt. Men FN-resolutionen 1325 har lobbats fram av många fredsrörelser och pacifistiska grupper som anser att man heller bör arbeta för att hålla kvinnor borta från försvaret. Men ser man på vad 1325 säger så handlar det också om det militära.

När kommer det en kvinnlig ÖB i Norden?

- Nu har vi nyss fått en ny ÖB i Norge så det dröjer några år till nästa gång. Men det fanns flera starka kvinnliga namn vid den förra utnämningen. Kanske det blir nästa gång, men det handlar också vilken regering som har makten då. Det är nog socialdemokratiska regeringar som är mest pigga på det.

Försvarsminister har blivit ett kvinnojobb i Norge. Den nuvarande, Ine Marie Eriksen Søreide, är den sjätte  sedan Eldbjørg Løwer blev den första 1999. I Sverige har det funnits tre, Finland har haft två (men på senare år bara män – sju stycken efter Anneli Taina) Danmark har bara haft en och Island har ingen försvarsminister över huvud taget.

- Jag tror inte den nya säkerhetspolitiska utvecklingen har så stor betydelse för försvarsministerposten, men det sker en utveckling där ÖB blir mer viktig och försvarsdebatten mer präglad av kalla kriget-retorik, och mindre av de nya säkerhetspolitiska diskurserna som började komma på 90-talet, som mänsklig säkerhet istället för staters säkerhet. 

- Många är rädda för att dagens ostabila säkerhetspolitiska situation kommer att medföra en "backlash" för kvinnor, fred och säkerhetsfrågor relaterade till det, säger Torunn L Tryggestad. 

Alla kvinnliga ministrar i Norden 1970 - 2016

 
MinisterDanmarkFinland IslandNorgeSverige
Statsm. 1 2 1 4 -
Finans 1 1 1 2 2
Utrikes 1 1 2 - 7
Social 20 15 4 9 8
Arbets 4 5 - 3 7
Industri 5 1 3 5 2
Justitie 6 7 3 13 6
Försvar 1 2 - 6 3
Transport 3 8 1 7 6
Lantbruk 6 1 - 4 4
Kultur 8 6 - 11 6
Utbildning 8 10 3 4 1
Miljö 5 3 7 9 7
Totalt 69 62 25 77 59

 

 Om en minister kommit tillbaka på samma post efter ett uppehåll, eller varit minister för ett annat departement räknas det som två ministrar. 

Se alla artiklarna i tema

Försvarsministern fjärde mest mansdominerade

Ser man på de 13 ministerposterna i AiN:s jämställdhetsbarometer har det sammanlagt funnits 292 kvinnliga ministrar i Norden 1970-2016. 

I 56 olika regeringar har det varit en kvinnlig socialminister. Justitieministern är den näst mest kvinnodominerade posten, med 35 ministrar, medan kultur och undervisningsminister slåss om tredjeplatsen med 31 ministrar var. Dessa fyra departement har därmed stått för 42 procent (120 av 292) av alla kvinnliga ministrar. (se tabellen längst ned i huvudtexten)

Det är bara bland stats- finans- och utrikesministrarna som kvinnorna har varit mer sällsynta än bland försvarsministrarna, som det funnits tolv kvinnliga av sedan 1970. Hälften av dem har emellertid varit norska. 

De sex maktpositioner utanför regeringen och arbetslivet som vi ser på är: 

Statschef, ordförande i högsta domstolen, centralbankschef, ärkebiskop, polischef och överbefälhavare

Island har ingen överbefälhavare, så där har vi sett på chefen för kustbevakningen. 

Se mer om hur jämställdhetsbarometern är konstruerad här.

 
h
This is themeComment