Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2018 i Tema: Konfliktlösning i fokus i Den europiska arbetsmyndigheten ELA utmanar den norska modellen
tema

Den europiska arbetsmyndigheten ELA utmanar den norska modellen

| Text: Björn Lindahl

- Om det visar sig att norska kollektivavtal ska kunna överprövas av den Europiska arbetsmyndigheten, ELA, kan det bli aktuellt att använda vetorätten Norge har i EES, säger Marianne Marthinsen stortingsrepresentant från Arbeiderpartiet.

Innan den ens har upprättats väcker den europeiska arbetsmyndigheten starka känslor i Norden. ELA är en del av det som kallas den sociala pelaren inom EU och ska etableras under 2019. Den ska vara operativ 2023, med 140 anställda.

- Men än så länge är det inte ens bestämt om ”A:et” i ELA ska stå för Agency eller Authority, påpekade Pål Lund, från det norska Arbeidstilsynet, på ett seminarium om ELA som forskningsstiftelsen Fafo organiserade i Oslo den 12 november.

Det sägs att det är EU-kommissionens ledare Jean-Claude Juncker som personligen tryckt på för att ELA ska kallas för en myndighet och inte bara kallas en byrå.

Förordningen om en europeisk arbetsmarknadsmyndighet presenterades den 12 mars i år. En förordning är en bindande rättsakt inom EU. Den ska därför följas i alla detaljer och ha ett direkt inflytande i hela EU; till skillnad mot ett direktiv, där det räcker att målen ska uppfyllas genom nationell lagstiftning.

Eftersom Norge, Island och Liechtenstein ingår i EES, kommer den också att gälla där – om inte något av länderna använder sin vetorätt. Det är ett vapen som hittills aldrig använts, sedan EES upprättades 1994. Skälet är att EU i så fall avbryter allt samarbete inom det området.

Många arbetar i ett annat land

I förslaget till ELA skriver kommissionen att det 2017 arbetade 17 miljoner medborgare i en annan medlemsstat än den de själva hörde till. Antalet utsända arbetare ökade med 68 procent från 2010 till 2016. Dessutom pendlar 1,4 miljoner EU-medborgare över en EU-gräns och ytterligare två miljoner arbetar inom transportsektorn med att frakta varor och passagerare.

Det finns därför ett stort behov av att samordna de regler och arbetsvillkor som ska gälla.

Från Norden finns det ett stort intresse av informationsutbyte för att förhindra arbetslivskriminalitet och social dumping. Men det är inte längre så att det huvudsakligen är en fråga om att medborgare från tidigare Östeuropa arbetar i de västliga länderna.

- Estland upplever samma sak som Norge, eftersom den brist på arbetare som uppstår i Estland på grund av arbetsmigrationen fylls med arbetskraft från länder utanför EU, till exempel från Ukraina. Därmed får Estland samma problem på sin arbetsmarknad som vi har med låga löner och arbetsvillkor, sa Pål Lund som arbetar som koordinator inom Arbeidstilsynet för det internationella samarbetet mot social dumpning.

ELA är tänkt att ha tre huvuduppgifter:

  • Den ska ge information om plikter och rättigheter för gränsöverskridande arbetskraft och företag.
  • Den ska främja samarbete mellan nationella arbetslivsmyndigheter. Det kan handla om att utbyta information, hjälp vid kontroller och till att genomföra gemensamma kontroller.
  • Den ska medla och avgöra tvister där länderna är oeniga. Det är tillräckligt att ett av de berörda medlemsländerna önskar medling.

I debatten om ELA deltog det norska fackförbundet YS nyvalde ledare Erik Kollerud, Jan Olav Andersen, som leder EL och IT-förbundet inom LO och de två stortingsrepresentanterna Heidi Nordby Lunde, från Høyre och Marianne Marthinsen från Arbeiderpartiet.

Medlingen kontroversiell

Alla var eniga om att det är den tredje punkten i förslaget som är den problematiska: att ELA ska ”medla och avgöra tvister”.

- Vi säger nej till att det upprättas en myndighet, som vi ser som ett ”worst-case scenario”. Än så länge har vi en avvaktande inställning. Problemet är att ett organ kan ändra sig med tiden. Vi har bara en möjlighet att säga vad vi anser och det är när ELA upprättas. Det är helt uteslutet för oss att försvaga den arbetslivsmodell vi har, sa Jan Olav Andersen, från EL och IT-förbundet.

Erik Kollerud var mer positiv:

- Inom YS så anser vi att ELA behövs. Två av de tre punkterna är vi eniga om. Det finns ett behov för mer samarbete. Inom Europafacket, ETUC, är inställningen att ELA inte ska påverka samarbetet mellan arbetsmarknadens parter, sa han.

Inga sanktionsmöjligheter

- Det är uppenbart at det är medlingen som utmanar oss. Samtidigt vill vi höja standarden på arbetsmarknaden. Frågan är: Blir ELA det vi behöver? sa Heidi Nordby Lunde, som påpekade att även om det står i förslaget att ELA ska avgöra tvister om arbetslivsfrågor, så har myndigheten/byrån inte getts några sanktionsmöjligheter.

Marianne Mathiesen underströk att det fortfarande är för tidigt att se vilket mandat ELA till sist kommer att få:

- Det har redan kommit in 975 ändringsförslag till kommissionen, sa hon.

- Det är positivt om ELA innebär att de arbetstagare som faller mellan olika stolar när de arbetar i ett annat land får hjälp. Vi är inte så rädda för att det kommer ett ras av olika beslut. Det viktiga är om den norska modellen kommer att utmanas eller inte, sa hon och påpekade att i så fall är det aktuellt med ett norskt veto i EES.

EES stridsfråga inom LO

Frågan om den norska vetorätten i EES har varit en het potatis inom LO flera gånger tidigare, senast när det europeiska postdirektivet skulle tas in i den norska lagstiftningen. Hittills, under de 25 åren som EES-avtalet har gällt, har det emellertid inte kommit något beslut som gått emot Norge på arbetslivsområdet, förrän nu.

I oktober kom den slutgiltiga domen i Tariffnemnda, en partssammansatt domstol som avgör arbetsrättsliga tvister, i det som kallas ”varvsstriden” i Norge. LO hade krävt att utsända arbetare ska ha samma villkor som de norska vad gäller kost och logi. Målet behandlades ända upp till högsta domstolen, som gav LO stöd för sin syn. Arbetsgivarorganisationen NHO överklagade till ESA, som är den domstol som ska kontrollera att EES-avtalet efterlevs. Där vann arbetsgivarnas argumentation. Tariffnemnda tog det i betraktning och avgjorde att norska fackföreningar bara ställa krav som berör den del av resor, kost och logi som sker i Norge. De kan inte ställa krav om villkoren för resan till Norge.

arkivert under:
Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment