Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2018 i Tema: Framtidens arbetsliv i Ska ständigt lärande individer rädda den finländska kompetensen?
Ska ständigt lärande individer rädda den finländska kompetensen?
tema

Ska ständigt lärande individer rädda den finländska kompetensen?

| Text: Marcus Floman Foto: Mikko Raskinen

I Finland söker man nu efter lösningar bland annat inom utbildningspolitiken för att möta utmaningarna i framtidens arbetsliv. En statlig expertgrupp har kommit med sitt första utlåtande "Ett ständigt lärande Finland" - ett dokument som från fackligt håll möter på kritik för sin brist på konkreti.

Finska undervisnings- och kulturministeriets så kallade framtidspanel vill utveckla utbildningssystemet så att det ska kunna bli motorn i ett Finland som ska satsa på ett ständigt pågående lärande.
Expertpanelens ordförande är Anne Brunila, professor vid Hanken, Svenska handelshögskolan i Helsingfors.
– Vi måste alla lära oss hur vi kan bli bättre på att lära oss, säger Brunila. 
Just denna förmåga, att bli bättre på att ständigt lära sig nya saker ska inte gälla bara  folk i arbetslivet – utan konceptet finns redan idag med i den finländska skolans läroplaner.

Hur påverkar tekniken behovet av kompetens?

Framtidspanelens uppdrag är att ge visioner, förslag  och beslutsunderlag för den finländska utbildningspolitiken. Panelen fokuserar särskilt på hur den nya teknologins utveckling påverkar vilken typ av kompetens som efterfrågas i framtiden.
Framtidspanelen tillsattes redan hösten 2017, men har inte hunnit särskilt långt i sitt arbete. Gruppens första dokument, ett 14 sidor långt utlåtande går i allmänna ordalag igenom vilka trender arbetslivet tros stå inför framöver – och så presenteras konturerna till vad gruppen hoppas att ska bli en reform för ett ständigt lärande Finland. 
Anne Brunila ser att många förändringar borde ske snart, eftersom utvecklingtakten är  snabb. Brunila ser det som en bra utgångspunkt att Finlands grundskole-, yrkesskole,- och högskolesystem redan genomgått stora reformer som hon ser som framsynta med tanke på de krav som framtidens arbetsliv ställer.

Det behövs flexibilitet

– En sak är säker: det kommer att behövas stor flexibiltet av arbetstagare i framtiden. Lyckligtvis kommer det i framtiden att vara möjligt att öka sitt kunnande på väldigt många olika sätt. Vi har redan nu en situation där man inom väldigt många sektorer får sin kompetens från annat än en examen. 
Hur är det då med statens ansvar när arbetstagarna i arbetslivet möter krav på att ständigt lära sig nya färdigheter?
– Det kommer att behövas förändringar på lagstiftningsnivå i både socialskyddssystemet och i skattesystemet så att folk de facto har en möjlighet att studera.
Ja, i de flesta fall måste en person som skaffar sig en ny utbildning eller riktar in sig på en helt ny bransch hoppa över till att studera mitt i arbetslivet. Hur ska folk ha råd att bli studenter igen och leva på mindre pengar? 
– Hela socialskyddssystemet är i behov av en genomlysning - vi måste få till ett system som uppmuntrar och gör det möjligt att omskola sig. Och exempelvis stödet för vuxenutbildning måste förnyas – det nuvande stödsystemet är föråldrat.
Enligt nuvarande lagstiftning måste du ha arbetat 8 år inom samma bransch för att ha rätt till det bidraget.
– Vi behöver mer flexibilitet på den punkten. Det kan ju i värsta fall gå så att en person som precis blivit klar med en examen får märka att utvecklingen hunnit ikapp och kompetensen redan blivit föråldrad.

Vilka är hindren?

I arbetsgruppens uppdrag ingår att samla all relevant kunskap på området och också peka på vilken typ av lagstiftning och vilka socialpolitiska och utbildningspolitiska sektorer som kan komma att beröras.
– Vårt uppdrag är att ta fram information om var det kan finnas hinder för ett ständigt lärande.
Professor Anne Brunila menar att det också behövs en attitydförändring
– Vi måste börja tänka så här: att vi skaffat oss en examen eller ett yrke, det kan inte vara en garant för att vi kan arbeta i en specifik bransch i resten av vårt arbetsliv. Att vi uppdaterar vår kompetens är en elementär del av att vara arbetsför.
Lägger ni i framtidspanelen för stort ansvar på individen – på att den enskilde ska bära ansvaret för att upprätthålla sin kompetens?
– Jag tycker inte det. Det behövs en fördelning av ansvar så att också utbildningssystemet och företagen bär sitt ansvar precis som frivilligsektorn och individerna. Men för att vi ska lyckas i reformarbetet behövs också förändringar i lagstiftningen.

Facklig kritik

Från fackligt håll kommenterar Janne Hernesniemi, utbildningspolitisk expert på de offentligt anställdas fackförbund JHL, framtidspanelens första dokument i kritiska ordalag. 

– Det var ett abstrakt och rätt så innehållsfattigt dokument. Jag fann inga nya observationer eller initiativ om arbetslivets förändring i gruppens utlåtande, säger Hernesniemi.

Janne Hernesniemi är förvånad över att framtidspanelen i sitt första utlåtande inte behandlar frågan om inlärningssvårigheter och det faktum att människor har olika förutsättningar att lära sig nya saker, att folk lär sig i olika takt.
– Det känns som att man haft en väldigt kompetent och framgångsrik person i åtanke när man skrivit dokumentet. En person som suveränt kan planera sin karriär och klarar av att följa sin plan.

Individens ansvar

I AIN:s intervju med Anne Brunila kom också frågan om individens ansvar upp.
Hur ska det gå för de arbetstagare som inte kan eller kanske inte orkar omutbilda sig – skaffa nya kompetenser?
– Vi behöver mer och fler rådgivningstjänster uttryckligen för människor som är i behov av stöd och hjälp.
Janne Hernesniemi på JHL-facket efterlyser mer fokus på vilka hinder som kan tänkas finnas i framtidens arbetsmarknad.
– Jag tror att många av hindren kommer att hänga ihop med inlärningssvårigheter av olika grad. Det är många arbetstagare som annars är hur motiverade och kompteneta  som helst men så kanske det framtida jobbet faller på svårigheter att lära sig nya saker.
Janne Hernesniemi ser det som väldigt viktigt att samhällets utbildnings- och socialpolitiska stöd utvecklas så att mänskor de facto ges en rimlig möjlighet att utbilda sig längs hela arbetslivet och vid behov skaffa sig ett nytt yrke. Möjligheten att  kunna få vuxenutbildningsstöd borde gälla både arbetstagare och arbetslösa.
- Under de senaste åren har ju den sittande regeringen gjort inbesparingar och nedskärningar just gällande studiestudiet och vuxenutbildningsstödet så på den punkten har utvecklingen i Finland gått åt fel håll. De här inbesparingarna är ju direkt kontraproduktiva med tanke på vad som skulle förväntas med tanke på förändringarna i samhället och i arbetslivet.
Framtidspanelens roll är inte att göra direkta politiska lagförslag, men den ska därememot leverera initiativ och underlag för framtidens politiska beslut.
Framtidspanelen, med ordförande Anne Brunila i spetsen, ska under ett års tid fortsätta sitt arbete. Gruppen är tillsatt av den sittande center-högerregeringen och mandatperioden löper till våren 2019.
– Med hjälp av ett system där utbildning och fortbildning kan erbjudas på ett flexibelt sätt och med hjälp av nya finansieringsmodeller av utbildningsstöden så ska vi kunna möta framtidens utmaningar. Tills våren 2019 ska vi sätta oss in i de konkreta frågorna, säger Anne Brunila.
Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment