Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2018 i Tema: Nyanlända kvinnors sysselsättning i Projekt Mirjam bryter fördomar om och på den svenska arbetsmarknaden
Projekt Mirjam bryter fördomar om och på den svenska arbetsmarknaden
tema

Projekt Mirjam bryter fördomar om och på den svenska arbetsmarknaden

| Text: Gunhild Wallin

Projektet Mirjam vänder sig till lågutbildade kvinnor som fått asyl eller uppehållstillstånd i Sverige. De har betydligt svårare än män i motsvarande situation att få arbete, men vägledning med fokus på arbete och jämställdhet ger resultat.

– Kvinnor i våra länder har inte självförtroende när det gäller att söka jobb, eftersom vi inte jobbat ute i samhället, men det här projektet öppnar dörrar för kvinnorna, säger kurdiska Aria Ahmadi som idag är 24 år. 

I ett alldeles vanligt litet konferensrum en trappa upp på arbetsförmedlingen i Eskilstuna öppnar sig världen.

Gunhild 2

Aria Ahmadi är en av femton kvinnor som deltar i projektet Mirjam, ett jämställdhetsprojekt finansierat av Europeiska Socialfonden, ESF, och som riktar sig till lågutbildade kvinnor som står långt från arbetsmarknaden. Rummet är fullsatt av kvinnor i alla åldrar och av många nationaliteter. Där trängs också fem tolkar som översätter det som pågår till de språk som är representerade i rummet.

Inte bara manligt jobb

Idag är Skogsstyrelsen på besök. De söker 18 deltagare till ett ettårigt naturprojekt, där de som blir anställda får lära sig inventera träd, röja i skog, rusta upp kulturminnesmärken och rastplatser i naturen och mycket mer. De vill gärna rekrytera både män och kvinnor och försöker nu intressera kvinnorna för det som av tradition kan ses som ett mer manligt arbete. Skogsstyrelsen har fått uppdraget av regeringen och tanken är att deltagarna ska få prova på många olika saker och också lära sig hur arbetsmarknaden fungerar i Sverige. Jobbet är avtalsreglerat men leder inte till fast anställning.

– Se det som en möjlighet att få en referens från svensk arbetsmarknad. Arbetslivserfarenhet är så viktigt i Sverige och väger väldigt tungt hos arbetsgivarna, säger Anna Wilder som tillsammans Gianna Michelotti Husblad leder Mirjamprojektet i Eskilstuna.

Skogsstyrelsen besök är ett typiskt exempel på vad som kan hända i projektet Mirjam. Genom studiebesök och inbjudna gäster vill projektet bland annat bryta fördomar om vad som är typiskt manliga och kvinnliga arbeten. I förra veckan fick kursdeltagarna till exempel information om gröna jobb.

– Genom Mirjam får vi lära oss hur kvinnor kan jobba i Sverige och att det inte är skillnad mellan män och kvinnor, säger Aria Ahmadi 

Vägledning i jämställdhet

Projektet Mirjam startade i januari 2016 och pågår till januari nästa år. Det finns på sex olika orter i Sörmland och Östergötland och hittills har cirka 500 kvinnor gått den tio veckor långa vägledningskursen. Målet är att kvinnorna ska komma ut i arbete eller studier efter etableringsfasen, men meningen är också att finna en metod som gör att vägen till sysselsättning kortas. Bland annat genom att visa kvinnorna de möjligheter till arbete som finns i mer mansdominerade jobb.

 Under tio veckor träffas kvinnorna tre timmar per dag fem dagar i veckan, parallellt med att de läser svenska. I grupp får de vägledning i hur den svenska arbetsmarknaden fungerar med fokus på jämställdhet. Det kan handla om anställningsvillkor eller hur man som kvinna får ekvationen att gå ihop med anställning och hemarbete, det så kallade livspusslet.

– Genom den dagliga kontakten lär vi känna kvinnorna och ser deras erfarenheter och kompetens. Även om ingen har mer än tio års skolgång och de kallas lågutbildade har de ju arbetat men det har i de flesta fall varit obetalt, säger Gianna Michelotti Husblad.

– Vi ser en tydlig skillnad från dag ett till de tio veckorna är slut. De växer och förstår att de kan mer än de tror, inte minst har de under våra studiebesök hört arbetsgivarna säga att ”vi behöver anställa fler kvinnor”. Vårt mål är att de ska närma sig svensk arbetsmarknad och förstå att de kan få jobb, säger Anna Wilder. 

Inte en homogen grupp

Varje vecka åker deltagarna ut till två olika arbetsplatser på studiebesök. Ibland häpnar deltagarna. Det kan vara när de ser en modern fabrik, eller alla miljöer och arbetsplatser där kvinnor jobbar, till och med när de är i slutet av en graviditet. För många vore det en otänkbarhet i de länder där de kommer ifrån. Särskilda inspiratörer bjuds in varje vecka för att berätta om hur man startar företag, om sin karriär eller sin livsresa. Varje kursdeltagare har också en mentor.

– Våra studiebesök blir en mötesplats mellan arbetsgivarna och kvinnorna och vi ser att de blir intresserade av de här kvinnorna. De ser att de har viljan, säger Anna Wilder.

Skillnaderna mellan kvinnornas utbildning och erfarenhet kan vara stora. I varje grupp brukar det finnas några analfabeter och då gäller det att sätta upp många delmål eftersom vägen till arbete är lång.

– När man talar om lågutbildade kvinnor är det viktigt att inse att det inte är en homogen grupp. Några kanske inte har gått i skolan alls, andra i fem år medan några kommit så långt som till början av gymnasiet.  Det vi gör är att lyfta deras erfarenheter och egenskaper och att se det de gjort tidigare oavsett utbildning, säger Gianna Michelotti Husblad.

Fem språk i bagaget 

Aria Ahmadi är ett exempel på hur lite ett begrepp som ”lågutbildade kvinnor som står långt från arbetsmarknaden” egentligen betyder, eller förklarar. Visserligen stämmer hon med projektet Mirjams krav för att få delta – att inte ha en skolunderbyggnad på mer än tio år – men hon talar kurdiska, persiska, arabiska, turkiska, engelska och en mycket bra svenska efter bara några år i Sverige. ”Jag klarar mig utan tolk”, försäkrar hon och det är alldeles riktigt.

Hon har varit flykting i hela sitt liv. Hon är född i Irak och var fem år när hon tillsammans med sin familj flydde till Turkiet till fots. Men att vara kurd blev allt svårare i Turkiet och därför flydde hon och hennes familj igen. Den här gången på det hon benämner som ”dödens båt” och en livsfarlig överresa till Grekland. Nu har hon fått uppehållstillstånd i Sverige och ser två alternativa yrkesvägar i framtiden. Antingen vill hon bli sjuksköterska eller farmaceut.

– Jag vill försöka glömma mina tidigare erfarenheter och börja ett nytt liv här. Jag vill ha en bra utbildning, där jag arbetar med människor. Jag vill kunna ge tillbaka något till mitt nya land, säger Aria Ahmadi.

Hon är väldigt glad att hon fått möjlighet att delta i projektet Mirjam. Bland annat har projektet inneburit att hon förstår arbetsmarknaden och vilka egenskaper som arbetsgivaren vill ha. Hon räknar upp att man som arbetstagare i Sverige ska ha självförtroende, vara lyhörd, komma i tid, ta ansvar och att det är viktigt att ha en bra syn på människor.

– Det är väldigt viktigt att förstå synen på andra människor när du kommer till ett nytt samhälle. Det är också viktigt att lära sig stå på egna ben och bli självständig – det finns inte i mitt hemland Kurdistan eftersom vi inte har rätt att gå ut och jobba, förklarar hon.

Åldern är ett större hinder än att vara kvinna

Eman Murad kom till Sverige från Syrien hösten 2015 och fyllde 50 år samma dag hon kom.

Emad

Hon har gått gymnasiet i hemlandet och jobbat som kontaktperson på en förskola. Hon kom hit med man och två barn. Eman Murad lockas inte särskilt av Skogsstyrelsens erbjudande att jobba i skogen. ”Jag hatar kylan”, säger hon. Däremot är hon glad över att vara en del i Mirjam-projektet.

– Det är ett underbart projekt och jag lär mig göra saker som jag inte gjort tidigare. Vi lär oss att kvinnor kan, till exempel att vara busschaufförer, köra taxi eller vara lokalvårdare. Det är inte vanligt i Syrien. Jag visste inte att det finns så många yrken där kvinnor kan jobba, säger hon.

– Men kanske är det allra bästa att jag vågar prata mer nu och att jag förstår mycket mer svenska. Jag tycker jag får erfarenhet när det gäller jobb, samhället och språket, lägger hon till.

Eman Murad anser att åldern är stötestenen för att komma in på arbetsmarknaden, inte att hon är kvinna. Hennes döttrar fick snabbt jobb i Sverige, redan innan de hade uppehållstillstånd eller kunde språket. De har nu fasta jobb. Själv har hon försökt söka jobb, men inte ens fått svar på sina ansökningar.

– Det krävs mycket av oss. Därför är det viktigt att vi blir uppmuntrade att ta det där första steget och det blir vi här, säger Eman Murad. 

Nu oroar hon sig för att hon har få år på sig att komma in på arbetsmarknaden, men fick hon önska skulle hon vilja jobba med mat. Det är något hon kan.

Nu närmar sig det treåriga Mirjam-projektet sitt slut. Sista gruppen kommer att starta inom mindre än ett år. En mer omfattande utvärdering kommer inom kort, men redan går det att se att fler kvinnor kommit i jobb och att flera sökt sig till mansdominerade arbetsplatser. Men kanske är det viktiga att kvinnorna fått hopp om att kunna få och klara ett arbete.

– Det är viktigt att göra något för de här kvinnorna och det har varit en förmån att få se dem växa. Vi brukar inte kramas i jobbet, men här gör vi det. Vi kommer varandra så nära, säger Anna Wilder.

arkivert under:
Tillsammans om Mirjam

Anna Wilder och Gianna Michelotti Husblad i projekt Mirjam i Eskilstuna (bilden ovanför).Projektet startade i januari 2016 och pågår till januari nästa år. Det finns på sex olika orter i Sörmland och Östergötland. Hittills har cirka 500 kvinnor gått den tio veckor långa vägledningskursen

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment