Många dödsolyckor i arbetet i Sverige fick alarmet att gå

2019 hade knappt inletts förrän en 53-årig chaufför omkom när han skulle lasta sin lastbil med en truck på ICA:s lager i Helsingborg den 1 januari. En automatisk port som skulle gå ned när lastbilen lämnat lagret gick ned vid fel tillfälle. Mannen kolliderade med porten och föll av trucken. Han avled av fallskadorna.

En dag senare omkom en man i 30-årsåldern efter att han fick ett betongföremål över sig på Södra Cell i Mönsterås. Fem dagar senare, den 7 januari, avled en 61-årig snickare efter ett fall på tre meter från en balkong på ett industribygge – även det i Helsingborg.

När januari var över hade nio personer dött i arbetsolyckor, i februari dog ytterligare tre.

Det fick alarmklockorna att ringa. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson fick med sig fem andra ministrar på ett initiativ för att prioritera arbetet mot dödsolyckor på jobbet:

- Vi kan aldrig acceptera att människor dör till följd av sitt arbete. Alla ska ha rätt att komma hem från jobbet. Varje dödsfall är ett misslyckande för arbetsgivaren och samhället, sa Ylva Johansson.

Arbetsmiljöverket fick i uppdrag att analysera dödsfallen i arbetet under 2018 och 2019 för att se om det fanns några gemensamma drag, eller åtgärder som borde sättas in. Den analysen blir inte klar förrän tidigast i november.

När Arbeidsliv i Norden går igenom statistiken på egen hand är det första som kan konstateras att 2019 blev bättre än de två föregående åren. 2019 avled 39 personer i dödsolyckor på arbetet. 2018 var det 50 dödsolyckor medan siffran för 2017 var 44 döda.

Den bruna linjen är 2019 i diagrammet ovanför. Året inleddes med nio dödsfall under januari, men under sommaren började de ackumulerade dödstalen 2019 bli lägre än för 2017 och efter oktober även lägre än för 2018. Källa: AV

Sett i ett längre perspektiv har dödsolyckorna i arbetet minskat kraftigt. Antalet är bara en dryg tiondedel av vad det var på 50-talet.

Som diagrammet ovanför visar är det en mycket stor skillnad mellan könen. Väldigt få kvinnor har historiskt sett dött jämfört med män. Enda undantaget är Estoniaolyckan 1994, när det även var många kvinnor på jobbresor ombord på färjan.

För varje dödsolycka har det skett många fler olyckor som inte ledde till dödsfall. I Sverige handlar det om nästan 50 000 olyckor som rapporteras vaje år. Genom att analysera olyckorna har Arbetsmiljöverket tidigare kommit till fyra riskfaktorer.

Yrke - främst yrken inom lantbruk och hantverk samt processoperatörer.

Storleken på arbetsplatsen - när mycket ska göras på en liten yta, som en bygganläggning, ökar riskerna eftersom verksamheten är mångfacetterad och komplex.

Bransch - Transport och magasinering är den bransch som har högst risk, tillsammans med sex andra branscher.

Utbildningsnivå - ju kortare utbildning, desto högre risk. 

Sammanfaller alla dessa fyra faktorer är risken för en olycka 15 gånger högre. Andra riskfaktorer är arbetsställets ägarskap, om individen har utländsk bakgrund och ålder. När de åtta största riskerna sammanfaller ökar risken 25 gånger.

Ser man på de dödsolyckor som varit under 2019 stämmer några väl överrens med det man vet är yrken och branscher som har stora risker. Fall från höga höjder och olyckor vid lastning och lossning står för tio av dödsolyckorna. I sju av dödsolyckorna handlade det om fall i vid mening, medan tre svenska arbetare dog under lastning och lostning (samt två utländska arbetare som inte ingår i den ordinära statistiken eftersom de är utanför arbetskraften i Sverige).

En stor grupp av olyckor handlar om trafikolyckor under arbetstiden. Åtta personer omkom i bilolyckor, medan ytterligare två dog i en flygkrasch i Etiopien (som sammanlagt krävde fyra svenska liv). En person mördades när hon skulle städa en bostad.

Denna text uppdaterades 3 januari 2020