Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2016 i Varför begår bönder och brandmän fler självmord än bibliotekarier?
Varför begår bönder och brandmän fler självmord än bibliotekarier?
Nyhet

Varför begår bönder och brandmän fler självmord än bibliotekarier?

| Text och foto: Björn Lindahl

Bönder begår tio gånger fler självmord än vad bibliotekarier gör. Det visar den hittills största undersökningen som gjorts av självmordsfrekvensen för olika yrkesgrupper. För kvinnor har blåljuspersonal, som brandmän, den högsta frekvensen.

Orsaken till att människor begår självmord är sammansatta. Det handlar om genetiska, individuella och sociala faktorer. Det finns också klara skillnader mellan olika yrken, åldrar och kön. I Norden är antalet självmord högst på Grönland, där män tar sitt eget liv 14 gånger oftare än på Färöarna.

Källa: Norden.org

Jordbruk, fiske och skogsbruk är verksamheter där självmordsrisken är hög. En förklaring till att bönder är utsatta kan vara att de ofta arbetar ensamma, samtidigt som den finansiella osäkerheten kan vara stor om skörden slår fel.

Men även yrken som läkare och tandläkare har högre risk än andra yrken. Där är hypotesen snarare att de som har sådana yrken både har kunskapen om hur man tar sitt eget liv och tillgång till läkemedel som gör det lättare att begå självmord.

Bland de yrken som har lägst självmordsfrekvens är lärare och bibliotekarier. I en färsk amerikansk studie i 17 olika delstater undersöktes 22 yrken. Studien utfördes av forskare på Centers for Disease Control and Prevention, CDC. Tidigare studier har oftast bara handlat om enskilda yrken och stater. Talen är från 2012, då 40 000 amerikaner begick självmord. Det är den tionde vanligaste dödsorsaken i USA. Forskarna kunde klassa drygt 12 000 av självmorden som begicks av personer äldre än 16 år enligt olika yrkeskategorier.

Amerikanska bönder, fiskare och skogsarbetare hade en självmordsfrekvens på 84,5 per 100 000 som arbetade i de yrkena i de 17 staterna. Lärare och bibliotekarier hade mindre än en tiondedel av den frekvensen. Dessa två yrken hade en frekvens på 7,5 självmord per 100 000. Det nationella genomsnittet i USA är på 12,6 per 100 000, medräknat de som är yngre än 16 år.

Ingen liknande svensk studie

- Det låter ju väldigt positivt att det är så få bibliotekarier som begår självmord. Jag har aldrig hört talas om någon liknande svensk studie, men det hade ju varit fint om det är samma förhållande i Sverige, säger Stina Hamberg, som är utredare på DIK, facket för de som arbetar med kultur och kommunikation.

- En förklaring kan möjligen vara att bibliotekarierna har en högre utbildning, vilket brukar vara kopplat till bättre hälsa, säger hon.

Män begår självmord oftare än kvinnor i alla de 22 yrken som undersöktes. I den amerikanska studien begicks 77 procent av självmorden av män och 23 procent av kvinnor.  Det stämmer bra överens med siffrorna för Europa, där man räknar med att att fyra manliga självmord går på ett kvinnligt. Kina är ett av de få länder där det är vanligare att kvinnor begår självmord än män.

De yrken som hade högst självmordsfrekvens för amerikanska kvinnor var poliser och brandsoldater, där frekvensen var 14,1 per 100 000.

Orsak och verkan

Vad som är orsak och verkan är inte lätt att veta. Skulle en person som har en genetisk benägenhet att begå självmord överlevt om yrkesvalet varit ett annat? Eller söker sig vissa högriskgrupper till vissa yrken?Foto: Björn Lindahl

Arbetsmiljön kan för vissa yrkesgrupper påverka självmordsfrekvensen. De amerikanska
forskarna spekulerar i om bönder utsätts för effekterna av bekämpningsmedel som påverkar nervsystemet och som kan bidra till depressiva symtom. Även inom byggindustrin finns det lösningsmedel och andra kemikalier med samma verkan.

- Inga studier av samma magnitud som den amerikanska har gjorts i Sverige, så det är svårt att uttala sig om de specifika siffrorna i rapporten. Överlag ska man vara försiktig med att dra starka slutsatser om sambandet mellan självmord och olika yrkeskategorier, säger Gergö Hadlaczky, enhetschef vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP).

NASP upprättades 2007 som en nationell expertfunktion i suicidprevention i Sverige och ligger på Karolinska Institutet.

Inkomst viktigare än yrke?

- Anledningen till att man ska vara försiktig är att det finns många andra variabler som påverkar. Exempelvis finns det studier som visar på att inkomst, utbildningsgrad och andra socioekonomiska faktorer till stor del förklarar varför yrket ibland påverkar självmordsrisken. Detta visar sig också i att arbetslöshet är en minst lika stark riskfaktor för självmord som något enskilt yrke, säger Gergö Hadlaczky.

Han hänvisar till en del andra studier som har gjorts, som en genomgång av 34 vetenskapliga rapporter om självmord och yrken som publicerats i The British Journal of Psychology. Där skriver forskarna att ett problem för denna sorts forskning är att urvalet som studeras är så begränsade, vilket gör det svårt att belägga statistiska skillnader.

Enligt forskarna i den brittiska studien kan böndernas högre självmordsstatistik i alla fall delvis också förklaras av att de har större tillgång till vapen. Enligt en studie från Nya Zeeland var skjutvapen vanligare när bönder begick självmord, medan sjukvårdspersonal oftare begick självmord genom en överdos. Men tillgången till vapen kan inte förklara hela skillnaden eftersom militärer inte använde skjutvapen mer än andra metoder när de begick självmord.

En av de största undersökningar som gjorts av mental hälsa är den amerikanska Army STARRS som sett på 1,6 miljoner soldater som var i aktiv tjänst under åren 2004 -2009. Andelen som begick självmord var högre än det nationella genomsnittet innan soldaterna sattes in i strid och efter. Under aktiv tjänst i en stridszon minskade emellertid antalet självmord, vilket möjligen kan förklaras med det kamratskap som uppstår bland soldaterna. Samlat sett är soldaternas självmordsrisk i USA 18,7 per 100 000 personer. Siffrorna är från 2013.

Foto: Björn Lindahl

Jämfört med soldater har bibliotekarierna en fridsam arbetsplats. Men allt är inte fröjd och gamman. En arbetsmiljöundersökning som fackförbundet DIK gjorde i början av året visar att biblioteken ofta får ta hand om människor med sociala problem eller ungdomsgäng som inte har någon stans att ta vägen när fritidsgården har stängts. Undersökningen sammanfattades av Karin Linder, förbundsordförande i DIK, på följande sätt:

"Arbetsmiljön på många bibliotek är ohållbar. En av fem har blivit hotade i sin roll som bibliotekarie, fyra av tio har antingen blivit utsatta för våld eller sett våldsamma situationer på sin arbetsplats.
84 procent svarar att de upplevt aggressivt beteende från besökare och två tredjedelar har upplevt skadegörelse. En av fyra upplever oro och oordning minst en gång i veckan. Hälften har svarat att de utsätts för kränkande tillmälen på jobbet och många attackeras på grund av sitt kön och får sin kompetens ifrågasatt."

Sex yrkesgrupper med hög självmordsfrekvens
Yrkesgrupp

Frekvens

/100 000

Bönder, fiskare och skogsarbetare 84,5
Bygg- och gruvarbetare 53,3
Installatörer 47,9
Industriarbetare 34,5
Ingenjörer 32,2
Brandmän, poliser och ambulansförare 30,5
Bonde i solen Ytterligare en yrkesrisk för bönder - solen

Har 250 års kamp mot yrkessjukdomar nått sitt slut? När Europeiska arbetsmiljöbyrån målar upp dagens hotbild är det inte sot, radon eller asbest som är den största risken. Nej, det är vanligt solljus.

Läs mer:
Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment