Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2019 i Polisens roll i Norden i Malmö: Poliserna är också sårbara
Malmö: Poliserna är också sårbara
tema

Malmö: Poliserna är också sårbara

| Text: Fayme Alm, Foto Johan Nilsson/TT

- När man fått det där slaget och kommer hem med en blåtira, då är man främst människa. Uttalandet kommer från Malmös polismästare med tio års erfarenhet av yttre tjänst i staden. Föreställningen att poliser är tränade för det yttersta av obehag, ja, till och med tränade för att dö, är en övertro på människans förmåga, säger han.

Sveriges tredje stad har skapat rubriker runt om i världen och därmed förstärkt det gamla ryktet om Malmö som Sveriges Chicago. Flera insatser för att få ner brottsligheten i staden har gjorts och görs, både av polisen och av andra aktörer, ofta i samverkan. Insatserna har varit framgångsrika – antalet skjutningar har halverats och risken att utsättas för brott i Malmö är nu den lägsta på tjugo år.

Flera utmaningar för polisen

Framgångarna eliminerar dock inte utmaningarna för polisen. Enligt Mattias Sigfridsson, stadens polismästare, handlar polisyrket inte bara om den fortsatta kampen mot brottslighet utan också om att vara föredömliga och hålla ett bra bemötande trots hot, kränkningar och subtila påtryckningar, att bryta självcensuren och våga tala internt även om det svåra i jobbet, att ha tålamod med den alltför långsamma förändringen av delar av lagstiftningen samt att hantera samhällets och domstolens uppfattning om att vara tränade för allt.

Förebyggande insatser

Av väsentlig betydelse för att minska brottsligheten är de kontroller som utförs av gränspolisen.  

- Vi genomför tusentals kontroller i veckan, säger Thommy Brännström, chef för Gränspolisen i Region Syd. Vad vi då stöter på är personer knutna till internationella nätverk, rattonykterhet och andra trafikbrott, försök till illegal införsel av hundar och otjänligt kött, med mera. När det kommer till kriminella eller till individer som inte hade rätt handlingar för att bli insläppta i landet stoppar vi mellan 75 och 100 personer i veckan.

Foto: Björn Lindahl

Passkontroll vid Hyllie, den tågstation som ligger närmast Öresundsbron. Foto: Björn Lindahl.

Kontrollerna sker vid brofästet på Lernacken, som samtliga fordon på väg till eller från Danmark passerar, vid Hyllie tågstation som är första stationen på svensk mark efter att tågen kört över Öresundsbron, samt i hamnarna i Helsingborg, Trelleborg, Ystad, Karlshamn och Karlskrona.

- Gränspolisen agerar ofta i situationer där vi är utsatta inte bara för risken att bemötas med våld utan också för väder och vind, mörker och kyla. Vi försöker göra arbetssituationen dräglig med bra lokaler för kontrollverksamheten, trivsamma fikarum och hyggliga rastplatser, anpassade arbetsscheman, väl sammansatta arbetsgrupper och duktiga chefer, säger Thommy Brännström.

Expansiv region där gränser korsas

Malmös placering i en snabbväxande region, med både stort barnafödande och hög inflyttning, har också betydelse för kriminaliteten. I Öresundsregionen har invånarantalet hastigt vuxit till mer än fyra miljoner. Även Skåne växer, liksom Malmö där det nu bor 340 000 människor, varav hälften är under 35 år

Det geografiska läget, den stora expansionen och den speciella demografin är den kontext som de kriminella arbetar i, utan att bry sig om nationsgränserna, säger Mattias Sigfridsson.

Därför samarbetar såväl gränspolisen som Malmöpolisen med polisen på andra sidan Öresund.

- Vi har regelbundna möten med danska gränspolisen för att identifiera och förbättra vår samverkan. I grunden har dansk och svensk polis samma uppfattning om lagstöd för det man gör, så samarbetet fungerar bra, säger Thommy Brännström och tillägger att det pågår diskussioner såväl med Danmark som med Tyskland om hur samarbetet kan utvecklas.

Mattias Sigfridsson pekar också på vikten av Malmöpolisens ”extremt nära”, som han säger, samarbete med danska polisen:

- Kriminella arbetar tillsammans oavsett var de befinner sig, så vi måste också röra på oss. Med danska polisen har vi möten och direktkontakt både på strategisk nivå och för att utbyta lägesbilder och se hur vi kan hjälpa varandra. Det gäller såväl operativa verksamheter som utredning och spaning.

Allvarliga brott i Malmö 2017 - 2019

 - Dessutom kräver dagens grova organiserade kriminalitet i Malmö internationell samverkan oavsett om det gäller ekonomisk brottslighet, penningvätt, narkotika eller vapensmuggling, säger Mattias Sigfridsson. 

Mediebilden och frågan om kön

Förutom att nationellt och internationellt kämpa mot brottligheten ska polisen även hantera den bild av yrkeskåren som medierna – redaktionella och sociala – förmedlar. En bild som inte alltid överensstämmer med verkligheten, men som ändå påverkar alla poliser och polisanställda, anser Mattias Sigfridsson.

Ett exempel är uppgiften som cirkulerat i vissa medier att Malmöpolisen har så kallade No go zones. Den kan Mattias Sigfridsson direkt avfärda:

- Nej, det har vi aldrig haft. Vi har alltid kunna röra oss överallt i staden. Däremot har det funnits områden där vi varit mer än en patrull på grund av skadegörelse mot våra fordon.

Mattias Sigfridsson 2

Mattias Sigfridsson är Malmös polismästare och har lång erfarenhet av yttre tjänst i staden.

En annan fråga är hur kvinnliga poliser bemöts av kriminella individer. Internt är polisen tydliga med att vara myndighetspersoner och inte göra skillnad utifrån könstillhörighet, säger Mattias Sigfridsson och fortsätter:

- Det finns enstaka tillfällen när en man inte vill bli förhörd av kvinnlig polis och vi ser att kvinnorna inte alltid respekteras på samma sätt som männen. Men fallen är så sällsynta att vi inte har någon generell bild av detta.

Respektfullt bemötande men också hot

När det kommer till områdespolisen anser Malmös polismästare att den är duktig på att gå i dialog med dem de möter. En utmaning kan vara språkkunskaperna hos polisen – i Malmö bodde det 2018 människor från 186 olika länder. Därför rekryterar Malmöpolisen gärna personer med breda språkkunskaper. De kriminella visar respekt, men det pågår också försök att påverka polisen, berättar Mattias Sigfridsson:

Även om det inte är brottslig handling så finns det risk att det påverkar myndighetspersonerna och leder till självcensur.

Mer handledning på gång

Som ett led i att minska sådan censur och för att öka medarbetarskyddet har polisens företagshälsovård detta år börjat med yrkeshandledning utifrån en metod där man regelbundet samlas för att med extern hjälp reflektera över hur hot och annat kan hanteras. Något som tidigare endast de poliser som arbetar med barnpornografi och med brott i nära relationer använt sig av, men som nu ska införas även för de poliser som jobbar med annan verksamhet.

- Vi ska också börja med ledarträning i regionen för att ytterligare stärka våra chefer att våga vara ledare, våga vara både modig och sårbar, våga prata om vad som kan vara jobbigt. Om jag som hög polischef kan tala om det svåra i yrket visar det vägen för våra medarbetare. Jag ser det som en viktig del av ett modernt ledarskap, säger Mattias Sigfridsson.

Sedan cirka tio år tillbaka har polisen som rutin att inte bara inleda arbetspassen med ett samtal utan också att ha ett avslutningssamtal för att alla i gruppen ska ha möjlighet att berätta vad man varit med om.

- Vi behöver fånga upp alla innan man går hem, så detta är standard för alla som jobbar i yttre tjänst. Det är väldigt viktigt för gruppchefen att kunna se vad som sker bland medarbetarna, säger Mattias Sigfridsson.

Nationell insats efter mord på 15-åring

Ja, utmaningarna är många för polisen, men Malmö har fått extra resurser efter att polismyndigheten den 11 november i år utlyst ”Nationell särskild händelse mot det grova våldet i landet”, den går under arbetsnamnet Rimfrost.

Det skedde ett par dagar efter att två unga människor blivit skjutna i Malmö, varav den ena dog till följd av skadorna, 15 år gammal. Ännu ett tragiskt och alltför tidigt slut på ett människoliv och det endast två och en halv månad efter att en spädbarnsmamma blivit skjuten till döds på öppen gata i samma stad.

Foto: Björn Lindahl

Carl Fredrik Reuterswärds skulptur Non-Violence är utplacerad framför FN-skrapan i New York och i många andra städer, däribland Malmö. Revolvern med en knut på pipan har blivit en stark symbol för kampen mot våld.

För Malmös del innebär Rimfrost ett tillskott av utredare med djupare kompetens samt av civila specialistkompetenser och av poliser i yttre tjänst. Främsta syftet med insatsen är att minska skjutningar och sprängningar i kriminella miljöer.

Redan nu har satsningen gett resultat, säger Mattias Sigfridsson:

- Vi ser hela tiden till att hålla häktet fullt. Just nu har vi 40 häktade för grova brott och totalt ungefär dubbelt så många. Under 2019 har vi frihetsberövat stora delar av tre olika nätverk som stått för våldet i Malmö. 

Nyrekrytering av kriminella ett stort problem

Men mycket återstår att göra. Liksom många andra ser Mattias Sigfridsson problemen med Malmös riskområde, det finns ett, och med de tre särskilt utsatta områdena. Även om Malmös samlade krafter här lyckats vända utvecklingen mot en mer positiv riktning återstår stora problem för staden.

- Vi har ju också de problematiska parallellsamhällena med ungdomar som vill in i kriminalitet. Rekryteringsbasen ska inte vara så stor som den är idag, säger Mattias Sigfridsson. 

Anders Thornberg är rikspolischef och därmed chef för Sveriges största myndighet med cirka 28000 årsarbetskrafter. Han har i intervjuer påpekat att ansvaret för kriminaliteten är hela samhällets ansvar. I Sveriges Radios P1 Lördagsintervjun den 14 decemberi år säger han att ”den kriminella tillväxten inte hanteras på det sätt som den borde göras” och nämner skolans, socialtjänstens och föräldrars roll för att minska antalet unga som väljer brottets bana.

Ökat politiskt intresse för Malmö och för gängkriminaliteten

Denna höst presenterade svenska regeringen 34 förslag på åtgärder mot gängkriminaliteten  och inrikesministern är liksom flera politiker från olika partier ofta på besök hos polisen i Malmö.

- De lyssnar på oss eftersom vi arbetar framgångsrikt mot kriminella konstellationer och har brutit trenden med både skjutningar och sprängningar. Någon typ av brottslighet kommer först till Malmö och sprider sig sen vidare till främst Stockholm och Göteborg, säger Mattias Sigfridsson.

Krav på förändrad lagstiftning

Men fortfarande går flera personer med hög våldskapacitet fria i Malmö. Ett faktum som en förändrad lagstiftning hade kunnat påverka. Trots krav från polisen är sprängämnen fortfarande inte klassade som vapen.

- Vi skulle vilja att synen på innehav av sprängmedel och allmänfarlig ödeläggelse skärptes med strängare straff vilket leder till obligatorisk häktning. Allt användande av sprängämne i bostadsområde bör bedömas som grovt, säger Mattias Sigfridsson. Det skulle göra skillnad.

Tränade för att klara hot och våld men inte för att dö

Mattias Sigfridsson har under sina 20 år som polis, först verksam i yttre tjänst och därefter huvudsakligen med spaning, sett hur de kriminella nätverken i Malmö har förändrats:

- På 90-talet var det mc-krigen som stod för förråande, grova brott gängen emellan. Tidigt 00-tal kom falangkriget med flera mord mellan olika gäng. Idag ser vi löst sammansatta nätverk där lojaliteterna är svajiga och skiftar fort. Det skapar osäkerhet i de egna nätverken. Vem man kan lita på? De kriminella sover dåligt, använder droger, blir mer våldsamma och bryr sig inte om att andra personer kan skadas av deras skjutningar och sprängningar. Det ökar också risken för våra kollegor som befinner sig nära händelserna, säger Mattias Sigfridsson.

Ytterligare en utmaning för polisen är att hantera förställningar om vad de som demokratins yttersta väktare ska klara av. Föreställningar som råder både i samhället och hos domstolen.

- Vi har förväntningar på oss att vi ska klara av alla former av våld, kränkningar och hot för att vi är tränade för sådant, resonerar domstolen. Ja, vi är tränade men inte tränade för att dö, så här finns en övertro för vad en människa kan tåla. När man väl fått det där slaget och kommer hem med en blåtira, då är man främst människa. Upplevelsen försvinner inte när uniformen hängs av, säger Mattias Sigfridsson.

arkivert under:
Ytterligare en avliden

Bilden ovanför: Polis på plats innanför avspärrningarna efter en skottlossning vid en pizzeria på Ystadsgatan vid Möllevångstorget i Malmö den 10 november i år. En 15-åring har dött och en annan vårdas enligt SUS Malmö för livshotande skador efter skottlossningen, skrev TT när det skedde.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment