Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2004 i Historisk avgörelse mot dumpning
Historisk avgörelse mot dumpning
Nyhet

Historisk avgörelse mot dumpning

| Text och foto: Björn Lindahl

Entreprenörer som tar med sig utländsk arbetskraft till Norge, måste ge dem lika lön och villkor som det norska arbetare får enligt sina kollektivavtal. Det slår den norska Tariffnemnda fast i en avgörelse som förväntas få stora konsekvenser i kampen mot lönedumpning i Norge.

De nya reglerna gäller för tre olika avtalsområden från den 1 december på sju stora byggprojekt som oljeindustrin har på land. En polsk elektriker som hyrts in av en tysk underleverantör har därmed rätt till en årslön på 300 000 norska kronor så länge han arbetar i Norge.

- Avgörelsen är historisk eftersom den bryter med den traditionella uppfattningen både på arbetsgivarsidan och i fackförbunden att lönenivåerna är något som ska avgöras av arbetsmarknadens parter och inte av staten, säger forskaren Jon Erik Dølvik på det norska FAFO.

- Det visar hur allvarligt man uppfattar hotet om lönedumpning från de nya EU-länderna, säger han.
Liksom de övriga nordiska länderna, bortsett från Sverige, har Norge infört övergångsregler för arbetskraften från de nya EU-länderna.

Detta har motiverats med faran för att ett kortvarigt jobb kan ge rätt till stora sociala förmåner. Men reglerna gäller bara för den arbetskraft som kommer på egen hand.
Sedan 1 maj i år gäller också EU:s utstationeringsdirektiv. Det innebär att utländska leverantörer av tidsbegränsade tjänster till norska kunder fritt ska kunna ta med sig sin egen arbetskraft för att utföra uppdraget.

Avlönas på hemlandets villkor

- Om inte värdlandet har lagstiftning som kräver att tjänsteleverantörer följer den nationella minimilönen, kan sådana arbetstagare avlönas efter hemlandets satser. Eftersom löneskillnaderna är så stora mellan Norge och de nya medlemsländerna i EU, kan det betyda att arbetet utförs till löner som bara är en femtedel av de norska, säger Jon Erik Dølvik.

I Norge finns det ingen minimilön, men i samband med att Norge 1994 blev medlem av EES, skapades den så kallade Tariffnemnda. Det är en instans som parterna på arbetsmarknaden kan vända sig till om de misstänker att det sker lönedumpning.

Nämnden kan då förklara att de kollektivavtal som gäller för norska arbetare även ska gälla för utländsk arbetskraft.
- Den gången var man livrädd för att portugisiska arbetare skulle översvämma Norge. Det visade sig att oron var överdriven, säger Henning Jakhellen, som är professor i arbetsrätt på Oslo Universitet. Därför har Lønnsnemnda förd en Törnrosatillvaro. Dess fem medlemmar, där arbetsgivarorganisationen NHO och LO har varsin representant, har inte haft något att göra på tio år.

Ut ur Törnrosasömnen

2003 beslöt sig emellertid LO för att se om ”allmengjøring” av löneavtal kan vara ett effektivt vapen mot lönedumpning eller inte och anmälde ett tyskt företag som utförde uppdrag på Mongstadraffinaderiet.
För att nämnden ska kunna fatta ett sådant beslut krävs det emellertid att det går att bevisa att lönenivån i utländska tjänstebolag är lägre än de norska.

- De förtroendevalda och LO kan inte kräva att få information om löne- och arbetsvillkor i utländska företag eller företag som inte har kollektivavtal, påpekar Hans Felix, som leder El & IT-förbundet.

Som bevis lade LO fram ett lönebesked som en förtroendevald fått direkt av en utländsk elektriker som arbetade för en tysk firma på Mongstad. Det visade att han hade en timlön på 64 norska kronor, mot ett genomsnitt för norska elektriker på 170-180 kronor. NHO röstade mot avgörelsen i Tariffnemnda.

- NHO har svårt för att se hur ett enda lönebesked, som bara gäller för ett avtalsområde och en  petroleumsanläggning, kan utgöra något tungt argument för att slå fast att villkoren för tre landsomfattande avtal för sju petroleumanläggningar ska bli allmängiltiga, skrev arbetsgivarorganisationen i sin remiss.

Fuskande pokerspelare

Enligt professor Henning Jakhellen är bevisfrågan alltid svår.

- Man kan dra en parallell till en känd brittisk dom i ett ärekränkningsmål, där en kortspelare anklagade en annan för att fuska. Domen slog fast att det räckte att bevisa att spelaren fuskat en gång för att slå fast att han var falskspelare, säger han.

Även om NHO:s representant röstade emot, är arbetsgivarorganisationen splittrad i sin syn på Tariffnemnda. De företag som köper tjänster från utländska entreprenörer är positiva till den ökade konkurrensen det medför. De företag som själva levererar
sådan tjänster är däremot rädda för att de ska konkurreras ut.

Petter Furulund, som är vd i Servicebedriftenes landsforening, som representerar företag i renhållnings- och omsorgsbranschen, anser att kollektivavtalen på en rad områden bör bli allmängiltiga.

Vilka konsekvenser som beslutet får för de sju projekten inom oljeindustrin är det ingen som har en översikt över ännu.

Vad sker med Snövit?

- Innan frågan avgjordes i Tariffnemnda gjorde vi en studie bland de som arbetade på Snövitprojektet. Den visade att ingen bland de utlänningar som arbetade här hade lägre löner än de norska. Så någon större effekt på lönenivån blir det nog inte, säger Sverre Kojedal, informationschef för Statoil i Hammerfest.

Han påpekar att avgörelsen också påverkar andra förhållanden som arbetstider, men att Statoil avvaktar vad NHO centralt bestämmer sig för att göra. Formellt är det Petroleumstilsynet, som kontrollerar säkerheten och miljön inom oljeindustrin, som ska se till att avgörelsen efterlevs.

- En av parterna kan förstås alltid angripa avgörelsen i en domstol, men NHO har inte sagt att de kommer att göra det, i alla fall inte vad jag fått veta, säger Ellen Mo, som är ordförande i Tariffnemnda.

Flera andra fackförbund kan tänka sig att kräva allmängiltighet även för sina avtal. Fellesforbundet, som bland annat organiserar byggarbetarna, har talat om att kollektivavtalet för byggnadsarbetarna bör bli allmängiltigt för hela Østlandet, det vill säga Oslo med omnejd.
Oberoende av Tariffnemndas beslut kommer alla offentliga anbudskontrakt i Norge i framtiden innehålla en regel om att löne- och arbetsvillkoren ska vara lika bra som de norska kollektivavtalen.

- Vi kommer att införa en sådan regel från och med januari 2005. Statens Vegvesen är en av de största offentliga anbudsgivarna, med anbud på 13 miljarder kronor varje år, säger vice vägdirektör Kjell Bjørvig.

På toppen av Svinesundsbron

En stor del av arbetskraften som bygger den nya Svinesundsbron är polsk. På toppen av det 92 meter höga brospannet möter vi de tre polska arbetarna Tadeusz Kudua, Stefan Lagosz och Trepuzur Zenon (bilden ovanför). I bakgrunden den gamla Svinesundsbron.

Invecklat över Svinesund

Den nya bron mellan Sverige och Norge som byggs över Svinesund är ett exempel på de invecklade arbetsförhållanden som ofta råder på en byggarbetsplats.
Även om bron finansieras till hälften av Norge, är det Vägverket i Sverige som är byggherre. Uppdraget att bygga bron gick till tyska Bilfinger Berger. En stor del av arbetskraften är polsk. På toppen av det 92 meter höga brospannet möter vi de tre polska arbetarna Tadeusz Kudua, Stefan Lagosz och Trepuzur Zenon. Utsikten mot den gamla Svinesundsbron är svindlande.

Svinesundsbron

- Det här är den tredje bron jag bygger. Det är mer armeringsjärn än vanligt eftersom bron är så tunn, annars är jobbet som det brukar vara, säger Tadeusz Kudua.
Hur oklara arbetsförhållande kan vara även på ett prestigeprojekt som detta blixtbelystes i augusti 2003. Då omkom den 41-årige armeraren Jan Stanko från Polen. Han föll från en 30 meter hög pelare. Full förvirring uppstod om mannen arbetade för Bilfinger, den tyska underleverantören IMO GmbH eller ett polskt företag. Fortfarande har inte frågan avgjorts och tvåbarnspappans familj har inte fått ersättning från något av bolagen för dödolyckan. Svinesundsbron omfattas inte av Tariffnemndas beslut och det är tveksamt om de nya reglerna för offentliga uppdrag som införs från årsskiftet i Norge kommer att gälla för bron.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment