Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2005 i EU:s fria arbetsmarknad - med nordiska och polska ögon
EU:s fria arbetsmarknad - med nordiska och polska ögon
Nyhet

EU:s fria arbetsmarknad - med nordiska och polska ögon

| Text: Zbigniew Kuscynski, Björn Lindahl

Tio månader efter att gränserna i alla fall delvis öppnades för arbetskraft från EU:s nya medlemsländer är det svårt att avgöra om farhågorna besannats i Norden eller om det blivit en besvikelse för de nya medlemsländerna. Debatten rasar om det handlar om ”social dumping” eller ”social jumping”.

I Norge, som deltar i den fria europeiska arbetsmarknaden genom EES-avtalet, kommer LO kräva att alla byggnadsarbetare i Oslofjord-regionen ska ha lika hög lön som de norska byggarbetarna får i sina avtal. Tidigare har LO fått genomslag för att oljeindustrin måste betala norska löner för sina byggprojekt på land i Norge.

Enligt en undersökning som 17 fackföreningar gjort finns det 5 000 byggarbetare från Polen och Baltikum som arbetar i de fem fylkena runt Oslofjorden. Den lägsta lönen som registrerats var 20 kronor i timmen. En norsk arbetare får minst 125 kronor i timmen.

- 70 procent av mina målare är permitterade på grund av konkurrensen från billig polsk arbetskraft. Det är inte synd på mig. Jag kan alltid hyra in polacker, men vem ska ta ansvaret för utvecklingen av yrket här hemma? frågar målarmästaren Cato Oddsett.

Tillsammans med en kompanjon äger han firman Mal-Consult, med 30 anställda.

Annorlunda sett från Polen

Sett från Polen är emellertid bilden en annan. Där är många förvånade över att så få flyttar utomlands för att jobba. Kanske de löner som hittills har ebjudits varit för låga för att EU:s mål om ökad mobilitet ska kunna nås?

Inte ens en arbetslöshet på 19,1 procent i Polen är tillräckligt för att polackerna ska arbetsemigrera i stor utsträckning. Trots att den polska arbetsmarknaden klassas som den tuffaste i Europa, i en studie av forskare på Manchester-universitetet, så föredrar de flesta polacker att leva fattiga, bara de får bo hemma. De som reser ut är huvudsakligen de som är unga och som inte har familjeband.

Enligt samma studie arbetade sammanlagt 70 000 polacker utomlands i fjol. De flesta valde att resa till Storbritannien. Arbetsinvandringen från de nya EU-länderna till de nordiska länderna varierar i omfång.

- Norge gav i fjol 25 000 arbetstillstånd till medborgare från de nya EU-länderna. Det är mer än Danmark, Finland och Sverige tillsammans, säger Sten Lundbo, som är norsk ambassadör i Warszawa. De flesta arbetstillstånd som gavs var emellertid för säsongsarbete. Tas den bort ur statistiken finns det 6–7000 personer kvar.

- Det är fortfarande dubbelt så mycket som året innan och betydligt mer än förväntat, säger Jon Erik Dølvig, som är forskningschef på stiftelsen Fafo, som forskar på arbetslivsfrågor.

Jordgubbseffekten

Förklaringen till de höga norska talen sägs vara ”jordgubbseffekten”. I brist på inhemsk arbetskraft har den norska bärindustrin i många år förlitat sig på utländska plockare under sommarmånaderna.

- Forskningen visar att arbetsemigration är väldigt betingat av nätverk. Folk flyttar till platser de varit förut, eller där de har släkt och vänner.

Men statistiken i Sverige och Finland för säsongsarbete är egentligen för dålig för att kunna göra några ordentliga jämförelser, säger Jon Erik Dølvig.

Trots varningsropen från facket har arbetskraften från de nya medlemsländerna inte påverkat den norska arbetsmarknaden negativt om man ser på sysselsättningen. I januari i år sjönk arbetslösheten bland byggarbetare i Norge med 16 procent. Norge har, i likhet med de flesta länderna inom EES-området, infört vissa övergångsbestämmelser. De gäller emellertid bara för enskilda arbetssökare. Det är fritt fram för utländska företag att konkurrera om byggnadsuppdrag i Norge. Vinner de ett anbud kan de ta med sig sin egen arbetskraft och avlöna den på hemlandets villkor. Enligt de norska fackföreningarnas undersökning finns det i dag 80 företag som erbjuder östeuropeisk arbetskraft till Norge. Ett av dessa är det norska bemanningsföretaget ARPI i Warszawa.

Bonanza-tiden över

- Det är många som ville utnyttja löneskillnaderna och tjäna snabba pengar på att rekrytera polacker för billiga pengar och sälja deras arbetskraft vidare med stor förtjänst till norska arbetsgivare, säger firmans direktör Jan Prejsnar till Arbeidsliv i Norden. Enligt Jan Prejsnar är emellertid ”bonanza-tiden” redan över.

- Seriösa byggföretag arbetar med kontraktsförhållanden där förseningar straffas med dagsböter. De vill ha kvalificerade arbetare som arbetar bra och som är nöjda med sina arbetsvillkor, säger han. - ARPI har idag 50 personer som hyrts ut till Sverige och Norge. Det handlar framförallt om byggarbetare, slaktare och renhållningspersonal. I Norge råder det delade meningar om arbetsinvandringen. Den norska arbetsgivarorganisationen BNL, Byggenæringens Landsforening, är splittrad i frågan. Entreprenörföretagen vill gärna använda billig arbetskraft från östeuropeiska länder, medan hantverksföretagen är rädda för att de ska konkurreras ut.

- Det mest allvarliga är det bortfall av kompetens som näringen kommer att uppleva. Jag ser faran för en omvänd lönespiral. Vi kommer att se en flykt från hantverksyrkena och få mycket stora problem med rekryteringen i framtiden, säger Kjetil Eriksen, som leder Norges Byggmesterforbund.

Jon Erik Dølvig pekar också på att effekterna på längre sikt är viktiga att studera. Förändringarna sker inte så bryskt som att företagen avskedar norska arbetare över natten och ersätter dem med utländsk arbetskraft. Det handlar mer om att företagen bantar grundbemanningen på sikt och utnyttjar inhyrd arbetskraft eller underleverantörer i högre grad. I Norge har det alltid varit ett underskott på byggarbetare under en högkonjunktur. Det har varit en hög nordisk mobilitet bland byggarbetarna och anklagelserna om lönedumpning och dåliga arbetsvillkor känns igen från tidigare debatter om finsk och svensk arbetskraft i Norge.

Svenskar byts mot polacker?

- Är det i själva verket svenska byggarbetare som byts ut med polacker? Eller är det en arbetskraftsreserv i Norge som får det svårare? Varför sjunker inte arbetslösheten mer trots den goda konjunkturen? säger Jon Erik Dølvig.

Inte heller i Polen ses arbetsemigration längre som något som enbart gynnar landet. Polska varv, som fått order på nya fartyg för imponerande tre miljarder dollar, upptäcker plötsligt att en del av den mest kompetenta arbetskraften rest till Tyskland eller Norge. I Polen tjänar en varvsarbetare 25–30 kronor i timmen.

I Tyskland kan de få 130–150 kronor i timmen och i Norge 150–200 kronor i timmen. Skillnaden i konkurrenskraften är emellertid inte fullt så stor som löneskillnaden. Polsk varvsindustri subventioneras inte av staten, som i andra europeiska länder.

– Vi har sett trenden en stund och redan förlorat hundra goda yrkesarbetare. Fortfarande är det ingen katastrof, eftersom vi har 9 000 anställda. Men vi har ökat utbildningen av nya svetsare, samtidigt som våra lönevillkor inte är så dåliga för polska förhållanden, säger Andrzej Czech, som är vice VD för Gdyniakoncernen.

Även inom sjukvården ser man i Polen med oro på att 20 000 läkare flyttat utomlands de senaste åren. Både i sjukvården och i varvsindustrin talas det därför om att importera arbetskraft från Ukraina.

- Vi ser på en sådan lösning för framtiden, bekräftar Andrzej Czech.

Lika lön inom oljeindustrin

Norge kräver att utländska företag som får uppdrag för oljeindustrin på land måste erbjuda sina anställda norska löner. Ett av projekten är Snøhvit i Hammerfest. Norrmannen Øyvind Lien och svensken Andreas Edin arbetar på en tank för flytande naturgas.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment