Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2009 i De rödgröna i Sverige vill samla välfärdstjänsterna - efter norsk modell?
De rödgröna i Sverige vill samla välfärdstjänsterna - efter norsk modell?
Nyhet

De rödgröna i Sverige vill samla välfärdstjänsterna - efter norsk modell?

| Text och foto: Björn Lindahl

De rödgröna oppositionspartierna i Sverige vill samordna välfärdstjänsterna. I en gemensam debattartikel lanserar de tre partiledarna slagordet ”En dörr in”. Riktigt hur partierna tänker sig reformen är oklart. Men det liknar väldigt på den norska Nav-reformen.

Debattartikel i SvDI en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet den 30 november i år, går partiledarna Mona Sahlin, socialdemokraterna; Lars Ohly vänsterpartiet, samt de två språkrören i Miljöpartiet, Peter Eriksson och Maria Wetterstrand, in för att samla Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans och kommunernas välfärdstjänster i en enda organisation.
Det som i så fall skulle bli en av de största förvaltningsreformerna någonsin i Sverige beskrivs på följande sätt:

”För att ge människor en verklig chans och se till att de inte fastnar mellan olika myndigheters ansvarsområden vill vi samla Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans och delar av kommunernas insatser för sjuka och arbetslösa i en och samma organisation på kommunnivå – vi kallar det för ”En dörr in”.

Medborgaren ska på ett och samma ställe få hjälp och stöd, utan att behöva bollas mellan olika myndigheter.
”En dörr in” ska finnas i hela landet men kunna anpassas efter lokala förutsättningar och den regionala arbetsmarknaden. En ny modell kan byggas upp stegvis så att det nya arbetssättet kan prövas och utvärderas löpande i pilotprojekt runt om i landet.”

Kris för Nav-reformen 

I Norge genomförs just nu en motsvarande reform som först kallades Ny Velferds- og Arbeidsforvaltning, men som nu bara omtalas som Nav-reformen. Den klubbades igenom med stöd av samtliga partier i Stortinget 2006.

Reformen inleddes med att arbetsmarknads- och socialdepartementen slogs ihop. Därefter genomfördes i snabbt tempo samlokaliseringar av arbetsförmedlingarna, försäkringskassorna och kommunernas socialtjänster.

Meningen var att användarna skulle möta en samlad välfärdstjänst, och frontlinjen skulle bemannas från alla tre verksamheterna. 2010 ska det ha etablerats 457 Nav-kontor och varje kommun ska ha minst ett kontor. Vid slutet av 2009 återstår det bara att etablera tio kontor.
Uppgiften att sätta sig in i tre olika system samtidigt medförde stora påkänningar för de anställda. Bunkarna med obehandlade ärenden växte. I november i år hann Nav behandla de 300 000 ärenden som kommer in varje månad, men 17 000 ärenden hade passerat fristen och 7 000 hade inte börjat behandlas alls.

Pressen på att hinna med alla ärenden har i sin tur gått ut över internkontrollen, som varit så bristande att Riksrevisionen vägrat godkänna Nav:s räkenskaper. Sammanlagt 280 miljarder kronor per år betalas ut genom Nav.

Arbeidstilsynet griper in


I juni i år grep den norska Arbeidstilsynet in efter att ha granskat arbetsförhållandena på 25 Nav-kontor. Enligt Arbeidstilsynet utsattes de anställda för en ”hälsovådlig arbetsbelastning”. Nav ska nu lämna månadsrapporter om övertidsarbetet.

Hittills har Nav-reformen inte varit en politisk stridsfråga. Men Dagfinn Høybråten, som är partiledare i kristelig folkeparti och den som satte igång reformen under den förra borgerliga regeringen, är nu kritisk till resultatet av reformen. Han anser att det strider mot vad StortingetDagfinn Høybråten önskade. Istället för att brukarna skulle kunna få alla sina ärenden avgjorda på ett kontor har Nav-kontoren specialiserats, så att besluten fattas på speciella förvaltningskontor i varje fylke.

- Det kan verka som om det har etablerats flera lag med isolering mellan den enskilde  brukaren och de reella beslutsfattarna. De lokala Nav-kontoren har reducerats till kundmottagningar och förberedande instans, skriver Dagfinn Høybråten i Aftenposten.

Hur blir de rödgrönas förslag?

I Sverige har än så länge inga medier kopplat de norska erfarenheterna med Nav-reformen till de rödgrönas förslag.
- Det har varit väldigt lite kommentarer än så länge. Själva blev vi tagna på sängen. Vi hade inte väntat att de rödgröna skulle gå ut med ett sådant förslag nu, säger Tor Hatlevoll på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
Tillsammans med Leif Klingensjö och Torgny Ljungkvist gjorde han rapporten En-dörr-in som tagits väl emot av de svenska kommunerna.

- Det är de som upplever problemen som uppstår med tre olika myndigheter som inte kan samarbeta, säger Tor Hatlevoll.
SKL har varit central som drivkraft för att få en välfärdsreform i Sverige. Organisationen kräver en mer samordnad och effektiv myndighetsstruktur ”eftersom dagens myndigheter i alltför hög grad ser den enskilde som ett ansvar för någon annan.”

- Vi har gjort en enkät bland våra medlemmar. 90 procent av kommunerna svarade och av dessa var 90 procent positiva till en ändrad myndighetsstruktur.

Bara det inte blir en valfråga...


Tor Hatlevoll hoppas att reformen inte kommer att bli en valfråga i höst:
- Erfarenheterna från Norge visar att en sådan reform måste ha ett tvärpolitiskt stöd för att kunna genomföras. Än så länge har regeringen avstått från att kommentera det rödgröna förslaget, säger han.

Det finns förstås också positiva sidor av reformen. En intern arbetsmiljöundersökning visar att måna av de anställda uppfattar arbetet som motiverande och meningsfyllt och att stödet från kollegorna är bra.

- Nu när de flesta kontoren etablerats och de varit verksamma en tid är det många som säger att det börjar fungera bättre, säger Anne Lise Fimreite, som är projektledare för den grupp som ska utvärdera Nav-reformen.

- Det viktigaste nu är att lösa hur samarbetet ska ske mellan lokalkontoren och förvaltningskontoren, säger hon.

Frivilligt eller tvång?

Den enda frågan som väckt diskussion inom SKL är om reformen ska genomföras frivilligt, eller genom lagstiftning. I januari 2004 trädde Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, Finsam, i  kraft.

Den gör det möjligt för myndigheterna att på eget initiativ samarbeta:

- I Haninge har vi ett väl fungerande finansiellt samordningsförbund. Vi erbjuder över 1 500 personer stöd och coachning in på arbetsmarknaden. En särskilt lyckosam insats är vårt Ungdomsteam som givit många ungdomar jobb och hjälp in i arbete, säger Marie Litholm, kristdemokrat och ordförande i samordningsförbundet i Haninge kommun.

- Det här är resultatet av över 10 års intensivt och nära samarbete mellan kommunen, landstinget, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan här i Haninge. Den stödjande lagstiftningen (Finsam) har varit viktig, men utan driftiga och nytänkande eldsjälar hade verksamheten inte varit så lyckad som den är idag, säger hon.

Nytt nätverk


Den 4 november bildade samordningsförbunden ett nationellt nätverk för att kunna samordna och föra fram förbundens synpunkter. Det leds av den socialdemokratiska riksdagsledamoten Kurt Kvarnström.

Han säger att nätverket ännu inte hunnit ta ställning till om en samverkan mellan myndigheterna ska ske genom lagstiftning eller frivilligt.
- Men det erfarenheterna visar från de samordningsförbund som finns är det även är viktigt att ha landstingen med i samarbetet för att uppnå resultat, säger Kurt Kvarnström.

Enligt de rödgröna partierna är det emellertid dags att gå ett steg vidare:

- Tidigare samverkansmodeller har fungerat bra – på platser där det har funnits eldsjälar. Vi menar att det är nödvändigt att nu lagstifta om samverkan på kommunal nivå – nära medborgaren – så att alla oavsett var man bor har möjlighet att få sammanhållet, individuellt stöd, skriver de tre partierna i debattartikeln.

Det får Marie Litholm till att reagera:

- De rödgröna glömmer bort landstingets roll i rehabiliteringsarbetet och istället för att förespråka frivillig samverkan, förespråkar de tvång vilket effektivt skulle släcka engagemanget hos de personer är besjälade av att få tillstånd en bra samverkan som kan skräddarsy rehabiliteringsstödet.

Mona Sahlin

träffade sin socialdemokratiske kollega Jens Stoltenberg under Nordisk råd i år (bilden ovanför). Men vilka erfarenheter av den norska Nav-reformen kommer hon använda om de rödgröna vinner valet hösten 2010 i Sverige? 

Samarbete pågår redan genom Finsam

Med stöd av lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, FINSAM, kan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner och landsting samverka finansiellt inom rehabiliteringsområdet.
Samverkan bedrivs genom samordningsförbund som ska bestå av dessa parter. En eller flera kommuner kan ingå i ett förbund. Samordningen innebär att parterna disponerar och beslutar om en gemensam budget. Försäkringskassan står för hälften av de avsatta medlen, landstinget och kommunen varsin fjärdedel.
Försäkringskassan får använda högst fem procent av sjukpenningsanslaget till samverkan, vilket år 2009 uppgår till högst 1 030 miljoner kronor. Eftersom antalet samordningsförbund ökar blir det i år tio procent mindre pengar för varje förbund. Det finns drygt 80 samordningsförbund i 19 län där 166 av landets kommuner deltar.

Inte bara i Norge

Att samordna välfärdstjänsterna så att brukarna har "en dörr in" är en del av en internationell trend som inleddes i Australien.

Norge inspirerades mest av Danmark, där integrationen skett genom att kommunerna tagit över det mesta av ansvaret.

Även i Storbritannien och Tyskland har liknande reformer genomförts.

Den norska reformen är den mest omfattande i förhållande till hur mycket de olika myndigheterna förutsätts att samarbeta.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment