Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2009 i Hälsoprojekt på jobbet - ett tveeggat svärd
Hälsoprojekt på jobbet - ett tveeggat svärd
Nyhet

Hälsoprojekt på jobbet - ett tveeggat svärd

| Tekst: Gunhild Wallin Foto: Cata Portin

Stegräknare, viktklubbar eller träningskort - allt fler företag satsar på aktiviteter som ska förbättra de anställdas hälsa. Insatserna är positiva för de flesta, men kan också leda till en sortering av de anställda, visar en doktorsavhandling vid Umeå Universitet.

- Jag tycker att hälsobefrämjande insatser på arbetsplatsen är positiva, men vill ändå lyfta ett varnande finger så att vi funderar över vad de innebär. Det finns en risk att personal grupperas in som mer eller mindre önskvärda, säger Erika Björklund som tidigt i våras disputerade vid Umeå Universitet med avhandlingen: .”Den hälsosamma arbetsplatsen? Att styra könade subjekt i hälsobefrämjande projekt på arbetsplatsen”.

Ansvaret läggs på individen

Erika Björklund observerade och intervjuade deltagare och pedagoger vid fyra olika arbetsplatser av varierande storlek – en kommunal, en statlig och två inom den privata industrin. Hennes slutsats är att hälsoprogrammen bygger på att vi delar samma syn på vad hälsa är och att alla kan och vill göra livsstilsförändringar som förbättrar hälsan. Livsstilsrelaterade sjukdomar tenderar att ses som en följd av att den enskilde fattat dåliga beslut. Trenden i samhället, och i arbetslivet, är att ansvaret för hälsan allt mer läggs på individen.

- Andra åsikter framstår som konstiga. Och jag anser att det är ofrånkomligt att delar av det ansvaret ligger på oss, men inte bara. Alla hälsofrämjande insatser handlar inte om livsstil, på en arbetsplats är det också en fråga om organisation och stöd i arbetet. Som individ lever man också i sammanhang som påverkar möjligheten till att ta ansvar för sin hälsa, till exempel ekonomi och familjeliv, säger Erika Björklund.

En ny form av kontroll

Hälsobefrämjande aktiviteter på arbetsplatsen styr vad vi gör också utanför arbetet.

- Det är en ny typ av kontroll över arbetstagarnas kroppar. Det är okej för dem som gillar det, men frågan är om det är okej att välja att vara utanför?, säger hon.

De deltagare Erika Björklund intervjuat är i regel lyckliga över att de, med hjälp från arbetsgivaren, har kommit igång med motion och andra hälsofrämjande aktiviteter. Där finns ingen kritik, men just därför kan det vara extra angeläget att de som står utanför väcker en diskussion om integritet och rätten att säga nej till att delta. Det måste finnas en tillåtande kultur kring hälsoprojekt på jobbet, anser hon.

Besluten om att delta kan synas fria, men styrs av normer om vilket ansvar vi ska ta för att leva hälsosamt. Vad som är hälsosamt är sällan entydigt definierat, utan begreppet används för att beskriva ett ”bra” beteenden och attityder. Hälsa förknippas också ofta med att ha en stark kropp och en förmåga att vara rationell – egenskaper ofta förknippade med män. Det kan därför finnas en risk att mannen blir norm och att kvinnor betraktas som mera problematiska i hälsosammanhang.

- Det sätt som anses hälsosamt blir också en uppmaning till hur en ”god” individ och arbetstagare förväntas bete sig. Man kan eventuellt tänka sig att vi kommer till en punkt där människors livsstil blir avgörande för om man får jobbet eller inte, säger Erika Björklund.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment