Svensk budget mot arbetslösheten – situationen värre än i Finland
”Jobba Sverige ur krisen” är titeln på den svenska statsbudgeten för 2010. I den räknar regeringen med att arbetslösheten inte kommer att minska förrän 2012. Värst blir det 2011, med 11,6 procent av svenskarna utan jobb.
I augusti i år var 393 000 svenskar arbetslösa. Det talet kommer öka till mer än 570 000. Tillväxten under 2009 sjunker med hela 5,2 procent räknat som förändring av bruttonationalprodukten. Det blir en svag förbättring på 0,6 procent 2010. Därefter kommer tillväxten ligga på 3,1 respektive 3,8 procent de kommande åren.
– Det här är förmodligen den svåraste ekonomiska kris vi kommer att
uppleva under vår livstid, säger finansminister Anders Borg.
Han varnar speciellt för att den svenska ekonomin kan påverkas negativ
av krisen i de baltiska länderna, även om det också finns ljusare
signaler från USA och Kina.
Oppositionen påpekar att Sverige kommer att få en högre arbetslöshet än
genomsnittet inom EU och även högre än Finland.
– Det har aldrig skett förut. För tredje året på rad lägger regeringen fram en budget där man får skriva upp arbetslösheten. Men istället för att agera mot det fortsätter man med lånefinansierade skattesänkningar, säger socialdemokraternas ekonomiska talesman Thomas Östros.
Tio miljarder i lägre skatter
Regeringen räknar med att ge sammanlagt tio miljarder i
skattelättnader varje år i tre år. Det sker genom det så kallade
jobbskatteavdraget, som gör det lönsammare för de som redan har ett
jobb att arbeta.
Avdraget är konstruerat så att de som har lägst lön får mest
skattelättnad. Men enligt oppositionen gör inte avdraget att det skapas
fler jobb.
– Om jobbskatteavdraget fungerade som Borg säger så borde ju Sverige
ha högre sysselsättning än andra länder. Men så är det inte, påpekar
Thomas Östros.
Eftersom det är val 2010 i Sverige är det osäkert om det blir något
avdrag efter det. Men finansminister Anders Borg anser att effekten av
nästa års avdrag kommer att märkas även efter 2010.
– Jobbskatteavdraget gör det mer lönsamt att arbeta och bidrar därmed till att fler människor förblir aktiva på arbetsmarknaden. Därmed förbättras förutsättningarna för en stark sysselsättningsuppgång när ekonomin tydligt vänder upp. Ett ökat jobbskatteavdrag bidrar därmed till en högre sysselsättning även efter 2010, säger han.
22 miljarder i andra åtgärder
Förutom jobbskatteavdraget, som kostar 10 miljarder kronor, kommer ytterligare 22 miljarder satsas på olika krisåtgärder, där de viktigaste är:
- 54 000 nya platser i de arbetsmarknadspolitiska programmen.
- 23 000 nya utbildningsplatser.
- Kommunerna och landstingen får tio miljarder kronor mer.
För att bekämpa ungdomsarbetslösheten föreslås intensifierade
förmedlingsinsatser inom jobbgarantin, som gäller för ungdomar som är
16–24 år. Det ska bli lättare att kombinera studier med att delta i
jobbgarantin.
På sikt är en väl fungerande skola den bästa åtgärden för att förbättra
arbetsmarknadssituationen för unga, enligt regeringen.

