Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2010 i Norsk arbetslivsbarometer viktigt verktyg i debatten
Norsk arbetslivsbarometer viktigt verktyg i debatten
Nyhet

Norsk arbetslivsbarometer viktigt verktyg i debatten

| Text och foto: Björn Lindahl

Hur gör man sig relevant i arbetslivsdebatten? Det bästa sättet är att ha något viktigt att säga. Därför inledde det norska YS ett samarbete med arbetslivsforskningsinstitutet AFI. Resultatet blev en arbetslivsbarometer som i år presenterades för andra gången.

YS är ett centralförbund för 22 olika yrkesförbund som sammanlagt har 215 000 medlemmar. Det brukar jämföras med det svenska TCO, som emellertid är betydligt större, med sina 1,2 miljoner medlemmar. YS har fått kämpa för att göra sig hörd både i Norge och i det internationella samarbetet, där det norska LO ofta dominerat debatten.

Målet med arbetslivsbarometern är att den ska mäta trycket i det norska arbetslivet. Det sker genom att en mängd statistik vävs ihop med en rad frågor som ska ställas varje år. Det är först i år, när man kan jämföra med fjolårets resultat, som man kan säga något om arbetslivet blivit tuffare, om jämlikheten har förbättrats och hur stödet för fackföreningarna utvecklas.

- YS Arbeidslivsbarometer är ett unikt instrument för att undvika generaliseringar som görs mot bakgrund av enstaka förhållanden, säger YS ledare Tore Eugen Kvalheim.

Ett representativt urval av 2 675 personer har intervjuats och barometern presenterades på YS årliga konferens.

Mycket tyckande

Den norska arbetsministern Hanne Bjurstrøm, som var gäst på konferensen, betonade hur viktigt det är att debatten om arbetslivet är faktabaserad.

- Är det något som präglar den norska debatten är det att det är så mycket tyckande. Det vi behöver är fakta. Det är hopplöst att diskutera om arbetslivet har blivit mer eller mindre brutalt när vi vet att det finns 2,3 miljoner sysselsatta och alla har sin egen uppfattning. Därför är det positivt att arbetslivsbarometern visar att det finns många olika arbetsliv, säger hon.

I huvudrapporten har forskarna på AFI delat upp arbetslivet i fyra grupper beroende på om de anställda har hög eller låg utbildning och om de har hög årslön (mer än 400 000 norska kronor) eller har lägre lön.

Men i en interaktiv del går det att dela upp undersökningen på en mängd olika sätt för at komma åt den information som är mest relevant för just det fackförbund man tillhör eller den fråga man vill belysa.

Tiogradig skala

Genomgående i barometern är en tiogradig skala som också förstärks genom att den färgats som ett trafikljus. Hamnar värdet närma 10 är det grönt och det står bra till på det området, hamnar värdet nära 1 lyser det rött.

 

Barometer

Årets rapport sammanfattas med titeln ”Högtryck för många – otryggt för några”. Barometern har temamässigt delats upp i fem områden, där det anmärkningsvärda är att det varit mycket stabilt, trots att de anställda även i Norge märkt av den ökade osäkerhet som finanskrisen medfört.

De fem områdena är:

  • Fackföreningarnas legitimitet
  • Stödet för kollektiva löneförhandlingar.
  • Arbetsvillkor, stress och mästrande
  • Jämställdhet
  • Trygghet och anknytning till arbetslivet.

På alla fem områdena ligger värdena placerad kring 6-8 och därmed i den gröna änden av skalan. Högst är stödet för den kollektiva lönebildningen, 8,22 medan det lägsta värdet är för jämställdheten 6,36. Jämfört med förra årets undersökning är det en svag förbättring.

Många tror de faller ut

-  Det betyder inte att det inte finns branscher som har problem. Det mest alarmerande resultatet av årets undersökning är att sju procent av dem som fick frågan om deras egen hälsa var tillräckligt bra för att klara av arbetet, säger att det är säkra på att de kommer vara utanför arbetslivet om fem år. Det handlar om 160 000 personer, säger Arild H. Steen, som är chef för AFI och som tillsammans med forskaren Sigtona Halrynjo haft
huvudansvaret för Arbetslivsbarometern.

-  Undersökningen visar också att det går att se en effekt av om verksamheten har ett avtal om inkluderande arbetsliv eller inte, säger Sigtona Halrynjo.

IA-avtalet är ett trepartsavtal som ursprungligen ingicks 2001, men som i olika omgångar har förnyats, senaste för perioden 2010-2013. De enskilda verksamheterna måste själva ingå lokala IA.

-  Fler av de anställda i verksamheter som har IA-avtal upplever att de är inkluderade än anställda i verksamheter som inte har en arbetsplats med ett IA-avtal. Dessutom är det dubbelt så många som upplever exkludering i verksamheter som inte har IA-avtal.

Barometer beställd av YS

Arild H. Steen (t.v.) och Sigtona Halrynjo har haft huvudansvaret för den arbetslivsbarometer som YS ledare Tore Eugen Kvalheim (t.h.) beställt och som ger förbundet mycket utrymme i debatten.

Skjermbilde.JPG Här hittar du YS Arbeidslivsbarometer

På hemsidan till YS kan du både hitta den en interaktiv barometer där man själv kan bestämma urvalet av fakta.

Se här

160 000 tror att de inte klarar av att jobba om fem år

Sju procent av de norska arbetstagarna som får frågan om de tror att de kommer att arbeta om fem år, svarar att de är helt säkra på, eller att det är stor sannolikhet för att de blivit förtidspensionerade, arbetslösa eller utanför arbetsmarknaden av andra själ. Då är inte de som går av med vanlig pension medräknade. 

Tar man med de som är osäkra på om de kommer kunna arbeta blir andelen 26 procent och antalet 600 000.

Det finns några faktorer som skiljer de som är osäkra från de som är säkra på att de kommer att arbeta:

- De är lite äldre 46,6 mot 43 år.

- De har lägre utbildning och lön.

- Det har varit långtidssjukskrivna.

- De anser att hälsan är dålig

Norge bäst på små löneskillnader

Det norska arbetslivet får full pott - 10 poäng av 10 möjliga i jämförelsen med andra länder om hur stora löneskillnaderna är. Stödet bland de tillfrågade för att löneskillnaderna ska vara små är också hög 9,1, liksom att det ska vara öppenhet om löner, 9,3.

Inte rädda för arbetsgivaren

Det är inte för att de anställda är rädda för arbetsgivaren som de inte organiserar sig. Det svarsalternativet väljer bara tre procent på frågan om varför de själva eller andra inte är medlemmar i facket. De viktigaste skälen är istället:

Uppnår samma villkor ändå - 42 %.

Det finns ingen fackförening - 30 %.

Tillvaratar inte mina intressen - 26 %.

Motståndare av facket - 12 %.

För dyrt - 11 %.

Jämställdheten si och så

Arbetslivet i Norge har den högsta andelen sysselsatta kvinnor mellan 15 och 64 år jämfört med andra länder.

Där ges högsta poäng i barometern. På andra områden lyser det däremot rött: Dubbelt så många män som kvinnor har mer än 400 000 norska kronor i årslön. Andelen män och kvinnor som delar husarbetet lika är också låg, där blir poängen bara 3,92.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment