Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2010 i EU sätter ljuset på fattigdomen i Norden
Nyhet

EU sätter ljuset på fattigdomen i Norden

| Text: Carl-Gustav Lindén Foto: Mikael Nybacka

Europeiska Unionens fattigdomsår 2010 sätter tummen på en öm punkt i Sverige och Finland. Fattigdomen och den sociala utestängningen ökar samtidigt som politikerna försäkrar att välfärdspolitiken är tilltagen för att klara av utmaningarna. I den här debatten framstår EU-kommissionen som den progressiva kraften och de nordiska regeringarna som den konservativa, konstaterar fattigdomsforskare enhälligt.

- EU har fört upp diskussionen, men lösningarna måste finnas i de nordiska länderna, säger forskaren Heikki Hiilamo vid Folkpensionsanstalten i Helsingfors. Han var en av debattörerna när problemen med växande samhällsklyftor diskuterades på kulturcentret Hanaholmen i Esbo utanför Helsingfors. Seminariet Fattigdom och marginalisering (27 maj) hölls samtidigt som EU:s temavecka pågick.

Unga, invandrare

Det var en dyster bild av utvecklingen i Sverige och Finland som målades upp. De samhällsgrupper som aldrig återhämtade sig efter den förra ekonomiska depressionen i början av 1990-talet får sällskap av nya utslagna medborgare, framförallt unga vuxna och invandrare. En analys av deras positioner visar att Finland och Sverige inte klarar av att leva upp till rollen som EU:s mönsterländer, tvärtom återfinns de bland de sämsta i klassen.

- På grund av hushållens storlek är det inte alldeles lätt att jämföra mellan länder, men den övergripande bilden är att Finland och Sverige inte alls ser bra ut om vi tittar på det här, säger sociologiprofessor Johan Fritzell vid Centre for Health Equity Studies vid Stockholms Universitet. Det handlar inte bara om människor som hamnat efter i den relativa jämförelsen utan också om hushåll där man inte har råd att äta sig mätt eller ens har ett hem.

- Vi kan se absolut fattigdom på gatorna i Helsingfors dagligen, säger Mirjam Kalland. Hon är generalsekreterare vid Mannerheims barnskyddsförbund och ser den snabbt växande fattigdomen i barnfamiljer som en skamfläck. Det har hänt som ingen trodde var möjligt i den nordiska välfärdsstaten; en ny grupp av utslagna har skapats där fattigdomen och utslagningen går i arv.

- Att stå utanför som ung vuxen har långsiktiga konsekvenser, säger Olof Bäckman vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm. Han påpekar att ungdomarna har gått in i dagens ekonomiska recession med betydligt sämre utgångsläge jämfört med den förra lågkonjunkturen.

I det stora hela är inkomstklyftorna i Finland och Sverige ändå mindre än i övriga EU, men det berättar enligt Kalland mer om det eländiga tillståndet i unionen än om hur bra saker och ting sköts i Norden.

Kriminalisera fattigdomen

I Finland har EU:s temavecka uppmärksammats på ett något udda sätt. Romska tiggare, främst från Rumänien, sitter tysta i stadens gathörn som en påminnelse om att EU har ett gemensamt problem. Nu pågår en häftig debatt i riksdagen om att kriminalisera romernas tiggande. Statsminister Matti Vanhanens bidrag till debatten var en offentlig uppmaning om att sluta ge pengar. Men det handlar inte bara om fattiga och förföljda folkstammar. Fattigdomen i Helsingfors har ända sedan mitten av 1990-talet varit öppet synlig tack vare kyrkans så kallade brödköer, folk som köar för gratis mat. Stadens välbeställda har dock inte behövt se fattigdomen förrän nu när tiggarna tagit sig in till finanskvarteren vid Alexandersgatan i centrala Helsingfors. I Stockholm har fattigdomen gjorts osynlig.

- Det är roligt att höra att svenskarna inte klarar av att se brödköer. Om EU:s strategi är att göra fattigdomen synlig så har vi i Finland lyckats väldigt bra, säger Olavi Sydänmaanlakka som arbetar med ungdomar i kris. Själv föredrar han en synlig fattigdom eftersom den tvingar fram politiska reaktioner.

Även om EU har medverkat till att lyfta upp problemen till diskussion handlar det enligt Hiilamo ändå mest om att diskutera verkningarna av den förda nordiska politiken och tillfälligt åtgärda bristerna.

Skyddar de etablerade 

Välfärdspolitiken är ett verktyg för att hjälpa samhällets redan etablerade grupper att övervinna omställningar i arbetslivet, medan de som aldrig lyckats ta sig in på arbetsmarknaden faller utanför skyddsnätet. Varannan svensk som är öppet arbetslös får ingenting från samhället, systemet skyddar de redan etablerade.

- Vi har en väldigt motsägelsefull välfärdsutveckling. För de flesta går det väldigt bra. Sverige har blivit fem gånger rikare i reala termer under min livstid. Mitt i detta överflöd lämnar vi olika grupper vid sidan om, säger professor Tapio Salonen från Linnéuniversitetet i Växsjö. Den här utvecklingen har pågått sedan början av 1980-talet oberoende av ekonomiska konjunkturer. Politikerna ägnar sig åt petitesser medan den stora huvudfrågan, alla de som inte har rätt till förmåner överhuvudtaget, glöms bort. Tapio Salonen upplever en ”välfärdskonservatism” bland svenska politiker. Välfärdsstaten är uppbyggd och klar, nu handlar det bara om att förvalta arvet.

Mirjam Kalland säger att situationen är annorlunda i Finland, där finns ingen konservatism utan politiker ”med hög röst och klar blick” kan komma med vilket ”struntprat” som helst.

Var ska pengarna tas?

Finansieringen av välfärdsstaten kommer att bli den stora frågan under de närmaste tio åren. Även om den ekonomiska krisen mätt med BNP tycks vara över kommer de sociala prolemen att växa under närmaste tre fyra åren.

Mirjam Kalland undrar varför ingen politiker i Finland tagit fast på att folk gärna betalar mer skatt om så behövs. Johan Fritzells tolkning är att politikerna slåss om att få sänka skatterna för de rika ”så att de ska orka gå till jobbet”. Heikki Hiilamo föreslår en ”superskatt” för de allra rikaste, en skatteskala med kraftig progression. Tapio Salonen påpekar att det framförallt handlar om tron på den ekonomiska tillväxten.

- Men tillväxten är ju en fullständigt överskattad parameter på samhällsutveckling. Ändå är den det altare vi offrar allt på.

Han efterlyser istället en analys av vilka grupper som tjänar på ojämlikheten och varför ungdomar och invandrare inte släpps in. Tapio Salonen var också överens med de andra forskarna att utslagningen i långa loppet kommer att bli dyr för de nordiska länderna. I Sverige är det riksdagsval i höst, i Finland om knappt ett år. Forskarnas hopp sätts till att fattigdomen blir ett dominerande tema under valet.

2010 ska fattigdomen bekämpas

År 2010 är utsett till det Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning och kommer att uppmärksammas i samtliga medlemsstater med en rad aktiviteter, kampanjer och projekt.

Svenska ESF-rådet har fått regeringens uppdrag att genomföra temaåret i Sverige.

17 procent fattiga i EU

Europeiska unionen är ett av de rikaste områdena i världen, men ändå har 17 % av EU-medborgarna så begränsade resurser att de inte har råd med det allra nödvändigaste de behöver.

Fattigdom förknippas ofta med utvecklingsländerna, där undernäring, svält, brist på rent vatten ofta är ett dagligt problem. Men fattigdom och social utestängning förekommer också i Europa.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment