Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2011 i SCB har mätt de arbetslösa i 50 år
Nyhet

SCB har mätt de arbetslösa i 50 år

| Text: Gunhild Wallin

4,5 miljoner personer är sysselsatta i Sverige. Det är en miljon fler än för 50 år sedan. Det är en av många slutsatser som går att dra genom den statistik som Sveriges statistiska centralbyrå, SCB, levererat om den svenska arbetsmarknaden månad, efter månad under 50 år. Genom arbetskraftsundersökningarna, AKU, har politiker, ekonomer, journalister och andra beslutsfattare tagit del av läget, utveckling och dynamiken på den svenska arbetsmarknaden.

Det var i augusti 1961 som SCB började med sina nu väl kända arbetskraftsundersökningar, som i dagligt tal går under namnet AKU. Det firades med en välbesökt konferens i Stockholm, där flera hundra personer trängdes i en välfylld aula. Precis som sig bör vid ett födelsekalas bjöds det också på kaffe och marsipantårta.

Mirza HassanHassan Mirza, chef för AKU, och med lång erfarenhet av arbetskrafts-undersökningarna, är glad över det intresse jubileet har väckt. En av hans förklaringar är att man under alla år arbetat aktivt för att anpassa statistiken till användarnas behov och att kvaliteten löpande har förbättrats, till exempel genom att öka antalet personer som ingår i månadsurvalet – idag är det 29 500 personer –  och att flera nya tabellpaket redovisas.

Men viktigt är också att de uppgifter som AKU arbetar med ligger nära människors liv och att frågor som rör sysselsättning varit ett prioriterat politikområde. Det har därför funnits ett stort intresse för de uppgifter AKU tar fram.

Aktualiteten viktig

- Det mest avgörande är att det hela tiden funnits ett stort behov av de uppgifter som AKU presenterar som grund för både ekonomisk politik och arbetsmarknadspolitik. Och liksom i de övriga nordiska länderna har sysselsättning varit och är alltjämt en viktig fråga, vilket gjort att våra undersökningar har exponerats. Aktualiteten är också viktig, säger Hassan Mirza.

Hans uttalande bekräftas av en rad intervjuer i SCB:s egen tidning ”Källa: SCB”. Med anledning av jubileet berättar politiker, fackföreningsföreträdare och journalister utifrån sina ståndpunkter om varför AKU är viktigt. Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström berättar att SCB kommer till Arbetsmarknadsutskottet varje månad och förklarar siffrorna, som visar hur arbetsmarknaden ser ut just nu.

Obligatorisk närvaro

På Arbetsmarknadsdepartementet har man också genomgång med obligatorisk närvaro varje gång statistiken kommer. Finansminister Anders Borg ser arbetskraftsundersökningarna som en konjunkturmätare, där man inte bara får reda på antalet sysselsatta eller arbetslösa, utan också hur många som är deltids-, eller undersysselsatta. Uppgifterna är viktiga eftersom den borgerliga regeringen i Sverige, liksom socialdemokratiska regeringar tidigare, strävar efter att så många medborgare som möjligt ska har arbete.

”Arbetsmarknaden är central när det gäller social sammanhållning – det är en stor del av människors liv och viktig för fortsatt försörjning i form av pension. Den är en indikator på ett strukturerat Sverige – på hur vi mår och vart vi är på väg”, säger Anders Borg i ”Källa: SCB.

Dagens Nyheters politiske chefredaktör Peter Wolodarski konstaterar i samma tidning att den offentliga statistiken måste hålla hög klass och vara trovärdig för att det offentliga samtalet inte ska falla sönder.

Inte bara sysselsatt eller i arbete

Varje månad i 50 år har AKU tagit fram statistik som förklarar läget, utvecklingen och dynamiken på svensk arbetsmarknad. Det görs också rapporter kvartalsvis och årsvis. Ursprungligen beskrev statistiken de som hade arbete, respektive var arbetslösa, som i diagrammet under.

SCB arbetslöshet

Numera följer man också dem som är ”mitt emellan”. Verkligenheten låter sig ju sällan delas in i så skarpa gränser, heller inte arbetslösa, respektive de i arbete. Många personer är varken det ena eller det andra, utan finns någonstans däremellan. Kanske har man ett deltidsjobb och vill gå upp i tid, eller är undersysselsatt. Statistiken kan också brytas ner i varaktighet – det vill säga hur länge en person befinner sig i ett särskilt tillstånd på arbetsmarknaden.
Arbetskraftundersökningarna följer FN:s dotterorganisation ILO:s rekommendationer, vilket gör det lättare för regering och riksdag, olika myndigheter, forskarvärlden men också för arbetsmarknadens parter att utgå från samma statistiska källa när man beskriver situationen på arbetsmarknaden. Motsvarande arbetskraftsundersökningarna finns också i de övriga nordiska länderna, även om Hassan Mirza bedömer att den svenska AKU är mest omfattande, bland annat på grund av regeringens önskemål om mångfacetterad statistik. En av avsikterna med att följa ILO:s rekommendationer är också att statistiken ska bli möjlig att jämföra mellan olika länder.

Kvinnorna ökade arbetskraften

Under de 50 år som undersökningar pågått ser man klara utvecklingstendenser på svensk arbetsmarknad. Det första är att kvinnorna gick ut i arbetslivet. Det skedde framför allt under 1960-talet och innebar att arbetskraften ökade med mer än en miljon personer.

Kvinnegraf

Det andra är att antalet sysselsatta män sjönk under 1970- och 80-talet. Förklaringen till det är att många lämnade arbetslivet tidigt och att förtidspensionering under vissa tider användes mer eller mindre som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.  Under 90-talet lågkonjunktur uppstod en tredje tendens. Sverige hade då länge haft en arbetslöshet på cirka tre procent, men under 90-talet när många blev arbetslösa steg arbetslösheten till ca 11 procent och har därefter legat på i genomsnitt cirka sju procent. Arbetslösheten permanentades på en högre nivå och senare högkonjunkturer har inte inneburit att arbetslösheten sänkts till vad den tidigare var. Den fjärde och senaste tendensen är att äldre stannar längre i arbete. Hassan Mizra talar om de äldres återkomst på arbetsmarknaden.

- Det är samma tendens i de nordiska länderna, men också i länder utanför Norden. Man reformerar för att människor ska jobba högre upp i åldrarna, i Sverige bland annat genom förändringar i socialförsäkringarna och i pensionssystemen. Den allt högre andelen äldre i befolkningen talar för arbetskraftsbrist på långsikt. Det är detta förhållande som ligger till grund för reformerna i pensionssystemet och andra reformer på arbetsmarknaden. De syftar till att öka incitamentet för ett senare utträde från arbetsmarknaden, säger Hassan Mizra.

Fakta om AKU

 AKU är ett ofta använt redskap för politiker, samhällsdebattörer, arbetsmarknadens parter, journalister och andra intresserade av sysselsättningsfrågor.
Befolkningen i åldersgruppen 16-64 år har under dessa femtio år ökat med 23 procent., från 4,9 miljoner till 6,0 miljoner personer. 
Utvecklingen på arbetsmarknaden under 50 år visar på fyra tendenser:

  1. Kvinnornas inträde på arbetsmarknaden.
  2. Andelen personer i arbete av de sysselsatta sjönk under 1970 och 1980-talen.
  3. Arbetslösheten fram till den ekonomiska krisen på 90-talet var mycket låg, runt tre procent. Under 90-talskrisen steg arbetslösheten och har sedan dess bitit sig fast på runt sju procent.
  4. Det pågår en återkomst av äldre på arbetsmarknaden.

(Källa: Pressmeddelande från SCB 2011-09-30)

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment