Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2016 i Många gränshinder avslutade eller lösta 2015
Många gränshinder avslutade eller lösta 2015
Nyhet

Många gränshinder avslutade eller lösta 2015

| Text Björn Lindahl, foto: norden.org/Mette Højberg

Tolv av de gränshinder i Norden som Gränshinderrådet har prioriterat löstes eller avslutades under 2015. Ändå tillåter sig rådets ordförande, Ole Stavad, en suck från hjärtat när han sammanfattar året: - Jag undrar varför det går så långsamt och är så besvärligt att ändra regler som inte fungerar som de ska, skriver han i årsrapporten.

Gränshinderrådet har funnits i två år och är en fortsättning av Gränshinderforum, som existerade i sex år. Ole Stavad har arbetat i bägge två. Han fortsätter beskriva hur ändringen av reglerna förhalas:

- Även om många möter uppgiften med välvilja är det ännu fler som försöker hitta skäl för att gällande regler är ”tillräckligt bra”. Det är en inställning som finns i de olika systemen, och som bara ändras genom ett betydligt större politiskt engagemang från ministrar och parlamentariker, skriver han.

Vad kan då de nordiska medborgarna glädjas åt? Eftersom Gränshinderrådets egna mål är att 5-10 gränshinder ska avklaras per år är tolv lösta eller avslutade hinder ett bra resultat.

Ett av hindren som är på god väg att bli löst är rätten till tjänstledighet för politiska uppdrag i ett annat nordiskt land. Det berör främst de som gränspendlar till ett jobb i ett annat land – sammanlagt 70 000 personer i Norden. Tidigare har de inte kunnat få tjänstledigt om de fått ett politiskt uppdrag i det land de bor i. Frågan har varit speciell aktuell mellan Danmark och Sverige, där många bosatt sig eller jobbar i grannlandet. Den 21 februari gav folketinget i Danmark regeringen fullmakt att skriva ett bilateralt avtal med Sverige. Förutsättningen är att detta avtal också ska kunna vara en modell för liknande bilaterala avtal med andra nordiska länder.

Rehabilitering där man bor

Ett annat problem som blivit löst är att sjukskrivna personer ska kunna få rehabilitering i bosättningslandet. Tidigare har det inneburit en onödig belastning att den sjukskrivne måste resa till det land han eller hon jobbade i för att få behandling.

En fråga som i alla fall delvis har lösts är de långa handläggningstiderna för de som kommer eller har bott i ett annat nordiskt land. Det gäller ansökningar om arbetslöshets- och familjeförmåner, pensioner och sjukdagpenningar. Speciellt för svenskar som arbetade i Norge var detta ett problem. Nu har emellertid handläggningstiderna hos välfärdsmyndigheten NAV på vissa områden halverats.

- Med den fokus myndigheterna har på detta och med hänsyn till att ”lång handläggningstid” är en subjektiv upplevelse, kan gränshindret anses som löst, skriver Gränshinderrådet.

Pappor fortfarande beroende av kvinnans lön

Ett hinder som inte har kunnat lösas är pappors självständiga rätt till barnledighet i Norge. Detta hinder påverkar par där pappan arbetar i Norge medan mamman arbetar i ett annat land före barnets födsel. 850 gränspendlare blir pappor varje år. Eftersom det norska barn-, jämställdhet. Och integreringsdepartementet anser att frågan inte kan lösas av politiska orsaker har Gränshinderrådet strukit hindret från sin prioriterade lista.

Ole Stavad
Bilden ovanför: Ole Stavad svarar på frågor om gränshinder under folkmötet på Bornholm 2015.
Gränshinderrådets rapport

Ladda ner hela rapporten här:

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment