Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2016 i Tre initiativ i Sverige för ökad jämställdhet
Nyhet

Tre initiativ i Sverige för ökad jämställdhet

| Text: Kerstin Ahlberg, redaktör EU&Arbetsrätt

Den kallar sig själv ”världens första feministiska regering”, och med tre nya initiativ vill den svenska regeringen visa att den gör skäl för namnet: Arbetsskadeförsäkringen ska göras mer jämställd, föräldraförsäkringen ska ses över så att den bidrar till ett mer jämställt föräldraskap och diskrimineringslagen ska skärpas.

Problemet med arbetsskadeförsäkringen är att kvinnor som ansöker om livränta på grund av arbetsskador har mycket sämre chanser än män att få ansökan beviljad. Enligt direktiven till den utredning som regeringen tillsatte i januari tycks skillnaden bero på att kvinnor och män i stor utsträckning arbetar i olika yrken, och att andelen erkända arbetsskador är större på de mansdominerade delarna av arbetsmarknaden.

För lite forskning 

Det kan i sin tur bero på att forskningen om arbetsmiljön i de sektorer där kvinnor arbetar och om sådana sjukdomar som kvinnor anmäler som arbetsskador är mindre utvecklad. För att arbetstagaren ska få livränta krävs nämligen att ”övervägande skäl” talar för att skadan har uppkommit på grund av någon skadlig inverkan i arbetet. Och det är inte lika enkelt att avgöra om en sjukdom har orsakats av arbetet, som att konstatera att en skada har samband med ett olycksfall, något som oftare drabbar män. 

För att försäkringen ska bli mer jämställd behöver alltså Försäkringskassan, som avgör ifall en sjukdom ska erkännas som arbetsskada, bättre kunskaper om arbetsmiljöns betydelse för uppkomsten av olika sjukdomar. Den nya utredningen har i uppdrag att föreslå hur det behovet kan tillgodoses.

Omvänt problem

När det gäller föräldraförsäkringen och föräldraledigheten är problemet det motsatta; de utnyttjas mest av kvinnor. Det leder till sämre löneutveckling och karriärmöjligheter, högre sjukfrånvaro från arbetet och lägre livsinkomst, vilket i sin tur får stora konsekvenser för kvinnornas pensioner. 

Därför har regeringen gett en utredare i uppdrag att föreslå åtgärder som ska få föräldrar att dela föräldraledighet och föräldrapenning jämnare mellan sig. Bland annat ska utredaren överväga om man ska införa fler så kallade pappamånader, det vill säga en rätt till ledighet som föräldrarna själva inte kan disponera över, utan som fryser inne om pappan inte använder den. 

Ny diskrimineringslag

Längst har regeringens planer kommit när det gäller diskrimineringslagen. Där finns redan ett färdigt lagförslag sedan början av februari. Kraven på arbetsgivarnas arbete med att upptäcka diskriminerande löneskillnader ska skärpas. I fortsättningen ska de vara skyldiga att göra en lönekartläggning varje år för att upptäcka och undanröja osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. 

Det innebär en återgång till vad som gällde innan den borgerliga regeringen tillträdde 2006. Den ansåg att det räckte med lönekartläggningar vart tredje år och ändrade den dåvarande jämställdhetslagen för att minska de administrativa bördorna för arbetsgivarna. 

Den nuvarande regeringen kommer dock fram till att det är fler fördelar än nackdelar med tätare lönekartläggningar. Det innebär ett starkare skydd för den enskilda individen eftersom osakliga skillnader upptäcks och kan rättas till snabbare.

Enklare efter hand

Regeringen medger att det kan vara ett stort arbete första gången arbetsgivaren ska göra en lönekartläggning, men att det blir enklare efter hand som arbetsgivaren lär sig hur man gör och skaffar sig rutiner för detta. Om det dröjer tre år till nästa gång finns det risk att kunskapen glöms bort och att arbetsgivaren måste börja om från början varje gång. Om den i stället uppdaterar sin lönekartläggning varje år, bör tids- och arbetsinsatsen följande år bli mer begränsad, anser regeringen.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment