Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2016 i Finlands regering bad folket om hjälp för att sysselsätta fler
Nyhet

Finlands regering bad folket om hjälp för att sysselsätta fler

| Text: Carl-Gustaf Lindén

Finlands regering har bett medborgare och organisationer om hjälp för att minska arbetslösheten. Framför allt vill statsminister Juha Sipilä och hans ministrar och ha tips om hur de särskilt kunde hjälpa personer med en svag ställning på arbetsmarknaden.

Det är ett försök att samla in nya idéer från medborgarorganisationer, företag, fack, skolor, kommuner, forskare och andra sakkunniga med praktisk erfarenhet av metoder för att hjälpa arbetslösa. Och den första genomgången av svaren tyder på att regeringen får hjälp.

Det var kommun- och förnyelseminister Anu Vehviläinen som tillsammans med arbetsminister Jari Lindström kom fram med idén att göra ett litet experiment: vad händer om regeringen lägger ut reformförslagen på utomstående krafter med egna erfarenheter? Regeringen har gått in för en experimentkultur i avsikt att finna nya sätt att göra politiska beslut.

Hundratals svar

Den tidigare riksdagsledamoten Maria Kaisa Aula fick uppdraget att samla in förslagen, vilket gjordes genom en webbenkät. Hon sammanställer som bäst idéerna som regeringen ska ta ställning till och utveckla till politiska åtgärder.

Aula kartlägger även olika aktörers åsikter om åtgärder genom vilka arbetsgivare lättare kunde anställa arbetslösa eller arbetslösa lättare kunde få arbete eller bli företagare.

- Det kom in över sexhundra förslag och dessutom har jag fått många initiativ i eposten. Somliga svar beskriver problem och egna erfarenheter av sådant som inte fungerar, säger Aula till AIN.

I en intervju för AIN i höstas berättade minister Jari Lindström att han fått många besked från fältet om att myndighetsbemötandet av arbetslösa inte är koordinerat, att folk slussas hit och dit i ett system som inte fungerar effektivt. Lindströms kritiska bild av byråkratin får stöd i svaren som samlats in. Maria Kaisa Aula säger att det finns klagomål på sektorindelning, på sakkunniga som inte har kontakt med varandra och på att informationen inte förs vidare. Det handlar inte bara om arbetskraftstjänster utan även om rehabilitering, socialtjänster, utbildning och arbetslöshetsskydd. Aula var tidigare Finlands barnombudsman och ser gemensamma drag med barn- och familjeskyddet där bemötandet av klienter inte heller sker på ett enhetligt sätt.

- Experterna samarbetar inte, klienterna får inte förebyggande hjälp och stödet kommer för sent.

Fokus på svaga

Utredningen fokuserar i synnerhet på personer med svag ställning på arbetsmarknaden. Det handlar alltså om unga, invandrare, partiellt arbetsföra, långtidsarbetslösa och äldre. Eftersom anslagen för sysselsättande åtgärder minskat under Sipiläs regering har behovet ökat att hitta nya sätt att hjälpa in dessa grupper på arbetsmarknaden. Vad gäller utbildade och akademiskt arbetslösa hoppas regeringen på förslag till lösningar om hur de kan sysselsätta sig själva. 

Avsikten är att utveckla olika former av sysselsättningsförsök på lokal, regional eller nationell nivå. AIN återkommer för att berätta hur förslagen rent konkret förvandlats till politiska och administrativa åtgärder.

Målet är att höja sysselsättningen

Utredningen stöder regeringsprogrammet som innehåller skrivningar om reformer för att öka sysselsättningen och skapa en bättre arbetskraftsförvaltning. Förhoppningen är att landets konkurrenskraft går att förbättra genom ökat arbetsutbud och företagsamhet, en mångsidigare näringsstruktur och en stärkt offentlig ekonomi. Där ingår att förnya arbetslöshetsskyddet, avlägsna flitfällor, utveckla en modell för deltagande socialskydd samt att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra och utveckla ungdomsgarantin. 

Regeringens uttryckliga mål är att höja sysselsättningsgraden till 72 procent – upp från 66,8 procent i januari 2016, och att öka antalet sysselsatta med 110 000 personer under regeringsperioden. Sedan regeringen tillträdde sommaren 2015 har utvecklingen gått åt fel håll.

Fakta

Enligt arbets- och näringsministeriets (TEM) sysselsättningsöversikt hade arbets- och näringsbyråerna i slutet av november 2015 sammanlagt 342 100 arbetslösa arbetssökande. Den omfattande arbetslösheten, det vill säga arbetslösa arbetssökande, och service som räknas in i aktiveringsgraden omfattade sammanlagt 464 300 personer. Det fanns 42 900 arbetslösa personer under 25 år och 90 300 arbetslösa över 55 år. Antalet långtidsarbetslösa som hade varit arbetslösa över ett år i ett streck var 114 400. 

Källa: Arbets- och näringsministeriet

Arbetslösheten i Finland jämfört med de övriga nordiska länderna

i prosent av arbeidsstyrken 

  • Danmark, juli 6,2 %
  • Finland, juli 7,8 %
  • Norge, juni 4,8 %
  • Island, juli 2,1 %
  • Sverige, juli 6,3 %
Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment