Anna och Daniel Nord, 32 respektive 31 år, visar stolt upp sin nyfödda son som innebär en enorm förändring i deras liv. De är sedan några år bosatta i Helsingfors, han jobbar som journalist, hon språkspecialist.
Read this article in English on Nordic Labour Journal
En lyxig låda
Daniel och Anna är väldigt glada över sin mammalåda. Föräldrarna får mamma-lådan efter ett besök på barnrådgivningen några månader innan man träffar bebisen.
– Det känns lite mer konkret när man får titta på de här små kläderna… och drömma lite, säger Daniel. Det känns som en milstolpe och ganska lyxigt, en slags omtanke från samhällets sida.
Babylådan
Cirka 45 000 barn föds årligen i Finland – en siffra som minskar, liksom i övriga Norden.
Sedan 1949 får alla familjer med nyfödda barn ett “moderskapsunderstöd”: antingen en låda eller 170 € i kontanter. Två tredjedelar väljer lådan.
Lådan väger 8 kg och innehåller 38 produkter (2025): babykläder, hygienartiklar, leksaker och så vidare. Innehållet är könsneutralt och uppdateras årligen. Namnet på moderskapslådan har inte moderniserats trots kritik.
Produkterna väljs via upphandling med fokus på pris, kvalitet, ekologi och arbetsvillkor – inklusive förbud mot barnarbete och stöd för fackliga rättigheter.
Syftet är att främja hälsa och välmående för både den gravida och barnet.
Stödet är en skattefri social förmån, likt barnbidraget som betalas åt alla.
De beskriver babylådan som en konkret och omtänksam start på föräldraskapet.
Det handlar om en trygghet i en förvirrande tid, de första månaderna av barnets liv är tryggade.
Lådan med alla grejer gav en känsla av att det här fixar man väl, förklarar Daniel och Anna. Men det ger också en insikt om hur mycket ett barn behöver, också annat än kläder. För Anna kändes det bra att inte behöva skaffa allt själv, nu fanns någonting att börja med.
Stolt finländsk tradition
Många finländare har sovit sina första månader i mammalådan, som också innehåller en liten madrass. Senare gör många lådan till en förvaringsplats för minnen av den första tiden.
– Jag som svensk tycker att det här är en jättefin tradition i Finland. Jag har skrutit för familj och vänner hemma i Sverige om en toppenbra grej, säger Daniel Nord.
När hans fru Anna föddes fick hennes föräldrar samma slags låda. Hon vet inte om hon har sovit i sin låda, men från gamla familjefoton känner hon igen några klädesplagg som fanns i lådan.
Tradition från fattig-Finland
I slutet av 1930-talet, efter inbördeskriget, var barnadödligheten stor i det fattiga Finland. “Moderskapsunderstödet” infördes 1938. Mammorna skulle uppmuntras att besöka hälsovården. Lådan fylldes med nyttiga produkter, kläder, tyger och tvålar, till en början endast åt mindre bemedlade familjer.
Tio år senare, efter två krig till, utvidgades den sociala servicen. Moderskapsunderstödet beviljades åt alla, oberoende av intäkter och förmögenhet. I det trångbodda Finland kändes det viktigt att ge barnet en lugn plats, därför blev lådan också en lugn och ren sovplats.
Lådan följer sin tid – och styr föräldrarna
På 1960-talet kom det också en liten sovpåse. Baktanken var att uppmuntra familjerna att låta sina barn sova också utomhus, av hälsoskäl.
När nappflaskorna försvann från förpackningarna sågs det som ett led att öka intresset för amning.
På 1970-talet kom också kondomer och glidmedel med i förpackningen. Det väckte debatt, men motiverades med omtanke om kvinnans välmående. När kondomerna nu är borta förklaras det med upphandlingsproceduren, men det ligger också i linje med önskemålet om fler barn i Finland.
Mammalådan unik i Finland – men bättre villkor i övriga Norden
Finland är det enda landet i Norden med en babylåda, men systemet finns i flera andra länder i världen i olika former. Bidrag åt nyfödda finns i olika former, och inte ens barnbidraget åt alla är en självklarhet utanför Norden.
Daniel och Anna har inte ägnat sig åt att jämföra förmånerna kring familjebildning, det var inte den unika babylådan som avgjorde att de flyttade till Finland.
– I Sverige har vi ingen mammalåda. Men där får man i stället flera dagar föräldraledigt. Man får spara sina dagar längre och det finns andra aspekter där, påpekar Daniel.
Mycket riktigt, Sveriges föräldraledighet på 18 månader är längst i Norden. Finland kommer som tvåa med 13 månader, de övriga nordiska länderna ligger lite lägre.
Den inkomstbaserade maxersättningen ligger högst i Norge, där också levnadskostnaderna är höga. I både Sverige och Finland är maxersättningen kring 2200 euro i månaden.
Delad föräldraledighet – en självklarhet
Island är mest jämställt, med lika lång ledighet för båda föräldrarna, och den går inte att överföra. I Sverige har både mamman och pappan rätt till 13 veckor öronmärkt föräldraledighet. I Finland är motsvarande 16 veckor för vardera föräldern, resten är delbar tid.
-
Jobb og lønn står i veien for pappa-perm
4–7 minutes
Före förlossningen gick Anna på gravidledighet och nu har hennes föräldraledighet börjat. Daniel och Anna planerar dela lika på föräldraledigheten.
– Det känns rätt. Ingen av oss tänker i nuläget ge bort sina dagar till den andra, det känns självklart. Jag vill väldigt gärna ha tid med pojken sen, få vara pappaledig och spendera tid. Det känns kul att göra det, säger Daniel som räknar med att det blir i slutet av sonens första år.
Politiska ambitioner
Den finländska moderskapsförpackningen väcker uppmärksamhet utomlands, men debatteras också i hemlandet, inte bara bland föräldrarna utan också på politisk nivå.
I den finländska regeringen sitter två tidigare toppidrottare med olympiska meriter. I samband med senaste riksdagsval började partierna tala om motionens betydelse och behovet av en boll i moderskapsförpackningen.
I regeringsförhandlingarna 2023 beslöts att det ingår en boll i nästa års förpackning och rådgivning om familjemotion införs vid rådgivningsbyråerna.
– Det känns som man har pratat om den här bollen i flera år nu. De har fått ut mycket snackvaluta för den där bollen, säger Daniel och Anna som inte har hunnit sakna bollen under de första veckorna.
Valmöjligheter
Det har alltid varit möjligt att välja en penningsumma i stället för lådan. Idag är summan 170 euro. Två tredjedelar av föräldrarna väljer ändå lådan med ett trettiotal klädesplagg och skötselprodukter, även om allt inte känns lika användbart och storlekarna inte passar alla.
– Nu med det första barnet kändes det ganska givet att vi vill ha mamma-lådan, det kan bli annorlunda sedan om det kommer flera barn.
Då kanske vi funderar på om vi behöver en låda till, resonerar Anna och Daniel.
Det är hög kvalitet på kläderna, och de kan användas av flera barn, speciellt eftersom de här lillingarna inte hinner använda sina kläder så länge innan de växer ur dem, påpekar Anna.
Folkkapitalism redan i vaggan
I regeringsförhandlingarna 2023 beslöts också utreda möjligheten för ett aktiesparkonto för nyfödda. Staten skulle donera en första investering till varje nyfött finländskt barn som en del av moderskapsförpackningen.
Tanken i regeringsprogrammet var att uppmuntra finländarna till “världens bästa ekonomiska kunnande” och förbättra möjligheten för alla finländare att nå välstånd.
Hur det skulle gå till har ännu inte beslutats.
Allas rätt till barnbidrag?
Samtidigt som man talar om aktiesparkonton för nyfödda finns det en diskussion om barnbidraget faktiskt ska ges åt alla, oberoende av ekonomisk situation, när staten tvingas knappa in på alla områden.
Daniel ser en nytta i att bidraget inte är inkomstberoende. Men han kan förstå att det sticker i ögonen och känns orättvist att de som har det väldigt väl ställt också får barnbidrag, som de egentligen inte behöver.
Några konkreta förslag om en ändring finns inte heller i Finland, men sparförslagen duggar tätt.
Det finländska barnbidraget för det första barnet är 94.88 euro per månad, förhöjt med 26 euro under barnets tre första år.
Barnbidragen för de följande barnen höjs, så att det femte barnet får 192,69 per månad. På Åland ges ett barnbidrag som är några tio euro högre.
Barn allt senare – tiden tar slut
För Daniel och Anna var det naturligt att skaffa barn. Men så är det inte för alla, numera.
Det är svårt att veta varför det kommer allt färre barn. Kanske folk väntar länge innan de försöker få barn, och sen visar det sig inte vara så lätt, funderar Daniel och Anna.
Det kan också handla om ett osäkert arbetsliv, att man känner sig osäker ekonomiskt. Man vill ha ett fast jobb i stället för korta kontrakt innan man skaffar barn. Eller man bor långt ifrån stödnätverk och liknande.
Anna är hemma från norra Finland. Där har de flesta av hennes vänner redan skaffat åtminstone ett barn, när de var i åldern 25-30 år. Men hennes vänner i Helsingfors mellan 30 och 35 år har antingen inga barn eller har precis fått sitt första barn.
Daniel har sett samma mönster i Sverige. I större städer är det vanligt att vänta mycket längre med barn. Men där man rotar sig snabbare, med jobb och hus, där skaffar man också barn tidigare.
Det är alltså en fråga om livsstil och säkerhet. Hela Norden oroar sig över det minskande antalet nyfödda. Men det går knappast att locka med en lyxig moderskapsförpackning eller lite större barnbidrag?
– Nej, det tror jag nog inte på. Visserligen är säkerheten viktig; det finns stöd att få via rådgivningen, man får lite prylar och barnbidrag. Det ger någon slags känsla av trygghet. Men det är inte det som får en att fatta beslutet att skaffa barn, säger Daniel.
