Domen slog ner med en skräll.
Enligt EU:s mödraskyddsdirektiv har gravida arbetstagare som inte får arbeta på grund av risker för sin egen eller barnets hälsa och säkerhet rätt till ”bibehållen lön eller skälig ersättning” under tiden.
Read this article in English on Nordic Labour Journal
I Sverige motsvaras den ersättningen av så kallad graviditetspenning som Försäkringskassan betalar ut.
Eller, så har det i varje fall varit till i augusti i år när AD:s dom kom.
De två kvinnor som målet rörde upptäckte nämligen att graviditetspenningen var lägre än det löneavdrag som deras arbetsgivare hade gjort.
Och det var inga småpengar det handlade om: 46 722 kr respektive 55 410 kr mindre att leva på än om de hade varit i tjänst.
Deras fackförbund menade att detta inte var förenligt med EU-direktivet och hjälpte dem att gå till domstol.
Det som gör domen så uppseendeväckande är att deras arbetsgivare bara hade gjort som den svenska lagen förutsätter – men det hjälpte inte!
AD höll nämligen med de två om att socialförsäkringsbalken, som anger hur graviditetspenningen ska beräknas, inte uppfyller kraven i mödraskyddsdirektivet. Därför dömde AD efter reglerna i själva direktivet och hur EU-domstolen har tolkat dem.
Och redan 2010 slog EU-domstolen fast att ”bibehållen lön eller skälig ersättning” i varje fall omfattar grundlönen och de eventuella tillägg som hör ihop med arbetstagarens tjänsteställning.
Vilket kvinnorna inte hade fått. Följaktligen dömde AD de båda kommunerna att betala ut skillnaden mellan graviditetspenningen och löneavdragen.
Domen har betydelse för långt fler än de arbetstagare som målet rörde.
Eftersom de var anställda av kommuner (som är en del av staten) kunde de rikta sina krav direkt mot sina arbetsgivare, och det är sannolikt fler offentliga arbetsgivare som nu kommer att ställas inför motsvarande ersättningskrav.
Arbetstagare i privat sektor kan istället komma att kräva skadestånd av staten med motiveringen att Sverige inte har genomfört direktivet korrekt.
Och Sveriges lagstiftare behöver nog överväga ifall ersättningsreglerna ska ändras.
Interessert i å lese mer om EU & arbetsrätt? Du finner flere artikler på magasinets eget nettsted.
