Ökade krav och färre resurser är faktorer som leder till stress och enligt Försäkringskassan har aldrig så många varit sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa som 2024.
Read this article in English on Nordic Labour Journal
Kostnaden är hög, både i form av mänskligt lidande och rent ekonomiskt. 2023 stod stressrelaterade sjukfall för 21 procent av de totala utgifterna för sjukpenning, vilket motsvarar 9,2 miljarder kronor.
Särskilt utsatta är kvinnorna i välfärdsyrken och av de 43 500 personerna som var sjukskrivna för stress 2024 var 34 300 kvinnor, det vill säga de stod för 79 procent av de stressrelaterade sjukfallen.
Förklaringarna är flera. I Försäkringskassan rapport ”Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv” nämns dubbelarbetet som fortfarande är vardag för många kvinnor och att jämställdheten för obetalt arbete i hemmet och omsorg om barn och anhöriga fortfarande är ojämlik för många.
En annan förklaring är att kvinnor ofta arbetar i kontaktyrken. som vård, omsorg, skola och socialt arbete, där den stressrelaterade sjukfrånvaron är högst. ”Tydligt är kontaktyrken i frontlinjen utan krav på högskoleutbildning i första hans påverkas av den negativa stressen med obalans mellan krav och resurser”, enligt rapporten.
En del av arbetsmiljölagen
I mars 2016 utvidgades Arbetsmiljölagen till att också omfatta organisatorisk och social arbetsmiljö, ofta kallad OSA. Tre områden är i fokus. De är ohälsosam arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling som mobbning och diskriminering.
Varje år gör Arbetsmiljöverket, AV, tusentals inspektioner och granskar arbetsplatser utifrån organisatorisk och social arbetsmiljö. Ulrich Stoetzer, medicine doktor och psykolog, är sakkunnig på AV inom området organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor. Han anser att de nya föreskrifterna har haft stor betydelse, även om det inte fått sjukskrivning att minska som önskat.
– Vi gjort två utvärderingar av föreskrifterna och de visar att de fått stort genomslag och att de blivit väl emottagna. De sätter de psykosociala frågorna på agendan och initierar arbete med de här frågorna, säger han.
Han bekräftar Försäkringskassans uppgifter att den psykiska ohälsan är störst inom vård, skola och omsorg och också inom skolans värld.
– Där finns alldeles för många sjukskrivna. Det är problem som har funnits i ett antal år och vi ser ingen nedgående trend. Lagen har att hantera de risker som finns. Det kan röra resurser, men också de krav som ställs på arbetstagarna. Forskning visar att de psykiska hälsoproblemen inte bara rör sig om resursbrist, utan också organisatoriska hinder om hur man arbetar och prioriterar, säger Ulrich Stoetzer.
De finns många sätt att angripa riskerna för stress, men hur man löser det är upp till varje arbetsplats. Under inspektionerna har de sett att mycket arbete återstår för att komma till rätta med arbetsrelaterad stress och att arbetet med att öka förståelsen hos de som fattar besluten om resurser och arbetsorganisationen behöver fortsätta.
Fackförbunden inom välfärden har framfört önskemål om att införa en sanktionsavgift, men Ulrich Stoetzer är tveksam till detta. Att komma till rätta med stressfaktorer inom organisatorisk och social arbetsmiljö är mer diffust än till exempel om det rör säkerhet på ett tak.
– Många tar OSA på allvar och jobbar på bra, men vi har inte sett så stora förändringar som vi skulle vilja och vi ställer krav.
I de flesta fall åtgärdas våra krav, men inte alla. Föreskrifterna är ett verktyg och inspektionerna sker i dialog. Sanktionsavgifter skulle kanske ha ett signalvärde, men också kräva en väldig noggrannhet och tydlighet vad arbetsgivaren ska uppnå.
Det finns ingen exakt lösning som innebär att ”gör du det här så får du en bra arbetsmiljö”. Arbetet med OSA är en process och det finns ingen svartvit gräns för hur man ska arbeta, säger Stoetzer.
Att utveckla och förbättra den organisatoriska och sociala miljön handlar om människors liv och hälsa. Idag vet man att stress ligger bakom sjukdomar som kan leda till tidig död.
Men, poängterar Ulrich Stoetzer, de ekonomiska kostnaderna är också enorma och att förebygga och minska arbetsrelaterad stress är också av betydelse för att välfärden ska kunna fungera och att dess yrken attraherar personal.
Friskyrken vändes till sin motsats
Inom fackförbundet Kommunal är det tydligt att en hög andel av deras medlemmar drabbas av psykisk ohälsa på grund av arbetet. Så vad hände egentligen med ett av de yrken som, enligt Facken i välfärden räknades som en del av en ”friskbransch” ” under tidigt 90-tal?
– Det viktigaste skälet till ökning av stressrelaterad sjukskrivning är bemanningen som har en direkt effekt på arbetsmiljön. Det har sedan 90-talet funnits en vilja att effektivisera verksamheterna inom vård och omsorg.
– Kraven på medarbetarna har ökat, utan att bemanningen har förstärkts.
– Det finns omfattande strukturella problem med en hög andel otrygga anställningar och ofrivilligt deltidsarbete, alltså att många inte blir erbjudna heltidstjänster fast de skulle vilja ha det. Sedan är det många som har lämnat branschen på grund av arbetsmiljön.
– Sammantaget bidrar det här starkt till obalansen mellan krav och resurser. Kunskapen om hälsoriskerna med långvarig stress har också ökat, vilket gör det mer legitimt att söka hjälp för det, säger Maria Ahlsten, utredare på fackförbundet Kommunal.
Kommunal organiserar bland andra undersköterskor, många av dem arbetar inom äldreomsorgen. De är också den yrkesgrupp, där flest är sjukskrivna för psykisk ohälsa orsakad av arbetsrelaterad stress.
2024 var 47 procent av undersköterskorna någon gång frånvarande från arbetet på grund av arbetsorsakade besvär, enligt Arbetsmiljöverket.
Äldre som behöver hjälp av äldreomsorgen har blivit allt sjukare och många bor kvar hemma längre. Kraven har ökats, men inte följts upp med tillräckliga resurser i form av yrkesutbildning och personaltäthet, enligt Maria Ahlsten.
Inom hemtjänsten är det också vanligt med minutstyrning. Till exempel får det ta ett visst antal minuter att duscha en omsorgstagare, oavsett hur personen i fråga mår eller har för dagsbehov.
– Personalen ser vad som borde göras, men hinner ofta inte möta behoven. Det leder till samvetsstress, säger Maria Ahlsten.
Mycket av arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö ligger på första linjens chefer.
Men cheferna lider ofta brist på tid och mandat, vilket blir ett hinder för arbetsmiljöarbetet, berättar Maria Ahlsten. Omsättningen av chefer är också stor, vilket försvårar arbetet.
– Arbetsgivarna slår ofta ifrån sig krav på ökad personaltäthet, trots att tillräcklig bemanning är den viktigaste resursen inom de här verksamheterna.För att förbättra arbetsmiljön inom välfärden måste också regeringen ge tillräckliga resurser till verksamheterna.
– Vi har i Sverige höga ambitioner för välfärden, vilket vi ska vara stolta över men det krävs mer resurser för att leva upp till kraven, säger Maria Ahlsten.
Inget absolut samband mellan sjukskrivning och arbetsmiljö
Örjan Lutz arbetar med analys av ohälsa på Sveriges kommuner och regioner, SKR, sedan 20 år. Han vill börja intervjun med att nyansera begreppet ”psykisk ohälsa”.
– Det inbegriper så otroligt mycket, vilket är problematiskt. Det som tenderar att öka globalt är främst lättare psykiska diagnoser som oro, ångest och sömnsvårigheter.
– Sverige har man varit väldigt snabb att dra slutsatsen att det här primärt beror på brister i arbetsmiljön och att det orsakar sjukskrivningarna, som om det finns ett linjärt samband mellan arbetsmiljö och sjukskrivningar, men det finns det inte, säger Örjan Lutz.
Under de år han arbetat på SKR har han följt sjukskrivningstalen och dess dynamik. Han nämner att de fluktuerat kraftigt, men också att de vid de tre tillfällen då de minskat tydligt var 1991, 2002 och 2016.
Vid samtliga dessa tillfällen gjordes skärpningar i tillämpningen av försäkringen. Detta ledde ofta i sin tur till diskussioner om att villkoren för sjukskrivning blivit alltför tuffa, säger Örjan Lutz.
– När sjukskrivningstalen stiger pekar man på brister i arbetsgivarnas ansvar. När de sjunker pekas istället försäkringssystemet ut som alltför hårt i sina bedömningar. Det verkar alltid finns ett behov att peka ut en bov i systemet och det är problematiskt, säger han.
Örjan Lutz vill också väcka en diskussion om ökningen av stressdiagnoser. Bara bland kvinnor har de ökat från ca 7000 fall 2010 till 37 000 fall idag. Alltså en ökning på flera hundra procent på 15 år.
Samtidigt finns inga indikationer på att vare sig stressen i arbetslivet eller den allmänna hälsan har försämrats i motsvarande grad, hävdar Örjan Lutz.
– Medikaliserar vi naturliga livstillstånd? Många läkare menar att vi gör det och att patienter sjukskrivs när det skulle vara bättre för individen att vara kvar på jobbet.
Sjukskrivning har betraktats som den bästa medicinen vid stress – vilket går att ifrågasätta. Samtidigt pågår ett väldigt dramatiskt samtal om stress på samhällsnivå, säger han.
Örjan Lutz ser en fara vid att koppla de stressrelaterade sjukskrivningarna direkt till arbetsmiljön. Dels anser han inte att sambandet är så absolut, dels kan det leda arbetsmiljöarbetet fel.
Det finns med all säkerhet arbetsplatser som har låga sjuktal, trots att arbetsmiljön inte är den bästa och det finns andra arbetsplatser som jobbar hårt för en bättre arbetsmiljö, men som fortfarande har hög andel sjukskrivna.
Därmed finns en risk att arbetsgivare som egentligen gör saker rätt tror att de måste ändra på allt och att arbetsgivare som gör allt fel tror att det är rätt ute. Det finns många faktorer som påverkar sjukfrånvaron som har med annat än arbetsmiljön att göra.
Men oavsett förklaringar till de höga sjuktalen är de ett faktum och att komma till rätta med dem är en stor fråga för SKR. Kommuner och regioner lever mitt i problematiken kring kompetensförsörjning, något som kommer att bli än svårare.
Att kunna behålla medarbetare och samtidigt få dem att komma till sin rätt fullt ut och trivas är avgörande. Och när människor också talar väl om jobbet underlättar det rekryteringen, anser Örjan Lutz.
– Vi arbetar otroligt mycket med arbetsmiljöfrågor, inte minst med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Arbetsmiljön är avgörande för att leverera bra välfärd, ja för hela välfärden.
– Det finns heller ingen konflikt mellan parterna i det, oavsett om vi har olika förklaringar till de höga sjuktalen. Det mesta av arbetsmiljöarbetet sker partsgemensamt och vi har ofta samsyn i hur det ska gå till, säger Örjan Lutz.
Han beskriver satsningar på ledarskap, på expertstöd från företagshälsovården, på forskning och på partsgemensamma organisationer som arbetar förebyggande. Det finns ett fokus på friskfaktorer, att ta vara på det som fungerar och att utveckla arbetssätt och organisation.
De fackliga organisationerna trycker också på behovet av bättre bemanning, det vill säga fler anställda?
– Bemanningen är liksom lön naturligtvis en fråga som parterna kan ha lite olika syn på, det är naturligt säger Örjan Lutz.
– Att arbeta inom välfärden kan vara krävande. En stor del av verksamheten pågår dygnet runt, året runt och handlar om att ta hand om människor. Vi vet att det är stimulerande men också stressigt och vissa av riskerna förknippat med det är förstås svåra att helt få bort.
– Därför är det systematiska arbetsmiljöarbetet viktigt, liksom att vara uppmärksam på vilka insatser som är nödvändiga för att medarbetare inte ska gå in i långa sjukskrivningar, säger Örjan Lutz.
