Åldern var skälet som styrelseordförande för svenska statliga reseföretaget SJ angav i augusti i år till att ett vd-byte var nödvändigt.
Vd:n är född 1962, styrelseordförande 1961.
Uttalandet eldade på den sedan länge pågående debatten om ålderns betydelse för att mitt i livet få ett nytt jobb – även om SJ:s styrelseordförande senare gjorde en pudel, det vill säga bad om ursäkt för sitt uttalande.
Read this article in English on Nordic Labour Journal
74 095 personer +55 år inskrivna som arbetssökande
I september 2025 var 74 095 personer +55 år inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Det är drygt 20 procent av totala antalet inskrivna denna månad som var 363 658.
Sverige har sedan 2008 en diskrimineringslag:
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
En som bidragit med nytt bränsle åt denna debatt är Jonas Nordling, författare till boken om åldersnoja. Två år med många jobbansökningar – som han i bästa fall fick ett ”Tack, men vi har gått vidare med andra kandidater” på – tog det för honom innan han fick en anställning.
– Jag kunde se det som ett personligt misslyckande och det kändes också så. Men jag valde att skriva en bok för jag insåg att jag inte var ensam om problemet.
–Det väckte min nyfikenhet. Vad ligger bakom de oskrivna lagar som gör att äldres kompetens och erfarenheter inte attraherar arbetsgivarna? Det ville jag veta mer om, säger han till Arbeidsliv i Norden.
Ålderism kan drabba både yngre och äldre personer. Den utmärks av:
- Stereotypier – hur vi tänker.
- Fördomar – hur vi känner.
- Diskriminering – hur vi agerar.
I denna artikel ligger fokus på den ålderism som ofta drabbar arbetssökande som är vad som kallas äldre, det vill säga medelålders och uppåt.
I sin bok visar Jonas Nordling på flera olika infallsvinklar på ålderismen. Angeläget är, säger han, att hålla fast vid de två aspekterna som utmärker ålderismen i Sverige.
– Vi har dels de med fast jobb som utan framgång försöker byta arbete, dels de som står utan arbete och inte lyckas ta sig in på arbetsmarknaden eftersom arbetsgivarna inte är intresserad av dem på grund av deras ålder.
Bättre ju äldre vi blir
”Bättre ju äldre vi blir” – så lyder slutsatsen i Feelgoods Jobbhälsorapport 2025. Den har titeln Paradoxen om attraktiv arbetskraft – fördomar och fakta om 50+ i arbetslivet.
Med rapporten visar Feelgood på fakta som reviderar bilden av äldre i arbetslivet.
I pressmeddelandet skriver man:
”Studier visar att det finns en åldersdiskriminering vid anställning på den svenska arbetsmarknaden, och äldre som har förlorat jobbet hamnar ofta i lång arbetslöshet.
”Kortfattat uttryckt blir det bättre ju äldre vi blir, så de borde vara eftertraktade i stället för att väljas bort. Paradoxen finns även i att vi alla förväntas jobba längre och den högst aktuella frågan om kompetensförsörjning.
Vi vill inte heller gå miste om värdefulla synergieffekter mellan olika generationer på arbetsplatserna.”
För att slå hål på vad Feelgood i rapporten kallar för ”seglivade fördomar som riskerar att stå i vägen för välbehövd arbetskraft” söker man svaren på frågor som:
- Vad beror åldersdiskrimineringen på?
- Vad innebär det för människorna, företagen och samhället?
- Vad kan vi göra åt det?
Och ändå ….
Hälsoföretaget har sedan 2015 med paus för pandemiåren årligen kommit med en rapport om arbetsmiljöfrågor.
– Vi har en arbetsgrupp som jobbar med rapporterna. Tillsammans diskuterar vi olika hypoteser om vad som kan ha förändrats i folks hälsa och vad ser vi hos våra kunder.
– Därefter börjar vi gräva i statistiken för att se om det går att ta hem hypoteserna kring vad som utmärker sig, säger Åsa Rex Nygård till Arbeidsliv i Norden. Nygård är marknads- och kommunikationsdirektör på Feelgood.
Att årets tema föll på ålderism beror på att man hos Feelgood upplevde att debatten kring den vuxit sig större och större, berättar hon.
– Alla man pratar med tycker ålderismen är fel, men ändå fortsätter den. Arbetsgivarna ser inte ålder som en usp trots att den många gånger är det.
– Tittar man på data kopplat till arbetslivet är Sverige ovanligt åldersfixerade. Ja, faktiskt sämst i Norden. Och eftersom vi har relevant data ville vi bidra.
Datan Feelgood har tillgång till baseras på statistik från HALU, en hälso-, arbetsmiljö- och livsstilsundersökning.
HALU är ett strategiskt hälsoinstrument för kartläggning av hela arbetsplatser och organisationer utifrån individnivån. HALU är en tjänst som Feelgood tillhandahåller företag och organisationer som vill ha en god bild av hur medarbetarna upplever arbetet, livssituationen och hälsan.
Genom HALU får Feelgood också tillgång till anonymiserade svar från de medarbetare som deltagit.
Miljarder i förlust
Den samhällsekonomiska aspekten på ålderism visar Jeanette Hedberg, förhandlingschef på SKR:s avdelning för arbetsgivarpolitik, på i en artikel.
Hon skriver att i två av tre svenska kommuner minskar antalet sysselsatta i arbetsför ålder samt att ofrivillig pensionering när allt fler arbetslösa över 60, blir en kostnad för samhället beräknad till 11,4 miljarder per år, en siffra hämtad från SPP, ett företag i den nordiska finanskoncernen Storebrand.
SKR, Sveriges kommuner och regioner, är landets största arbetsgivare och tecknar kollektivavtal med nästan 1,2 miljoner medarbetare.
Tillsammans med fackförbund har de utvecklat kollektivavtalen så att de ”stödjer ett längre arbetsliv och möter seniora medarbetares behov, för att fler ska kunna och vilja arbeta längre”, fortsätter Hedberg.
Till Arbeidsliv i Norden skriver hon om vilka åtgärder SKR gjort under senare år för att minska ålderismen.
”Vi har till exempel infört högre pensionsavgifter, pensionsavgifter under hela arbetslivet och senare uttag. Vi arbetar mot att pensionen ska tas ut livsvarigt och har ett högt fokus på konsumentperspektivet så att man får ut som mest av det man sätter in i pensionssystemet.»
«Vi tror på att locka och inte tvinga våra medarbetare att stanna kvar i arbetslivet.”
Viktigast av allt för att få bukt med synen på äldre i arbetslivet är attitydförändringar, menar Jeanette Hedberg.
”Vi måste bort från 65-årsnormen hos såväl arbetsgivare som medarbetare. Enligt en undersökning som Göteborgs universitet har genomfört så har 70-åringar övergripande en bättre hälsa än 50-åringar på 1970 talet och det gäller även kognitivt. Det gör att senior arbetskraft är en viktig resurs som vi verkligen behöver både rekrytera och behålla.”
Förslag
Liksom andra länder har Sverige både minskat barnafödande och minskad invandring samt brist på arbetskraft inom flera områden. Anledningar som bidrar till att Jonas Nordling efterlyser verkningsfulla insatser från politiken.
– Offentliga myndigheter har möjligheten att ta kamp mot ålderism liksom stora arbetsgivare. Titta på hur man såg på kvinnor i arbetslivet på 1950-talet. Där har något hänt. Nu är det självklart i Sverige med kvinnliga chefer till exempel.
– Den resan måste även göras med äldre. Och så behöver vi sluta se hoppjerkor som något man inte vill vara. Istället borde vi ha fler hoppjerkor.
Ett annat förslag från Jonas Nordling för att öka rörligheten på arbetsmarknaden är att sänka arbetsgivaravgiften för äldre.
– Nu väljs de bort för att de är för dyra eftersom lönemodellen fungerar så. Arbetsgivaravgiften har förvisso slopats för dem som fyllt 67, men man skulle också kunna ha olika arbetsgivaravgifter för olika åldersgrupper för att göra äldre mer attraktiva på arbetsmarknaden, säger han.
Höjd ålder för pensionering
I Sveriges har riksdagen fattat beslut om att det formellt inte ska finnas en pensionsålder. Från 2026 ska pensionsålder bytas mot ”så kallad riktålder”, skriver Pensionsmyndigheten , den är nu framflyttad till 67 år.
Riktåldern är, fortsätter myndigheten, ”en pensionsålder som följer medellivslängdens utveckling för att upprätthålla pensionsnivåerna när medellivslängden ökar” och slår också fast att ”Det finns ingen pensionsålder i Sverige, du bestämmer själv, utifrån de regelverk som finns, när du vill börja ta ut din pension”.
– Ekvationen går inte ihop. Samtidigt som vi ska jobba längre i Sverige så ratar arbetsgivare äldre. Vi höjer nu pensionsåldern för första gången sedan 1930-talet och går därmed tillbaka till gamla tider. Vill man förändra måste det ske i grunden och lägga fram förslag för pensionssystemet, men det är en bok i sig, säger Jonas Nordling.
Framtidens arbetsmarknad
Samtidigt som pensionsåldern höjs i Sverige och i andra länder pågår forskning kring hur ett hållbart och inkluderande arbetsliv kan skapas. Nordforsk är värd för projektet Sustainable working-life for ageing populations in the Nordic-Baltic region.
Projektet utgår från att människor når högre åldrar och att samhället har behov av att de stannar längre i arbetslivet. Det utforskar:
1) hur våra samhällen kan anpassa sig till snabba sociala, demografiska och tekniska förändringar
2) hur man kan tillhandahålla en inkluderande, kompetent och hållbar framtida arbetskraft, arbetsmiljöer som säkerställer hälsa och välbefinnande samt balans mellan arbete och privatliv i en tid av hybrida arbetsmiljöer, flexibla avtal/nya anställningsformer och längre arbetsliv
3) hur omvandlingen av arbetslivet påverkar inkomstbanor för män och kvinnor.
Projektet ska avslutas sista januari nästa år och har intentionen är att sprida slutsatserna till andra länder. Ålderism finns runt om i världen och internationellt påpekas dess negativa konsekvenser.
Bomben som riskerar att brisera
Jonas Nordling pekar på konsekvenserna av ihållande ålderism.
– Vi har äldre som vill men inte kan byta jobb när arbetsgivarna nobbar deras ansökningar. De riskerar vantrivsel och ohälsa. Och så har vi arbetssökande som inte lyckas få ett arbete. När de är ute ur a-kassan är enda valet att ta ut sin egen pension för att kunna försörja sig.
– Har de då inte tidigare haft ett högavlönat jobb blir pensionen låg resten av deras liv och de blir fattigpensionärer.
– Det innebär att många enskilda tragiska öden är i riskzonen och får vi inte ordning på det här riskerar vi att den tickande bomben briserar med allt vad det innebär, säger Jonas Nordling.
Arbeidsliv i Norden har vänt sig till Johan Britz, svensk politiker för Liberalerna och sedan juni i år Sveriges arbetsmarknadsminister, för att få svar på regeringens insatser mot ålderism.
Via sin pressekreterare svarar han skriftlig:
”Att vi diskuterar frågan om ålderism allt mer tror jag är viktigt. Arbetsgivare som väljer bort en kompetent kandidat på grund av ålder måste börja bete sig. Det är en myt att personer med högre ålder har svårare att lära sig nytt, är mindre flexibla och saknar driv. Det är dags att ge upp åldersfixeringen.
Arbetsmarknadsdepartementet samlade i våras experter från akademi och myndigheter till ett arbetsmarknadspolitiskt råd för att just diskutera ålderism och hur vi kan arbeta för att fler ska kunna bidra längre i arbetslivet.
Sverige har högst sysselsättningsgrad i gruppen 55+ i EU, men för den som förlorar jobbet är det svårt att hitta ett nytt. Det är en outnyttjad potential, som är dåligt för Sverige, och skadligt för den enskilda.
Kort efter att regeringen tillträdde höjdes åldersgränsen för myndighetschefer till 69 år. Utöver det arbetar regeringen brett med insatser för att stärka äldres roll på arbetsmarknaden, som förhöjt jobbskatteavdrag för äldre, förbättrade möjligheter till vidareutbildning och omställningsstöd samt höjd ålder för rätt att stanna kvar i arbetslivet.
Med det sagt tror jag att vi kommer behöva se över fler möjliga åtgärder för att komma åt problemet med åldersfixeringen på arbetsmarknaden. Här bidrar regeringen gärna, och ser även att både arbetsgivare och fack gör detsamma. Vi följer löpande utvecklingen i de andra nordiska länderna.”
