En färsk finländsk vägplan för datacentraler räknar upp landets fördelar; kyligt klimat, fungerande infrastruktur, billig fossilfri energi – dessutom finns nya kärnkraftsplaner.
Datacentralerna kräver stora mängder elektricitet och producerar mycket spillvärme som borde tas till vara.
Read this article in English on Nordic Labour Journal
Finland vill ha kontroll
Utredningsmannen Veli-Matti Mattila föreslår lägre elskatt och smidigare tillstånd för datacentraler. Men han efterlyser också en registreringsskyldighet. så att “man vet vad datacentralerna sysslar med”.
TikToks planer på en anläggning i Kouvola har väckt debatt. Men Mattila betonar att det ändå är bättre att stora aktörer som TikTok verkar i Finland än utanför EU.
Idag finns ett trettiotal datacenter i Finland, men antalet kan mångdubblas inom några år när AI, molntjänster och digitalisering växer.
Nödvändigt uppsving också utanför tillväxtområdena
Datacentren ger ett välbehövligt uppsving för Finlands ekonomi. Samtidigt stöder de digitaliseringen och dataekonomins utveckling samt försörjningsberedskapen, sa statsminister Petteri Orpo i en kommentar till färdplanen.
Finland söker i synnerhet sådana investeringar som skapar ekonomiskt mervärde genom sysselsättning, skatteinkomster och innovationer. Det räcker inte med bara nya serverhallar.
Datacentralerna bidrar även till näringsverksamhet utanför de egentliga tillväxtområdena och kan ge en uppgång för regional ekonomi och forskning.
Wahlroos: Klimatet duger till kylning
Nedkylningen är en viktig faktor för datacenter, och därför brukar många företag förlägga dem i kalla regioner.
Den finländska bankmannen Björn Wahlroos uttalade sig nyligen i finsk tv om svårigheten att få investeringar till Finland.
– Finland ligger nordligast i Europa, vid en ändhållplats, med ett klimat som duger endast till en sak: att kyla ner datacenter.
I övrigt är Finland inte så attraktivt, speciellt inte för humankapitalet människorna. Den höga beskattningen är inte heller lockande, varken för arbete eller kapital, enligt Björn Wahlroos.
Han själv flyttade till Sverige i protest mot den finländska arvsskatten, men sa sig i tv-intervjun trivas bättre i Medelhavets klimat.
Lägre skatter och mycket billig energi
Wahlroos och många andra betonar ofta investeringsbehovet.
Datacentervågen anses kunna gynna den nationella ekonomin, om investerarna kan lockas med löften om god ekonomi, välutbildad personal och skattelättnader.
Men det ska också finnas billig, pålitlig energi, eftersom datacenter är mycket energikrävande och ger ifrån sig mycket värme, som måste kylas ner, gärna på ett produktivt sätt.
I USA väcks kritiken mot att datacentren är mycket energikrävande. De ökar belastningen på elnätet, och kan höja energikostnaderna.
Stora amerikanska företag planerar egna kärnkraftsanläggningar för att trygga energitillförseln. De planerna finns också i Finland, men i mindre skala.
Regeringen: Undvik beroende av väder och vind, eller rysk energi
När Petteri Orpos regering tillträdde sommaren 2022 lovade man mer ny elproduktionskapacitet än någonsin tidigare. De industriella investeringarna skulle ökas och fossila bränslen ersättas med elbaserade lösningar inom industri, uppvärmning och transporter.
Regeringen vill främja den gröna omställningen, cleantech-investeringar med stabila och förutsägbara ramvillkor. Etableringen av datacentraler främjas, de ska kunna anslutas till elnäten och deras spillvärme användas i fjärrvärmen.
Kärnkraft sedan
Finland behöver mer kärnkraft, anser regeringen och lovar godkänna alla ansökningar om principbeslut som uppfyller kriterierna, och där sökandens bakgrund är godtagbar med hänsyn till den nationella säkerheten.
Byggandet av små modulära reaktorer (SMR), ska underlättas. Genom en ny kärnenergilag ska innovationer och projekt snabbare kunna genomföras.
Kärnkraftsverket i Hanhikivi, söder om Uleåborg, är i färskt minne. Fennovoima hade redan inlett skogsavverkning och markarbeten för ett nytt kärnkraftverk med teknologi, bränsle och delägande från ryska Rosatom.
Det avslutades då Ryssland inledde sin invasion i Ukraina år 2022.
I stället började Finland frigöra sig från ryskt energiberoende. Det rättsliga efterspelet fortsätter.
Småskaligt kärnkraftverk mitt i Helsingfors?
Men kärnkraftsdebatten är igång igen. Helsingfors stads energiverk Helen undersöker placeringen av småskalig kärnenergiproduktion mitt i huvudstaden.
Målet är stabil, fossilfri elproduktion i ett småskaligt, säkert kärnkraftverk, oberoende av vädret, utan koldioxidutsläpp och på ett kostnadseffektivt sätt.
Vid ett diskussionsmöte om kärnkraften i november uttryckte många oro för säkerhetsrisker. Mötet handlade inte om kärnkraft i princip, utan gav invånarna möjlighet att få information när miljökonsekvensbedömningen nu startar.
Deltagarna i medborgarmötet var inte övertygade, men lågmälda. De äldsta minns tidigare års uppmaningar att spara energi, och flera oroade sig för långsiktiga säkerhetsrisker med kärnkraft mitt i Helsingfors.
Besluten fattas i Helsingfors stadsfullmäktige de kommande åren. Men småskalig kärnenergiproduktion finns redan i huvudstadens strategier.
Kajana – spillvärme som resurs
Det är inte bara Helsingfors som utreder kärnkraften, samma arbete görs i Kuopio och några andra städer.
Sedan två år har yrkeshögskolan i Kajana, tillsammans med företag och det finska naturresursinstitutet Luke, drivit projekt för att återanvända överskottsvärmen från datacentren.
Målsättningen är att bygga flera fungerande hallbyggen, utöver de som redan finns i Renfors strandområde som resultat av nedlagd träförädling och pappersindustri.
Där är det isländska företaget Borealis Data Center igång med att utvidga hallkapaciteten, utöver den hall man köpte i februari 2024.
I ett pressmeddelande betonades bolagets vilja att utnyttja AI i stor skala. I det isländska pressmeddelandet nämns också den infrastruktur som möjliggör en miljövänlig datacenterverksamhet.
Kajana har redan några av Europas superdatorer och kan bli en knutpunkt för datacentraler.
En bit utanför Kajanas stadskärna i Otanmäki är Google stort. För staden innebär det stora visioner: uppvärmda trottoarer, växthus, fiskodlingar och vattenrening.
Projektledare Sirpa Keränen betonar att det är drömmar på hög nivå – men tekniskt möjliga. Hon nämner också utebadet som kunde hållas öppet mer än de tre sommarmånaderna.
Med överskottsvärmen från datorhallarna kunde man hålla simbässängernas vatten varmt hela vintern – ett oslagbart dragplåster för turistnäringen i norra Finland, påpekar hon.
På de här breddgraderna är solen inte synlig många timmar vintertid, och temperaturen sjunker snabbt under noll grader celsius,
Nordiskt perspektiv
Vid de nordiska energiministrarnas möte i oktober betonades behovet att bygga ut överföringsnät och energiproduktion i snabbare takt.
Norden har redan en stark position tack vare förnybar energi, stabila elpriser och hög teknologisk kompetens. Men ministrarna framhöll att regionen kan bli världsledande inom försörjningstrygghet och grön omställning – även i arktiska områden.
