– Både LO, Svenskt Näringsliv och PTK tycker det här värt att satsa på. Kollektivavtalet blir en kvalitetsstämpel både för de arbetsgivare som vill vara med och en trygghet för ungdomarna som får lika villkor oavsett vilken bransch de arbetar i. Avtalet innebär också att alla företag som tar emot ungdomar har kollektivavtal, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på Landsorganisationen (LO) i Sverige.
Read this article in English on the Nordic Labour Journal
PTK är förhandlings- och samverkansrådet som samlar över en miljon privatanställda tjänstemän i 26 fackförbund.
Anställningsform om kombinerar skola och arbete
Det var förra våren som Evin Cetin från den ideella organisationen Nästa generation Sverige kontaktade parterna för att presentera organisationens arbete för unga i utsatta områden. Deras önskan var att parterna skulle kvalitets- och trygghetssäkra en ny anställningsform om kombinerar skola och arbete genom kollektivavtal för de så kallade SAO-jobben.
SAO står för studiemotiverande arbetslivsorientering och innebär att hela klasser i utanförskapsområdet med start i årskurs åtta får chansen att arbeta på ett företag två timmar i veckan under ett år med handledare och kollektivsavtalsenlig lön. Det sker genom ett avtal mellan skola, föräldrar, elev och företag och ett av villkoren för att eleven får arbeta vidare är att också sköta skolan.
Lönen betalas av arbetsgivarna, så det finns inga bidrag som dumpar lönerna eller skapar undanträngningseffekter. Det var viktigt för arbetsmarknadens parter när de skrev kollektivavtal för SAO-jobben.
Normalt förhandlar arbetsmarknadens branschorganisationer lönenivåerna, men för SAO-jobben är de satta central och det är upp till de enskilda förbunden att godkänna dem eller inte. Hittills har alla LO:s förbund varit positiva.
Veli-Pekka Säikkälä har en bakgrund inom industrin och ser att många industriföretag visar intresse för SAO-jobben. Liksom det för facken blir ett sätt att möta de unga tidigt, blir det för företagen ett sätt att intressera unga för just deras verksamhet och på sikt motverka kompetensbrist.
Och om ungdomarna inte har föräldrar som jobbar, så har de ofta ingen kunskap om hur svensk arbetsmarknad fungerar, men kan få det ute på arbetsplatserna.
– Det är mycket fokus just nu på att låsa in ungdomar, men färre åtgärder för att se till att de inte hamnar där, men SAO-jobben är just en sådan sak, säger Veli-Pekka Säikkälä.
För Nästa generation Sverige betyder kollektivavtalet stabilitet. SAO-jobben ska inte vara en dagslända, utan något som ska växa och blir en del av kommunernas arbete mot utanförskapet.
– För oss är det viktigt att de här jobben inte är projekt, utan en ny anställningsmodell som ger kommunerna möjlighet att jobba mot ungdomars utanförskap. Och för att arbetet ska vara långsiktigt, hållbart och tryggt behöver man arbetsmarknadens parter bakom sig, säger Evin Cetin.
– Vi är otroligt glada och stolta för det här är Sveriges första anställningsform där elever på högstadiet får ett betalt arbete inom ramen för skolundervisningen. Och om de inte sköter skolnärvaron blir de pausade på sitt jobb – det är unikt i sig.
En längtan som kommer från ungdomarna själva
Evin Cetin är tidigare advokat och expert på gängkriminalitet. Efter att varit målsägarbiträde och hanterat många mordfall i den gängkriminella världen skrev hon tillsammans med Jens Liljestrand, 2022 boken ”Mitt ibland oss”, som bygger på intervjuer med unga hon mött i sitt arbete som advokat. Nyligen kom hon också med boken ”Barnsoldater”, också den med Jens Liljestrand.
Under åren har hon pratat med 12 000 ungdomar i utsatta områden. Hon har mött en ny generation som är födda i Sverige, men som lever i utanförskap med sämre framtidstro än andra jämnåriga.
Idag lever över 700 000 människor i Sverige i socioekonomiskt utsatta områden, eller utanförskapsområden som de också kallas. Av dem är 250 000 barn. Områdena kännetecknas av hög långtidsarbetslöshet, lägre inkomster och sämre skolresultat och det är också här som många barn lever i fattigdom.
– De lever i känslan av att vara utanför, de upplever sämre framtidstro och de ser inga vägar in på arbetsmarknaden. Fakta visar att deras känsla stämmer. Åtta av tio jobb förmedlas genom kontakter, något de här ungdomarna inte har.
– När jag frågat dem hur utanförskapet kan brytas svarar de ”sänk åldern för att få arbeta”, så det här är en längtan som kommer från ungdomarna själva och vi har verkligen lyssnat till dem, säger Evin Cetin.
Evin Cetin betonar betydelsen av långsiktigt arbete för att motverka det utanförskap hon har mött hos många ungdomar i utsatta områden.
För den som vill väcka förtroende hos ungdomarna i de utsatta områdena räcker det inte att komma med kortsiktiga förslag, eller välvilliga men kortvariga vallöften om integration. Dem kallar ungdomarna ”snackare”, det vill säga personer med många ord, men lite verkstad.
– En av ungdomarna jag mötte sa till mig ”Du är en sådan där snackare, men om du vill ge oss något så ge oss jobb”. Det tog mig otroligt hårt, för den där killen pratade faktiskt sanning.
– Då insåg jag att jag inte kunde gå tillbaka till ungdomarna och bara snacka, utan att komma med konkreta förslag till jobb där näringslivet öppnar upp dörrar till arbetslivet för ungdomarna i utanförskapsområden. Jag vet ju själv hur viktigt det är med öppna dörrar, berättar hon.
Inte en insats, utan en investering
Evin Cetin kom till Sverige som flykting från Kurdistan. Hon var fyra år och familjen kom till Bollnäs. Där mötte hon tidigt många öppnade dörrar, inte minst inom idrotten där hon behövde lära sig det mest basala. Så småningom började hon studera juridik och där tog de öppna dörrarna slut.
Hon saknade kontakter i den världen och fick inget jobb. På ett flyg berättade hon om sin belägenhet för damen i sätet bredvid. Stolsgrannen visade sig vara EU-parlamentariker Lena Ek och resten kan nästan sägas vara historia.
Evin Cetin fick praktikjobb på EU-parlamentet i Bryssel, där hon arbetade inom politiken. Hon blev så småningom advokat och expert på gängkriminalitet, tills hon bestämde sig för att arbeta mot utanförskap.
Med insikten om behovet av stabilitet och långsiktighet, tog hon tillsammans med Caroline Berg, vd för företaget Axel Johnson, initiativet till den ideella organisationen Nästa Generation Sverige. De vill skapa en ny kultur, ett nytt narrativ kring ungdomarna i utanförskapsområden.
SAO-jobben handlar inte om insatser utan investeringar. Bakom sig har de idag en rad namnkunniga personer och stora företag, liksom kronprinsessparet stiftelse.
– Vi säger till ungdomarna att de är nästa generation Sverige, att de är nästa generation Sundsvallsbor eller Västeråsare. Vi vill ge ungdomarna en känsla av att vara delaktiga, att få känna sig inkluderade, att få lära sig att möta människor.
– Hur du som ungdom tänker kring dig själv, din framtid och din egen identitet är förebyggande. Det handlar inte bara om att tjäna en tusenlapp, utan att kunna säga till din mamma, pappa, bror, kompis ”Jag kommer hem sent, jag ska till mitt SAO-jobb”, under ett helt år.
Höjd energi och bättre resultat i de två pilotskolorna
Inspirerade av Danmarks arbete med ”fickpengsjobb” för unga, har Nästa generation Sverige utvecklat en modell som likt den danska kopplar ihop skola och arbetsliv.
Under 2025 startade en pilotverksamhet i två skolor, den ena i Upplands Väsby, den andra på St Olofsskolan, numera Åkersviks skola, i Sundsvall. Att Evin Cetin tog kontakt med dem var ingen slump.
På St Olofsskolan i Sundsvall hade de tidigt velat föra in kunskap om arbetslivet till sina ungdomar. De flesta av deras elever kommer från ett av Sundsvalls fyra områden, som regeringen bedömt som utanförskapsområden. Till dem kommer också ungdomar som har haft svårigheter i skolan eller mått dåligt.
Johan Karlsson är biträdande rektor på skolan och han har, tillsammans med rektor Öyvind Eriksen, länge arbetat för att koppla ihop skola och arbetsliv.
Johan Karlsson berättar hur han introducerade byggföretaget Peab för sina femteklassare på sin tidigare skola. Peab var i startgroparna för ett stort bygge av broar och bad eleverna att ge dem idéer kring det. Hur ser broar ut, hur de blir säkra och vad som kan tänkas behövas för att bygga dem.
– Då tänkte vi att introducera ett företag till varje årskurs, eftersom vi märkte hur positivt det var för eleverna. Evin Cetin hade hört talas om oss, hon ringde och kom upp för att träffa elever, föräldrar och politiker. Hon tycker vi är lite annorlunda för att vi tror så mycket på våra elever, säger Johan Karlsson.
Åkersviksskolan. (Foto: privat)
Sedan dess har Åkersviks skola arbetat tillsammans med Evin Cetin och Nästa generation Sverige. Förra året körde pilotprojektet igång med 33 elever i Sundsvall och två klasser i Upplands Väsby. Nu i dagarna utvidgas antalet SAO-jobb till totalt 550 ungdomar från skolor i Västerås, Sundsvall, Uppsala och Sundbyberg.
I Upplands Väby och i Sundsvall fortsätter arbetet och de som går i åttan ligger redan i startgroparna för den nya anställningsformen. Åttorna får göra en introduktionsvideo om sig själva, de får söka jobb hos företagen för att under nian får de komma ut till sina företag två timmar i veckan hela året. Eleverna vet att de måste sköta skolan för att behålla jobbet.
– De är redan jättesugna på att komma ut till arbetsplatserna, säger Johan Karlsson.
För Johan Karlsson är en viktig uppgift som biträdande rektor att få ungdomarna att återvinna drivet. Många av deras elever har haft det tufft och har sedan länge tappat sugen. SAO-jobben gör skillnad, säger han.
– De är fantastiska! När eleverna kommer ut till arbetsplatsen släpper de rollen de har i skolan och lyfter fram sina bästa jag och den kraft som finns inom dem. Då blir de bättre också i skolan, de lyssnar och tjafsar inte emot eller sabbar för någon annan. Vi kommer att ha bättre skolresultat på grund av SAO-jobben, summerar han första gruppens erfarenheter.
Föräldrarna har genomgående varit positiva och närvaron på föräldramötena högre än någonsin. Tilliten har ökat mellan skolan och föräldrarna, berättar Johan Karlsson.
– Många elever vet inte vad som finns där ute, men när de blir en del av en arbetsplats kan de inte längre leva parallellt med samhället. Om du gapar på bussen kanske någon från jobbet känner igen dig. Genom jobbet har du plötsligt något att förlora.
I stort sett alla arbetsplatser som varit med under första året fortsätter nu med nästa kull. De representerar en bred variation av verksamheter som till exempel Pressbyrån, Apoteket, golvläggningsföretag, industriföretag, livsmedelsbutiker, sportaffärer, äldreomsorg och bibliotek. Det har också kommit fler som är intresserade, så i år finns i Sundsvall fler intresserade arbetsplatser än elever.
– Många arbetsplatser vill arbeta med social hållbarhet, men har inte riktigt vetat hur de ska göra. Genom SAO-jobben kan de göra skillnad på riktigt och ge ungdomarna förebilder och mål, säger Johan Karlsson.
