Inför valet i Sverige den 13 september är arbetslösheten ett hett ämne. Inte utan anledningen. Landet har under flera år haft en förhållandevis hög arbetslöshet.
Read this article in English on Nordic Labour Journal
Enigheten är stor om att i takt med att samhället förändras behöver arbetsmarknaden genom kompetensförsörjning och matchning svara upp mot behovet av att få rätt person på rätt plats.
Till denna artikel har Arbeidsliv i Norden talat med TCO om deras kompetensförsörjningspolitiska program, med Svenskt Näringsliv om deras rekryteringsenkät med efterföljande rapport och med Greater Copenhagen som för andra året rapporterar om matchningsmöjligheterna tvärs över Öresund.
Kompetensförsörjningspolitiskt program
– Vi har alldeles för många arbetslösa samtidigt som arbetsgivare söker personal med rätt kompetens, säger Therese Svanström, ordförande för TCO som organiserar tolv fackförbund med över 1,2 miljoner tjänstepersoner som medlemmar.
Bland dessa medlemmar finns ett stort behov av vad TCO kallar kompetenspåfyllnad.
I mars i år släppte denna partipolitiskt fristående centralorganisation ett kompetensförsörjningspolitiskt program med titeln ”Allt börjar med jobben”.
– Arbetsmarknaden är inne i en jättestor förändring med grön utveckling, AI och digitalisering. För att klara de nya jobben som uppstår är förnyad och uppfriskad kompetens nödvändig, säger Therese Svanström.
Hon saknar en samlad vision för jobben och efterlyser en arbetsmarknadspolitik med ett tydligt politiskt mål om full sysselsättning.
TCO:s kompetensförsörjningsprogrammet poängterar vikten av utbildning.
I programmets förord skriver Therese Svanström att en välutbildad befolkning är en av grundstenarna för att klara kompetensförsörjningen.
Hon och hennes organisation ställer krav både på ”mer utbildning i arbetsmarknadspolitiken” och på mer ”arbetsmarknad i utbildningspolitiken” och sammanfattar med att utbildningssystemet behöver erbjuda kvalitativ utbildning både till dem som är på väg in i arbetslivet och till dem som redan är verksamma samt omställning för dem som behöver skola om sig.
På frågan om vilka reaktioner programmet väckt svarar Therese Svanström att de blev de förväntade.
– Både från politiken och från arbetsgivarhåll är det många som håller med om att det är så här det ser ut och att vi behöver göra något åt problemen.
Ökat antal arbetslösa akademiker
Ett påstående Svenskt Näringsliv, Sverige största arbetsgivarorganisation, instämmer i.
– Vi ser utmaningar i alla branscher. Över hela Sverige och i alla typer av företag. Trots långvarig arbetslöshet har företagen svårigheter att rekrytera.
Det säger Ulrika Wallén, policyexpert för högskolepolitik på organisationen som organiserar 60 000 små, medelstora och stora företag via deras respektive branschförbund.
Enligt rekryteringsenkäten Kompetens för tillväxt 2025/2026 som Svenskt Näringsliv publicerade i mars i år, misslyckas 1 av 4 rekryteringsförsök för att företagen inte hittar rätt kompetens. Med flera negativa konsekvenser, säger Ulrika Wallén.
– När kompetensbrist blir tillväxthinder tvingas företagen säga nej till affärer och uppdrag. Det påverkar lönsamheten negativt och försämrar Sveriges innovationsförmåga, konkurrenskraft och välstånd. Detta är grunden till att vi driver frågorna och även vill nyansera dem.
Rekryteringsenkätens slutsats är att den främsta rekryteringssvårigheten är bristen på relevant yrkeserfarenhet följt av brist på rätt attityd och relevant utbildning.
Rådande obalans mellan utbildning och arbetsgivares efterfrågan tar flera uttryck. En är i statistik från Akademikernas a-kassa, som visar att arbetslösheten bland akademiker år 2025 nådde den högsta nivån på 10 år.
Reformering nödvändig
För att visa olika högskoleutbildningars relevans listar Svenskt Näringsliv sedan 5 år tillbaka årligen etableringsgrad och medianinkomst 1 till 3 år efter examen på Högskolepejl
– Studenterna väljer utbildning för att de vill få möjlighet att göra karriär och få bra lön, men vi har både utbildningar som står nära arbetsmarknaden och sådana som står långt ifrån. Därför kan vi påstå att vi felutbildar.
Utifrån rapporten «Kvalitet, relevans och effektivitet i svensk högre utbildning ur ett kompetensförsörjningsperspektiv – en jämförelse och insikter från sex andra länder: Danmark, Norge, Nederländerna, Österrike, Irland och Belgien» som Svenskt Näringsliv publicerade 2025 kan Ulrika Wallén påstå att i Sverige är det – i motsats till bland annat i vårt södra nordiska grannland – studenternas efterfrågan som styr dimensioneringen av högskoleutbildningarna.
– I Danmark är det arbetsmarknadens behov som får styra. Här har man reformerat i betydligt högre utsträckning än vad vi Sverige har gjort. För även om vi också har utrett högre utbildning så har vi underreformerat och underdiskuterat och till viss del underförstått en del, säger hon och konstaterar att även studenterna vill ha utbildning som leder till jobb och därför anser att deras efterfrågan ska kombineras med arbetsmarknadens behov.
Syftet med Ulrika Walléns arbete är att påverka regeringen till att högskolan ska reformeras och kunna levererar det näringslivet behöver
Därför välkomnar hon regeringens besked från juli 2026 om att tillsätta en utredning om hur lärosätenas utbildningsutbud bättre kan svara upp mot arbetsmarknadens behov.
– Vi har lyckats med att ge ett inspel till regeringens arbete med att ta fram direktiven till den kommande utredningen och bidragit med förslag till hur ett nytt resursfördelningssystem kan se ut. Det är ett steg i rätt riktning, säger Ulrika Wallén.
Försummad matchningspotential
Hur är då läget i Danmark?
Arbeidsliv i Nordentar tåget som kör över Öresundsbron för att träffa Jan Juul Christensen, managing director för Greater Copenhagen, en organisation med 85 kommuner och 4 regioner som medlemmar i både Östdanmark och Sydsverige.
– När Köpenhamns flygplats är utbyggd nästa år oroar sig SAS inte för ekonomin. Det de är oroliga för att inte kunna rekrytera tillräckligt med personal, säger han.
Konstaterandet fångar utmaningarna med Köpenhamnsområdets brist på arbetskraft. Ett omvänt förhållande jämfört med situationen i flera kommuner på andra sidan Öresund.
Som nybliven chef för Greater Copenhagen i augusti 2024 började Jan Juul Christiansen fokusera på matchningspotentialen inom den gemensamma arbetsmarknaden i Öresundsregionen.
– Jag kunde se att något som är vår viktigaste uppgift är att både få tillväxt och en ännu mer integrerad arbetsmarknad i vår region genom att närmre undersöka den här skillnaden och den potential som finns, säger Jan Juul Christiansen.
Förra året kom Greater Copenhagens första rapport om matchningspotentialen i Greater Copenhagen. I år kom den andra, uppdaterade versionen av Arbetskraft över Öresund – matchningspotentialen i Greater Copenhagen.
Rapporten visar att de åtta branscher som det i Köpenhamnsområdet råder brist på samtidigt finns överskott på i Skåne. Branscherna är:
- Bygg och anläggning
- Försäljning
- Kök och restaurang
- Elektronik
- IT
- Pedagogik
- Administration
- Vård och omsorg
Den matchningspotentialen Greater Copenhagen beskriver utgår från det fysiska avståndet mellan Sverige och Danmark och därmed de korta pendlingsavstånden.
Färjan mellan Helsingborg och Helsingør tar 20 minuter
Tågtrafiken över Öresundsbron mellan Sverige och Danmark har flera avgångar varje timme, inte bara i rusningstid utan också under stora delar av dygnet. En resa som inte behöver ta mer än 18 minuter om påstigning sker på Malmö Hyllie, som är den första/sista stationen på svenska sidan, och avstigning på danska motsvarigheten, som är just Köpenhamns flygplats.
Huvudsyftet med Greater Copenhagens rapporter är att uppmana nationella beslutsfattare att riva gränshindren mellan de nordiska länderna för att främja den fria rörligheten som trädde i kraft 1954 och som innebär att det ”ska vara möjligt att flytta, pendla, studera och driva företag över landsgränserna i Norden utan risk att drabbas av gränshinder eller andra mobilitetsproblem.”
Gränshinder som Arbeidsliv i Norden både skrivit flera artiklar om genom åren och bevakar under de årliga gränshindermötena som Øresunddirekt och Øresundsinstituttet med stöd av Nordiska Ministerrådet arrangerar här i den sydligaste av Nordens regioner.
– Blir matchningspotentialen verklighet gynnar det inte bara arbetslösa och arbetsgivare i kring Öresund utan också Sydsverige, Östdanmark och de nationella staterna, det vill säga hela Danmark och hela Sverige, säger Jan Juul Christiansen.
Han har redan ett möte inbokat med danska folketingsmedlemmar engagerade i arbetsmarknadsfrågor och hoppas även få träffa deras svenska motsvarigheter när Sverige fått ny regering efter valet den 13 september.
– För första gången nämns det nordiska samarbetet i ett danskt regeringsunderlag. Det skedde efter att den nya danska regeringen tillträtt i juni i år. Det är en indikation på att Norden fått större betydelse, säger han.
Till detta kan tilläggas att i samband med Öresundsbrons 25-årsfirande förra året undertecknade den danske och den svenske statsministern en gemensam deklaration där det står:
”En sammanhållen arbetsmarknad i Öresundsregionen är viktig för att företagen ska ha tillräcklig tillgång på kvalificerad arbetskraft, vilket gynnar den ekonomiska tillväxten i regionen.”
Regeringsinitiativ
Exempel på initiativ för att öka kompetensförsörjningen och minska långtidsarbetslösheten från svenska regeringen under senaste mandatperioden:
STEMDELEGATIONEN: Står för Science, Technology, Engineering and Mathematics.
Delegationen tillsatt i februari 2025 av regeringen med syftet att stärka förutsättningarna för att fler personer ska ha intresset och de kunskaper som behövs för att söka till och fullfölja en utbildning inom STEM.
LÅNGTIDSARBETSLÖSHETEN – UTREDNING:
Den höga långtidsarbetslösheten ska utredas. Det skrev svenska Arbetsmarknadsdepartementet i ett pressmeddelande från 10 augusti i år och anger att 43 procent av de inskrivna på Arbetsförmedlingen i februari i år var långtidsarbetslösa.
Utredaren ska analysera varför långtidsarbetslösheten har bitit sig fast trots Arbetsförmedlingens insatser för denna grupp.
Fler initiativ och åtgärder finns att läsa här.
