– Vi är undantagna från det höjda lönekravet så det är inget problem. Däremot påverkas vi i allra högsta grad av oförutsägbar och ogenomtänkt migrationspolitik, säger Helena Ossmark, samordnare för utlandsrekrytering av hälso- och sjukvårdsutbildad personal i Region Sörmland.
Read this article in English on Nordic Labour Journal
Hon har arbetat med rekryteringar av läkare och sjuksköterskor sedan den stora flyktingströmmen 2015. Då valde regionen att försöka ta till vara den kompetens inom hälso- och sjukvård som fanns hos flyktingarna, framförallt hos många syrier.
Numera kommer få flyktingar så den möjligheten för rekrytering är i stort sett stängd. Istället väljer de läkare och sjuksköterskor som kommer från tredje land själva att söka lediga jobb, kanske tipsade om möjligheten av en tidigare kollega som flyttat till Sverige.
Någon internationell rekrytering gör inte Region Sörmland, även om behovet av specialiserad sjukvårdspersonal är stort, inte bara i Sörmland eller Sverige utan inom hela EU.
– För oss, liksom för hela välfärdssektorn är kompetensförsörjningen den största utmaningen. Det är för få som utbildar i sig välfärdens yrken jämfört med demografins utveckling och vi behöver kompetens från tredje land, men nu märker vi att ansökningarna och intresset har minskat, bland andra hos turkiska specialistläkare som har äldre barn och som hört om tonårsutvisningarna. Det finns också en oro kring att reglerna för att de permanenta uppehållstillstånden förändras, säger Helena Ossmark
Från låg- till högkvalificerad invandring
Kraven på att arbetskraftsinvandrare ska tjäna en viss summa pengar höjdes den 1 juni i år för andra gången under den borgerliga Tidöregeringens mandatperiod. 1 november 2023 höjdes lönekravet från 13 000 kronor i månaden till 80 procent av medianlönen, vilket innebar en månadslön på 28 480 kronor.
Nu ställs krav på 90 procent av den medianlön som gäller vid ansökan om arbetstillstånd och också krav på heltäckande sjukförsäkring för de som beviljas vistelse i högst ett år. Anställningsvillkoren får heller inte vara sämre än de villkor som regleras i kollektivavtal.
Ett tjugotal yrken är undantagna från de högre lönekraven, bland annat inom bristyrken i hälso- och sjukvård och äldreomsorg, där lönekravet är 75 procent av medianlönen.
Andra grupper som undantas är personer med utländsk examen som söker jobb för att få legitimation om apotekare, läkare, sjuksköterska eller tandläkare.
För två yrken upphör möjligheten att få uppehållstillstånd helt och de är personlig assistent och bärplockare i skog.
Regeringen motiverar de nya reglerna med att de vill lägga om synen på arbetskraftsinvandring från att ha haft fokus på lågkvalificerad arbetskraft till högkvalificerad.
Ett annat motiv till de höjda lönekraven är Sverige har 500 000 arbetslösa och att lågkvalificerade yrken kan fyllas av dem. Fokus ska istället ligga på att attrahera högkvalificerad arbetskraft som kan öka Sveriges tillväxt. Ett annat motiv är att skärpa kontrollen av arbetstillstånd.
”Vi vill ta ett krafttag mot det fusk och missbruk som vi vet förekommer på svensk arbetsmarknad och som framför allt är kopplat till lågkvalificera arbetskraft, människor som systematiskt utnyttjats och som farit illa på den svenska arbetsmarknaden”, sa tidigare migrationsminister Johan Forsell på en pressträff den 22 maj i år.
Starka protester mot utvisningar i de nya reglernas spår
Förändringarna har väckt starka reaktioner. Inte minst sedan människor som arbetat i Sverige och betalat skatt under lång tid inte nått upp till de nya lönekraven och därmed utvisats. Och också att barn till de föräldrar som gjort allting rätt blir utan skydd när de som artonåringar når myndighetsålder. Numera, efter kritiken är åldersgränsen höjd till 21.
Förändringen av det så kallade spårbytet har också orsakat ökad otrygghet. Fram till 2025 kunde personer som fått avslag på sin asylansökan söka arbets- och uppehållstillstånd utan att lämna Sverige, det vill säga kunde fortsätta sina anställningar som ofta fanns i bristyrken som vård och omsorg. Det upphörde efter en lagändring som trädde i kraft 1 april 2025 utan övergångsregler vilket enligt en debattartikel i i Dagens samhälle den 2 mars 2026, innebar att över 650 personer fick utvisningsbeslut mellan 1 april 2025 och fram till mars i år.
I samma debattartikel uppmanar Anders Henriksson, ordförande för Sveriges kommuner och regioner, SKR och Sineva Ribeiro, förbundsordförande i Vårdförbundet, regeringen att tänka om kring kompetensutvisningarna.
Under rubriken ”Sverige har inte råd att utvisa kompetenta medarbetare” betonar de svensk hälso- och sjukvårds stora behov av kompetens, inte minst med tanke på demografiska utmaningar, stora pensionsavgångar och ökade vårdbehov.
De skriver att någon gång under de senaste tio åren har 4000 läkare och 2000 sjuksköterskor kommit till Sverige för att arbeta inom kommuner och regioner och slår fast att det är:
”personer som är avgörande för att vården ska fungera. Det är kollegor som etablerat sig i Sverige genom att de lärt sig språket, ordnat bostad och i vissa fall bildat familj sedan de kom hit. De betalar skatt, utbildar sig vidare, bidrar och gör skillnad i vårt samhälle – varje dag”.
De konstaterar att ”Sett till den enorma bristen på arbetskraft, exempelvis inom vård och omsorg, så kommer Sverige att behöva dem som redan finns i landet och dem som vill komma hit från andra länder för att arbeta.”
En satsning för livet
Helena Ossmark har många gånger bevittnat den långa process det innebär för läkar- och sjuksköterskespecialister från tredje land att få sina yrkeskompetenser validerade i Sverige, jämfört med de som kommer från EU, eller EES-länderna, där det ofta räcker med språkstudier.
Socialstyrelsen har fastställda krav på vad som behövs för den som kommer från tredje land och ofta är det en process på flera år.
En läkare från till exempel Turkiet eller Irak måste först få sin utbildning validerad, studera svenska och göra både teoretiska och praktiska kunskapsprov. Därefter ska genomföra praktisk tjänstgöring i verksamhet och kurs i författningskunskap.
I Region Sörmland finns ett system för arbete under ansökning och valideringsprocesserna som innebär arbete i sjukvården men på lägre nivåer och med stöd.
Det är ju heller inte bara en utländsk kompetens som ska säkras i det nya landet, utan allt annat som följer med. För att slå sig ner i Sverige krävs personnummer, bostad, bankkonton och kanske allra viktigast – en medföljande familj där partnern behöver jobb och barnen skolgång. Till detta kommer också en kulturell resa.
Helena Ossmark berättar om en arbetssökande som under anställningsintervjun fick frågan ”Vad har du för förväntningarna på din chef?” Den sökande förstod helt enkel inte frågan. Inte på grund av språkförbistring utan för att frågan var otänkbar i den sökandes hemland.
Hon berättar också om det kulturutbyte som sker i arbetet, där också det svenska sättet att arbeta speglas. Att vi i svensk sjukvård har så mycket administration förundrar till exempel de nyanlända medarbetarna.
Att som läkare eller sjuksköterska komma från tredje land och få svensk legitimation är en satsning för livet, konstaterar Helena Ossmark
– Jag är så grymt imponerad av de som genomgår den här resan och så tacksam att de söker sig till oss. Det är en lång och krävande process som tar ett till två år och som innefattar allt från validering till att barnen trivs i skolan och att din partner får jobb.
– Det som lockar för våra medarbetare från tredje land är en attraktiv sjukvård och ett sätt att skapa en ny framtid för sig och sin familj. Vi ser också att om man landar väl och partnern får jobb så blir man kvar, säger Helena Ossmark.
