Huvudtemat för sessionen var övergripande nordisk säkerhet. Inledande talare vid sessionens öppning var den finländska presidenten Alexander Stubb.
Read this article in English on Nordic Labour Journal
Han kunde inleda med ett aktuellt ämne, det telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin som Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre hade fört tidigare på morgonen.
Diskussionen var professionell och direkt, med en hållbar och rättvis fred i Ukraina som mål, sa Stubb.
– Vi talade inte för hela Europa utan som ledare för våra länder och starka förespråkare för Ukraina, påpekade presidenten.
Efter diskussionen informerades Ukrainas president och de viktigaste allierade om innehållet. Danmarks statsminister Mette Frederiksen kritiserade enligt DR att samtalet inte var koordinerat med andra europeiska länder.
Hon deltog i det nordiska statsministermötet i Helsingfors, men inte i själva NR-sessionen.
Stubb motiverade Putin-samtalet med att det är viktigt att grannländer klarar upp saker, i synnerhet som kriget har en direkt inverkan på nordisk säkerhet och inte kommer att upphöra utan öppna och direkta diskussioner.
NR mötesplats för vänner
Världen omkring oss, med en förändrad säkerhetsmiljö, gör samarbete nödvändigt. President Stubb kallade Nordiska rådet ett forum som sammanför vänner. En plats där vi också i svåra tider har nått samförstånd genom dialog.
Men presidenten efterlyste också ett mer effektivt nordiskt samarbete och konkreta åtgärder som ett svar på befolkningens klara stöd.
Stubb efterlyste förenade krafter när rivaliteten mellan stormakterna tilltar, med ekonomiska beroenden som påtryckningsmedel.
Den teknologiska revolutionen, klimatförändringarna och energisäkerheten kräver investeringar, kompetens och lösningar som vi bäst hittar tillsammans.
– Vi nordiska länder kan inte isolera oss från resten av världen i vår egen lilla idyll, sade president Stubb.
Ta vara på kompetens i världsklass
Han ville identifiera kritiska beroenden. Det kan handla om ett beroende av enskilda leverantörer av råvaror, läkemedel, teknologi eller kommunikation eller en kritisk leveranskedja som bryts.
Det behövs alternativ, tillräckliga lager och gemensamma handlingsmodeller, sa presidenten.
– Finland och Sverige har betydande kompetens inom nätverksteknik. Danmark hör till de globala ledarna inom sjöfartsindustrin och medicin. Islands strategiska läge gör landet till en oersättlig partner för många. Norge är starkt inom bland annat finans, energi och teknologi. Vissa av oss producerar kritisk djupteknologi, andra utvecklar applikationer i världsklass.
President Stubb önskade stärka den strategiska positionen och kombinera forskning, investeringar och kompetens så att Norden blir en ännu starkare aktör. Han nämnde nätverksteknik, kvantteknik, rymdteknik och digital infrastruktur, men också försvarsindustrin, energin och andra strategiskt viktiga sektorer.
Ukraina erbjuder krigskunnande och partnerskap
Bland de internationella talarna på sessionen fanns Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha. Han efterlyste fullt nordiskt stöd och fortsatt enighet.
Han tackade för stödet hittills, men talade också om vilken nytta Norden kan få. Som en nation i krig kan Ukraina dela med sig av unikt kunnande om modern krigföring och teknologi, påpekade utrikesministern.
I framtiden finns också möjligheter till ekonomiskt partnerskap för nordiska företag, inom en växande försvarsindustri och återuppbyggnaden av Ukraina.
Nato och EU förenar – begränsningarna borta
Mycket har förändrats när Sverige och Finland nu är medlemmar i försvarsalliansen Nato. En av de många talare som påpekade det var den norska utrikesministern Espen Barth Eide.
– Vi i Norden samlades då vi var säkerhetspolitiskt delade, men stod varandra nära socialt, kulturellt och ekonomiskt. Långt innan EU var påtänkt byggde vi nära förbindelser för att få en gemensam arbetsmarknad, social omsorg och en gemensam passunion, påpekade den norska utrikesministern.
Man kunde skapa litteraturpriser och integration, men inte jobba med den tunga säkerhetspolitiken, på grund av olika val efter andra världskriget. Men nu är begränsningarna borta, gladde sig Barth Eide.
– Vi är alla samlade i Nato, alla är med i EU åtminstone nästan, via EES, och det betyder delad säkerhet, ekonomi och några grundläggande värderingar.
Grönland och Färöarna väntar på reviderat Helsingforsavtal
Liknande tongångar hördes från de övriga utrikesministrarna som talade i sessionen på onsdag morgon. Danmarks och Grönlands avtal med USA prisades av flera talare,
Många rådsmedlemmar ville debattera de självstyrande områdenas krav på fullt medlemskap i de nordiska organen.
En kommission utreder frågan om en revision av Helsingforsavtalet, med tid till årets slut. Det råder inte full enighet om det är politiken eller juridiken som lägger hinder i vägen.
När Danmark efter årsskiftet övertar ordförandeskapet i Nordiska rådet har Grönland och Färöarna i alla fall en större synlighet än förr och representation i presidiet.
Kanada välkomnas i nordligt samarbete
Ett av de internationella besluten under veckan gällde ett ökat samarbete mellan Norden och Kanada. Det skulle gälla regionalt samarbete kring Arktis, huvudsakligen kopplat till säkerhet, resiliens, samhällsberedskap, hybridhot samt klimatförändringens effekter och inkluderingen av ursprungsbefolkningar.
Beslutet är en uppföljning på ett nordiskt statsministermöte tillsammans med Kanada tidigare i år.
Den enda konkreta Arktis-frågan vid sessionen gällde grön omställning i arktiskt vinterklimat. Nordiska rådet godkände ett medlemsförslag som berör både näringsliv och samhällstransporter.
De nordiska regeringarna rekommenderas att agera gemensamt, också i EU, för att utveckla teknik som fungerar även vid låga temperaturer.
Klimatkraven kan bli svåra att uppfylla och regler kringgås, om utsläppsreducerande system inte fungerar i sträng kyla, påpekade Liz Mattsson, åländsk NR-medlem.
Återinförd gränskontroll
En av de svåra frågorna i nordiskt samarbete är gränshindren, ett arbete man aldrig verkar bli färdig med.
– Vi måste hela tiden ha uppmärksamhet på om det kommer fler regler som begränsar möjligheten till det finaste i Norden – att vi kan resa över gränserna.
Jonas Gahr Störe pekade på en paradox: att vi nu i Norden mer eller mindre har återinfört gränskontroll mellan våra länder. Det som var den första stora succen på 1950-talet, att vi kunde resa utan pass i Norden, före någon annan i Europa.
I Nordkalotten stängdes gränserna under pandemin till stort besvär för de många gränspendlarna.
I Öresund störs gränspendlingen av gränskontrollerna som har återinförts på grund av kriminalitet och rädslan för invandring.
Statsminister Störes recept var fördjupat samarbete mot kriminalitet. Men också fler poliser, både på fältet och bakom datorskärmarna.
För mycket jämställdhet?
Sessionens sista dag blev mer jordnära och konkret. Den inleddes med en jämställdhetspolitisk debatt.
– Vi har samarbetat om jämställdhet i 50 år och uppnått mycket. Men vi blir dagligen påminda om att vi lever i en tid med en stigande press på jämställdheten och hbtqi-personers rättigheter. Därför har vi stärkt vår gemensamma insats, sa Margit Stórá, färisk minister med ansvar bland annat för jämställdhetsfrågor.
Eva Biaudets sista session: Ersätter säkerheten jämställdheten?
Eva Biaudet har suttit i Finlands riksdag och Nordiska rådets Mittengrupp i flera omgångar. Nu deltog hon i sin sista NR-session och kunde blicka tillbaka på framgångarna.
– Jag har sett vilken styrka det finns i vårt samarbete och hur vi skapar ändring när vi står upp för gemensamma nordiska värderingar. När vi reser ute i världen är intresset stort för de nordiska lösningarna, inte minst inom jämställdheten. Det är många som vill ha möten med oss förklarar Eva Biaudet.
Men nu ser hon också risken för ett bakslag för jämställdhetsfrågor, mest globalt men också i Norden.
– Det pågår en kraftig polarisering, via sociala medier och AI, som på något sätt fungerar på samma sätt som medveten hybridpåverkan, med extrema uttrycksformer, med målet att splittra och skapa förakt.
Också i Nordiska rådet finns nu partier i ytterhögern som vill rulla tillbaka jämställdheten, säger Eva Biaudet. Hon påpekar att den finska säkerhetspolisen nu varnar för ökande nazism och extremhöger bland unga män.
Hon tror ändå på fortsatta framgångar för det nordiska jämställdhetsarbetet och gott samarbete mellan regeringar och parlamentariker.
Sedan länge genomsyrar ju jämställdhetsarbetet alla samhällssektorer, efter ett medvetet beslut. Det samma eftersträvas nu inom beredskapen.
Men när jämställdheten behövde upptäckas och låtas ta plats, så finns det en risk för att säkerhetspolitiken nu tar över och dominerar alla sektorer, påpekar Eva Biaudet.
Man måste kunna ha många bollar i luften, men nu kan det ibland verka som om alla sektorer måste hitta en säkerhetspolitisk vinkel för att få ekonomiskt stöd och uppmärksamhet.
Jämställdhet är sedan länge ett tvärgående perspektiv i ministerrådet. Men framsteg inom jämställdhet kommer inte av sig själv, påpekade Margit Stórá.
Juho Eerola, Nordisk frihet, stördes av det han kallade en ojämlikhet i jämställdhetsarbetet.
– Man minns kvinnorna och sexuella minoriteter, men glömmer pojkar och män som dör tidigare, jobbar längre arbetstider och ofta lider av alkoholproblem och möter mer våld än kvinnor, sade Eerola.
Visserligen har männen ofta högre lön, men är också mer utslagna. För samhällsfreden skulle det vara viktigare att också pojkar och män känner att de är delaktiga i samhället, sa Juho Eerola.
Hege Bae Nyholt, Nordisk grön vänster, hänvisade till norsk debatt om att “jämställdheten har gått för långt”.
– Det har den inte. Det är fortsättningsvis så att en av fem kvinnor i mitt hemland våldtas – en av fem, alltså 20% av alla kvinnor.
Om vårt samhälle hade haft en arbetslöshet på 20% hade vi reagerat omedelbart, pengar hade funnits och åtgärderna hade inte låtit vänta på sig.
– Men när det handlar om våld i nära relationer och våldtäkt utreds frågan i väldigt lång tid, det prioriteras inte tillräckligt högt varken i Norge eller Norden.
Är profiten ett problem i vården?
Den välfärdspolitiska debatten vid sessionen kom att handla om vårdens arbetsplatser och personal.
Høgni Hoydal från grön vänstergruppen talade om en nordisk välfärdsmodell under press. Han såg fler exempel på att privatiseringen av välfärdstjänster och sundhetstjänster ger försök att öka profiten i välfärdstjänsterna. Det ville han kartlägga.
På samma linje var norska Mirell Høyer-Berntsen:
– Privatisering, skattesänkningar och välfärdskriminalitet försvagar den nordiska välfärdsmodellen.
– Privatisering är ingen synd i sig själv, det är viktigt med olika slags välfärdstjänster för medborgarna, sa för sin del den konservativa danska ministern Monika Rubin. Men det man borde göra är att begränsa fusk
Hon hade inte problem med att folk tjänar pengar på det de är duktiga. Men hon ogillade dem som utnyttjar systemet och försöker mjölka statskassan.
Eva Lindh, svensk socialdemokrat, såg välfärden som en av de viktigaste delarna i Norden. Den avgörande principen är att man ska kunna lita på att samhället finns där när vi behöver, oberoende av var vi bor, ålder eller hur mycket pengar vi har.
De problemen ska prioriteras också när det gäller gränshinder, till exempel sjuktransporter och e-recept över gränserna.
Annette Holmberg Jansson, åländska konservativgruppen, lyfte personalen som en utmaning för hälso- och socialområdet. Vi behöver fler händer och specialkompetens i vård och omsorg.
– En annan gemensam utmaning är personalen. Vi behöver ta vara på den kompetens som redan finns och ge medarbetarna möjlighet att utvecklas i sina yrken. Vi behöver också lära av varandra om hur arbetet kan organiseras, så att det finns tid att se och lyssna på den människa man har framför sig.
Välfärdsteknik kan rätt använd bidra till att en äldre person känner sig trygg hemma, tillade Annette Holmberg-Jansson. Det är särskilt värdefullt i mindre samhällen och i glesbygd.
Ekonomisk ojämlikhet och makt
En fråga där det hettade till vid sessionen gällde vänstergruppens förslag om ekonomisk ojämlikhet och fördelning av ekonomisk makt. Gruppen varnade för ägarkoncentration, ojämlikt inflytande och olika livschanser när den ekonomiska ojämlikheten ökar i Norden.
Beslutet blev att genomföra en utredning om ekonomisk ojämlikhet, förmögenhetsfördelning och den ekonomiska maktens fördelning i Norden och en genomgång av vad de nordiska länderna har gjort för att jämna ut fördelningen
Alla delade inte premissen att den ojämlika fördelningen av förmögenhet och makt är ett problem som behöver utredas. Både Nordisk frihet och Blå Nordisk röstade emot utskottets kompromiss.
