– Det är lätt att få en dyster bild när man läser tidningarna, men
man ska också komma ihåg att dystra rapporter är mer intressanta för
media än positiva. Hälsan tiger still, men jag skulle önska att hälsan
bullrade lite mera, säger Eva Vingård, professor emeritus i arbets- och
miljömedicin vid Uppsala Universitet.
Flera rapporter har kommit under sommaren och hösten som visar på en
ökning av sjukfrånvaron och en negativ utveckling av framför allt av
den psykosociala arbetsmiljön.
Enligt Jobbhälsobarometern 2014, som årligen genomförs av Sveriges
Företagshälsor och som släpptes i oktober, anser 29 procent av
kvinnorna under 30 år och 27 procent av männen i samma åldersgrupp att
deras arbeten kommer att påverka hälsan negativt under de kommande två
åren. Jobbhälsobarometern, som bygger på enkätsvar bland drygt 9000
personer mellan 20 och 65 år, visar också att de yngre är oftare
sjukskrivna än de äldre och att betydligt fler av de yngre inte känner
sig motiverade av arbetet. 46 procent av kvinnorna under 30 år svarade
till och med att de ibland känner psykiskt obehag av att gå till
jobbet. Också den expertpanel som finns hos Sveriges Företagshälsor
bekräftar bilden av att det är de psykosociala faktorerna, inte minst
stress, som idag är det allvarligaste
arbetsmiljöproblemet.
Arbetsmiljö har inget kön
En annan undersökning, nyligen gjord av Arbetsmiljöverket, visar att
arbetsgivarna har dålig beredskap för denna utveckling. Verket besökte
1705 arbetsplatser i hela landet för att se hur de arbetar med stress
och fann att sex av tio arbetsplatser saknar beredskap för att arbeta
med stress och psykisk ohälsa. Resultatet av de dystra rapporterna har
blivit ett växande fokus på framför allt unga kvinnors hälsa. Men Eva
Vingård, som ägnat sitt yrkesliv åt att forska kring arbetsmiljö, anser
att det inte behöver vara lika dystert som det ser ut. Stress och press
är inte nyuppfunna storheter utan har alltid funnits. Däremot är hon
tveksam till att könsmärka arbetsmiljöproblem.
– Det är inte fel att det uppmärksammas, men jag vänder mig emot att
man fokuserar på kvinnors ohälsa. De dåliga arbetsplatserna
sitter inte i könet, utan i stället tycker jag man ska fokusera på att
skapa bra hälsa i den offentliga branschen som helhet. Risken finns
annars att kvinnor blir ett kollektiv av offer. Jag har jobbat med
arbetsmiljö i manliga branscher som slakteri- och byggbranschen, men då
var det aldrig någon som sa att vi skulle ta hand om männens
arbetsmiljö, säger hon.
Tretton friskfaktorer
Eva Vingård började sin arbetsmiljöforskning i ”eländesbranschen”,
som hon beskriver det. Då handlade arbetsmiljö om att undvika risker
och faror. Sedan 2008 har hon forskat kring vad som kännetecknar det
friska företaget eller arbetsplatsen från det sjuka – både inom privat
och offentlig sektor. Hon fann tretton faktorer som skapar en frisk
arbetsplats – positiva, tillgängliga ledare, utvecklad kommunikation,
samarbete och teamarbete, positivt och socialt klimat, medinflytande
och delaktighet, autonomi och ”empowerment”, tydlighet i roller och
förväntningar och mål, erkännande, möjlighet att utvecklas och växa i
arbetet, lagom tempo och arbetsbelastning, administrativt och/eller
personligt stöd i arbetet, bra fysisk miljö och bra relation med
intressenterna, det vill säga patienter eller kunder.
– Inget är egentligen viktigare än något annat, men det måste finnas
en struktur för att arbeta så. Det räcker inte med en eldsjäl utan
måste genomsyra företaget eller organisationen. Det måste också finnas
möjlighet att jobba åt det hälsofrämjande hållet. Självklart är också
högsta ledningen viktig. En bra struktur kommer inte av sig själv och
en hälsosam organisation är inte skapad av en slump, säger hon.
Numera finns ett växande intresse för hälsofrämjande arbete, det
vill säga förebyggande arbetsmiljöarbete.
– Flera faktorer skiljer en arbetsplats med bra arbetsmiljö från en
annan. Framför allt handlar det om att det finns en frisk struktur som
bland annat rymmer ett bra ledarskap, rättvisa och bra kommunikation,
säger Eva Vingård.
Ledarskapet viktigt för arbetsmiljön
Forskningen visar att det är lättare att skapa en bra struktur i
privata företag än inom det offentliga. I privata företag finns ofta
ett tydligt uppdrag och en tydligare ledning. I det offentliga är
uppdragen mer komplexa, inte minst ledningsmässigt. Offentlig
verksamhet styrs av en politisk ledning, tjänstemannaledning och av
uppdraget. Så hur gör då de offentliga verksamheterna som fungerar bra,
som i exemplet från Karlstad?
-Ja, det undrar vi också, men vi ser att det hälsofrämjande
arbetet kommer från ett starkt, humanistiskt och människoälskande
ledarskap, säger Eva Vingård.
Att intresset ser ut att växa för förebyggande arbetsmiljöarbete
tillskriver hon dagens arbetsmiljö, som ser annorlunda ut än på den tid
då det framför allt gällde att eliminera buller, lösningsmedel eller
andra fysiska faror i arbetsmiljön. I dag är det de psykosociala
faktorerna som är det största arbetsmiljöproblemet.
– En dålig chef kan man inte eliminera, även om man ibland skulle ha
lust. De psykosociala faktorerna är svårare att lösa i efterhand, men
lättare att förebygga, säger Eva Vingård.
Visst tror hon att det kan vara svårare att bedriva ett bra
arbetsmiljöarbete med dagens många otrygga anställningar, men det kan
finnas lösningar vi ännu inte ser.
– Strukturförändringar som globalisering, flexibla arbeten och
24-timmarssamhället kan man inte stoppa, men det gäller att finna
avarterna och kunskaperna om vad som är fel. Min oro för
arbetsmiljöarbetet är att man lever kvar i en förgången värld,
dominerad av storföretag och bruksorter, och inte ser dynamiken i
dagens förändringar. Vi måste vara i framkant, se vart
arbetsmiljöarbetet är på väg och tänka ”vad måste vi veta idag för att
inte få skador i morgon?, säger Eva Vingård.
