På sin kick-off i höstas hade företaget SHL-Group, verksamma inom
medicin- och teknik området, ett alldeles nytt inslag. De spelade ett
tärningsspel, där varje kast och varje förflyttning väckte samtal om
företaget utifrån olika synvinklar och scenarier. Det var ett spel som
konstruerats av tre mastersstudenter som deltog på kursen ”Design
Insight” vid Konstfacks Industridesignprogram, inriktning ”Formgivning
Intelligence” efter att de tillbringat tio veckor med att kartlägga
företagets svenska verksamhet. Utifrån det skräddarsydde de ett
spel.
– Vi ville göra något lekfullt och få deltagarna att tänka och
samtala utanför de vanliga ramarna . Vi ville också visa vilka
problemområden vi sett vid vår kartläggning och få medarbetarna att
reflektera över dem, berättar Josefin Ambring som tillsammans med
kurskamraterna Kajsa Davidsson och Andrew Wilson konstruerat spelet
utifrån företagets speciella förutsättningar.
En process som ger flera svar
Som ett led i Masterutbildningen arrangerar Konstfack tio veckors
företags-, eller verksamhetsförlagt arbete. Ambitionen är att
låta design och företagande mötas för att ge studenterna träning i att
förstå de företag de kommer att arbeta tillsammans med och att
kommunicera på ”businessvis”, men också för att företagen ska få del av
designstudenternas färdigheter i kreativa processer. Till skillnad från
många andra metoder är designernas sätt att arbeta en öppen process,
där verksamheten undersöks ur många olika aspekter, till exempel
värderingar, nätverk, maktaspekter med mera. Företaget eller
verksamheten sätts i ett sammanhang som också innefattar omvärld och
kunder. Man vet därför inte alltid var man hamnar.
– Designprocessen leder ofta till att man kan ringa in flera problem
eller förklaringar. Man kartlägger företaget för att finna de faktorer
som bäst förklarar dess verklighet och visar på möjligheter, säger
Magnus Eneberg som är studenternas lärare på Konstfack och som också
doktorerar på designprocessen i små- och medelstora företag.
Intressenterna är viktiga
Josefin Ambring och Kajsa Davidsson berättar hur deras bild av
SHL-Group växte fram genom en grundlig analys av företaget genom
intervjuer med medarbetare och kunder Eftersom uppgiften här gällde ett
medicinsktekniskt företag tog de också kontakt med apotek och med
läkemedelsverket. De analyserade också hemsidan och jämförde den
med konkurrenternas.
– Vi försöker förstå hur saker hänger ihop och vilka som blir
påverkade av företagets verksamhet. När vi gjorde vår presentation blev
de överraskade över hur väl vi prickat in sådant de visste, men kanske
inte satt ord på, säger Kajsa Davidsson.
En fördel de upplever utifrån sin kompetens är att de är tränade att
jobba med komplexa problem och att fokusera på möjligheter. En annan
fördel är att de inte är kostnadsstyrda, utan kan gå in med ett öppet
perspektiv. En svårighet de blev varse var att företagen är vana att
tänka positivt och säljande om sig själva, vilket kan bli ett hinder
för att se sin verksamhet som den verkligen är.
– Att ta sig igenom ”det glatta”, det vill säga sättet för företaget
att presentera sig själva är en tuff barriär att forcera, säger Josefin
Ambring.
Olika scenarier
Det var en av anledningarna till att de tre designstudenterna ville
finna ett sätt att få företagets medarbetare att själva tala om de
problem som de ringat in under sin kartläggning, snarare än att själva
påpeka rätt och fel.
Vana att tänka i andra uttryck än ord
skapade de spelet, där spelplanens prickar tar upp olika områden i
företaget. Med hjälp av tre tärningar slår varje spelare sig fram till
ett verksamhetsområde att diskutera utifrån tärningens givna
intressentperspektiv, med fokus på behov, hinder eller önskemål
etcetera.
– Våra verktyg är ju att visualisera saker, att ge bilder och
visioner vilket är mer kommunikativt än en rapport, säger Kajsa
Davidsson.
Jochen Ratjen, designansvarig på SHL-Group, är den som haft mest att
göra med studenterna på företaget. SHL-Group är ett internationellt
medicintekniskt bolag med verksamhet i många länder och huvudkontor i
Taiwan. Företaget tillverkar bland annat de sprutor som många
diabetiker använder för att skjuta in nålen med insulin. Företaget har
vuxit snabbt och har idag 2000 antal anställda. I Sverige arbetar 50
personer.
Han berättar att förväntningarna i ärlighetens namn inte var jättestora
från början.
– Vi hade inte tidigare samarbetat med Konstfack, men de hade rykte
om sig att vara mer konstnärliga än den verklighet vi befinner oss i.
Samtidigt var det spännande med perspektiv utifrån, säger han.
Allt friare tyglar
Hans intresse för studenternas arbete växte under resans gång. Det
innebar att företaget gav studenterna allt friare tyglar, bland annat
fick de träffa företagets vice president och en schweizisk kund. I
efterhand är han förvånad över att de gick med på så många av
studenternas förfrågningar och tillskriver det proffsigt bemötande och
bra personkemi.
– Spelet innebar att vi som spelade konstruerade olika scenarier om
vårt företag. Det var väldigt bra tänkt och många bra punkter att
diskutera. Ja, det var så pass bra att vi tänkte det skulle passa på
vår kick-off och det blev också bra diskussioner där, säger Jochen
Ratjen.
Han tycker designstudenterna gett input om verksamheten som det är
värt att gå vidare med. Bra har också varit att de skissat på en
vision hur det kan se ut om fem till tio år – ett perspektiv som, som
lätt kan gå förlorad i det dagliga arbetet. Med studenternas hjälp har
reflektioner kring företagets framtid fått större plats, liksom hur de
kan användas strategiskt. Studenterna kommer också att göra
ytterligare projekt på företaget.
– De kom själva med två förslag och bjöd in sig själva på ett smart
sätt. Och visserligen har de inte vält omkull hela tänkandet, men gett
input som är värt att jobba vidare med, säger Jochen Ratjen.
Nya sätt att se sin verksamhet
Att design är mer än vackra och funktionella produkter, är en insikt
som växer sig allt starkare. För inte så länge sedan var design för
många synonymt med hantverk. Sedan växte det fram en insikt om
designers betydelse för produkten och nu börjar själva designprocessen
att uppmärksammas allt mer. Man talar till exempel både om design i
tjänsteutveckling och design som service där designers arbete kan leda
till organisationsutveckling och innovation och ett växande område för
designers är hälso- och sjukvård. Både forskning och utredningar visar
att ju tidigare designers kommer in i en process, desto bättre är det,
berättar forskaren Magnus Eneberg. Designers kreativa arbetsmetoder ger
företaget möjligheter att se sin verksamhet på nya och innovativa sätt
vilket inte sällan resulterar i ett gemensamt lärande och nya
innovativa lösningar för affärs-, produkt och tjänsteutveckling.
– Kommer designprocessen in i tid bidrar den till strategiskt
tänkande. Vi vet också att den ger bra resultat som ofta överskrider
kundföretagens förväntningar, säger han.
Och att det lönar sig att ta in designers i företag, offentliga
verksamheter och tjänsteproducerande företag visar flera
undersökningar. Med hjälp av designers produkter och processer blir
företag mer innovativa, anställer fler och för de som är introducerade
på börsen ökar börsvärdet. En annan viktig aspekt handlar om demokrati,
enligt Magnus Eneberg.
– Designprocessens metod innebär att involvera både slutanvändare och
anställda på olika nivåer vilket gör att människor kommer till tals om
de produkter och tjänster de är med och skapar eller ska använda, säger
han.
En växande arbetsmarknad
Kajsa Davidsson och Josefin Ambring utstrålar båda framtidstro. De
är snart färdigutbildade och bedömer framtidens marknad för
industridesigners som mycket god, inte minst inom offentlig
sektor.
-Design klättrar längre och längre in på områden där det inte
förekommit tidigare och om några år kommer det att vara ett självklart
perspektiv på de flesta ställen, säger Josefin Ambring.
