OECD: Hälsovården är Finlands problem

Samarbetsorganisationen OECD:s ekonomiska analys av Finlands läge pekar på att landet klarat sig väl under den skuldkris som drabbat flera av euroländerna. Och det är ingen akut kris som står inför dörren. Det som framför allt krävs är en omfattande reform av den offentliga hälsovården men också en rad andra strukturella åtgärder är nödvändiga.

– Vi ser inga fiskala problem eller budgetproblem, däremot
strukturella, långsiktiga problem. Frågan är vad som kan göras för att
rätta till dem, säger Henric Braconier, en av dem som ansvarar för
Finlandsanalysen vid OECD.

Finland har tagit längre tid på sig än andra att komma ur
finanskrisens grepp och Nokias omvandling har grava konsekvenser för
samhällsekonomin. Visserligen har arbetslösheten sjunkit, men OECD spår
att kurvan kan vända uppåt igen.

Mycket att göra

Braconier ser det som oroande att arbetskraftsmyndigheterna jämfört
med andra länder tar så mycket längre tid på sig att rikta
aktiveringsåtgärder till de som blir utan arbete. Det tar dubbelt så
lång tid jämfört med Danmark.

– Här finns det mer att göra.

OECD:s experter väntar på att regeringen ska genomföra den planerade
reformen av lokalförvaltningen som innebär att antalet kommuner minskar
till en tredjedel eller ännu färre av nuvarande 336. Medan regeringen
låtit förstå att 70-100 kommuner blir kvar föreslår OECD att det räcker
med 30-50 kommuner.

Kommunreformen ska göra hälsovården effektivare, vilket väntas
minska de offentliga utgifterna. Dessutom borde nivån på vården höjas
överlag eftersom det råder stora skillnader i kvalitet mellan olika
kommuner vilket innebär att såväl mellan socioekonomiska grupper som
mellan olika regioner är variationerna bland de största inom OECD. Den
finländska hälsosektorn hänger inte med utvecklingen i den rika
världen, varken vad gäller produktivitet eller förmågan att hålla
befolkningen frisk.

Jobba längre

Braconier hoppas att regeringen kan leverera vad den lovat. Han
påpekar också att Finland har större problem med en åldrande befolkning
än övriga Europa och därför måste beslutet att höja pensionsåldern till
65 år i snitt komma snart. Nu är pensionsåldern flexibel, 63-68 år.

Överlag uppmuntrar OECD Finlands regering att skära mer i de
offentliga utgifterna och höja skatterna eftersom underskottet i
statskassan växer sig alltför stort, vilket är ett stort hot på lång
sikt med tanke på åldersstrukturen.

För Finansministeriet i Helsingfors och regeringen kommer OECD:s
åsikter inte som någon överraskning eftersom förslagen redan
presenterats för den innersta kretsen och problemen är väl kända och
diskuterade. Därifrån är steget ändå långt till konkreta beslut.