”Nu förändras allt igen”, skriver ett av de många telefonbolagen i sin reklam för smartphone, mobiltelefonen som mera liknar en dator än en telefon och som gör det möjligt att surfa och ta emot e-post när och var som helst. Och reklamen har rätt, inte minst i förhållande till arbetet. Ju lättare vi blir att nå, ju rörligare vi blir med hjälp av tekniken, desto mera luckras gränserna upp mellan arbete och fritid. Arbetet förändras. Det var inte länge sedan en tjänsteman anlände till sitt arbete på morgonen, utförde arbetsuppgifterna under dagen för att gå hem efter avslutat värv. Möjligen slank det med några papper i portföljen för att läsas på hemmaplan. I dag möjliggör den nya tekniken att arbetet kan skötas oavsett tiden och rummet.
– Det har hänt något med tjänstemannajobben de senaste femton åren och det moderna arbetslivet för tjänstemän är mera gränslöst än förr. Det har blivit vanligt att arbeta på andra platser och på andra tider. Det ger flexibilitet, men det blir också lätt okontrollerbart eftersom man ofta själv måste sätta gränser för sitt jobb, säger Åsa Johansson på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.
Hon har länge följt arbetslivets förändring och hur arbetet förändras av den nya tekniken. I maj kom hennes senaste rapport som heter ”Att ha kontoret i mobiltelefonen – en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet”. Syftet med undersökningen har varit att studera hur tjänstemännen använder sin mobiltelefon i arbetet och i vilken utsträckning de upplever en gränslös arbetssituation. Man har undersökt om det finns skillnader mellan kvinnor och män, mellan chefer och andra anställda och om äldre och yngre. Enkäten sändes ut till 8000 medlemmar i Unionen och 2350 svarade. Av dem var 44 procent kvinnor och 55 procent män. Drygt en femtedel hade någon form av chefsbefattning.
En jämställdhetsrisk
Undersökningen visar att drygt 20 procent av deltagarna tycker att de ofta måste vara tillgängliga utanför jobbet. Av männen upplever 26 procent kravet på tillgänglighet, medan 18 procent av kvinnorna känner så. Av de deltagande cheferna instämmer 23 procent helt med påståendet om att de bör vara tillgängliga utanför ordinarie arbetstid och en tredjedel av dem kollar mail utom arbetstid mot bara åtta procent av icke-cheferna. 70 procent har mobiltelefon i sitt arbete, vilket är en liten ökning jämfört med tidigare undersökningar. Också här är det mycket vanligare att männen har mobiltelefon i jobbet. 80 procent av dem har arbetsmobil, jämfört med 56 procent av kvinnorna.
– Vi ser tydliga könsskillnader. Det finns en jämställdhetsrisk i den nya friheten. Män är tillgängliga i större utsträckning och de lägger mer tid på sina jobb, vilket kan påverka prestation och lön, säger Åsa Johansson.
Frågan är då om de nya mobiltelefonerna ökar stressen?
De flesta säger nej men sexton procent upplever att stressen ökar. Många anser att de själva bestämmer om de ska svara och också när de ska kolla av sin e-post. Över hälften upplever inte att arbetsgivarna kräver detta.
– När möjligheten finns lägger man den förväntningen på sig själv. Man vill hänga med och kan också bli rädd för att missa något. Ibland är de flytande gränserna mellan arbete och fritid ok, men det är viktigt att det finns tid för återhämtning, säger Åsa Johansson.
Chefer formar villkoren
De nya mobilerna är den del i det gränslösa arbetet. Ett annat faktum är att övertidsuttaget ökar. Organisationer är slimmade på många håll och många arbetstagare upplever att kraven på vad man ska prestera ökar. Man knappar in på raster, tar en macka vid skrivbordet på lunchen och finns tillgänglig när som helst. Detta gäller inte minst chefer, säger Åsa Johansson.
– De har en väldigt tuff arbetssituation och de formar också villkoren för de andra. Traditionellt sett hålls ett utvecklingssamtal om året, men idag behövs fler eftersom allt större ansvar för arbetssituationen och arbetstiden läggs på den enskilde.
Inför höstens avtalsrörelse har Unionen genom enkäter och regionala konferenser frågat medlemmarna vilka frågor de ville prioritera. Svaren visade att det finns stort intresse och starkt stöd för att driva rätten till ostörd fritid. Och det är ett krav som har stöd också hos de unga, berättar Åsa Johansson.
– När övertid och tillgänglighet på fritiden inte bara sker ibland utan blir systematisk påverkar det hälsan och både företag och invidiver förlorar på det. Relationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare måste ses på längre sikt. Arbetsgivarna bör därför fundera över hur jobbet ska organiseras så att man hinner med sitt jobb inom ordinarie arbetstid, säger Åsa Johansson.
