Innan Etableringsreformen som startade i december 2010,
kunde det ta ett år innan den som beviljats uppehållstillstånd fick
kontakt med Arbetsförmedlingen. Nu sker det i stort sett samtidigt med
att en person får rätt att stanna i Sverige. En arbetsförmedlare finns
på plats i Migrationsverket och bokar omedelbart en tid för ett
etableringssamtal hos en arbetsförmedling på bostadsorten.
Sedan reformen trädde i kraft har man i Stockholmsområdet tagit emot
100 personer. Arbetsförmedlingen i Farsta är en av två
arbetsförmedlingar i Storstockholmsområdet som har ansvar för nyanlända
flyktingar med uppehållstillstånd som bor i Stockholm.
– Nu kan vi redan från början av vistelsen i Sverige tala om arbete.
Inom två månader ska det finnas en etableringsplan och det är den som
är grunden för att etablera sig snabbare. Vår ambition är att korta de
sju åren det i genomsnitt tog förr med fem år, och att det ska ta
två år att etablera sig i Sverige, säger Margareta Sörqvist, chef för
Arbetsförmedlingen i Farsta.
Återtaget ansvar
Arbetsförmedlingen har haft ansvar för integrationen av nyanlända
förr. Fram till 1985 låg ansvaret på arbetsförmedlingarna, men övergick
då till Invandrarverket och kommunerna.
När nu ansvaret går tillbaka till Arbetsförmedlingen sker ett
tydligare fokus på arbete, samtidigt som många delar av mottagandet
ligger kvar på kommunerna. De kommer att ansvara för svenska för
invandrare (SFI) och för samhällsorientering. De garanterar också
bostäder för ett visst antal flyktingar som de anmält att de är beredda
att ta emot. Skolor och barnomsorg sker också i kommunernas regi.
Kommunerna kommer också att ha kvar ansvaret för ensamkommande unga
under arton år. Likaså omfattas inte de flesta av de så kallade
kärleksinvandrare av reformen. De förväntas klara sig bättre, eftersom
de redan har en person med anknytning till landet.
– Vi är huvudaktör, men ensamma klarar vi inte detta utan vi kommer
att jobba tillsammans med kommunerna, länsstyrelsen och arbetsgivare.
Vi blir spindeln i nätet. Fördelen nu är att vi som myndighet har ett
nationellt uppdrag och kan matcha personer mot arbetsmarknaden i hela
Sverige, säger Margareta Sörqvist.
Det viktiga personnumret
En av de saker som tagit tid och försvårat för nyanlända att komma
igång har varit personnummer. Utan dem kommer man inte långt i Sverige
och många nyanlända har fått vänta länge vilket försvårat alla
myndighetskontakter. Att snabba upp hanteringen av detta är också en
prioriterad uppgift för Arbetsförmedlingen i samverkan med
Skattemyndigheten som ansvarar för personnummerhanteringen.
– Vi gör vad vi kan för att det ska gå snabbare. Jag tror det går
lättare att skynda på processen när två stora myndigheter som vi och
Skattemyndigheten kan samarbeta, säger Margareta Sörqvist.
Ett nytt begrepp i sammanhanget är prestationsförmåga. Tanken är att
aktiviteterna ska anpassas till individens ork och förutsättningar
och att man deltar på heltid. I alla etableringsplaner
finns svenska för invandrare och samhällsorientering och
därtill en rad individanpassade åtgärder som beror på var man som
individ behöver. Det kan till exempel handla om att skaffa praktik, gå
med barnen på dagis eller att göra hälsobefrämjande aktiviteter.
Arbetsförmedlingen beslutar om etableringsersättning som är 231
kronor per dag när man arbetar fram planen och därefter 308 kronor per
dag. Följer inte en person planen har Arbetsförmedlingen rätt att dra
in ersättningen. Inom ett halvår ska man också fatta beslut om önskemål
om annan ort. Kompetens ska matchas med arbetsmarknadsbehov och
arbetsförmedlaren ska tala om alternativa bostadsorter utifrån detta.
Ett problem är att tillgången på bostäder sällan stämmer med tillgången
på jobb.
Ny aktör
Nytt är också införande av etableringslotsar. De ska fungera som en
coach under etableringstiden, hjälpa till att realisera planen och vara
en brygga in i det svenska samhället. Valet av etableringslots är
frivilligt och man får välja någon av dem som just nu upphandlas.
Lotsarna kommer alla att vara externa aktörer och ersättningen kopplas
till hur de lyckas hjälpa den nyanlände med planen. Varje person i ett
hushåll kan få stöd.
– Det är ett brett, stort och spännande uppdrag. För dem som kommer
är det betydelsefullt att få bidra och Sverige har mycket att vinna. Vi
står inför en stor generationsväxling och att vi lyckas ta vara på
arbetskraften är viktigt för välfärd och samhället som helhet, säger
Margareta Sörqvist.
Mellan 11- och 12000 beräknas få uppehållstillstånd i år och
Arbetsförmedlingen tar sig an uppdraget inom befintlig personalstyrka,
med undantag av de etableringslotsar som ska upphandlas.
– Men alla knackar ju inte på
dörren samtidigt. Kompetens finns och kan utvecklas i takt med
uppdraget, säger Bengt Greiff på avdelningen för integration och
etablering på Arbetsförmedlingens huvudkontor.
Underlättar uppföljning
Som en förberedelse har Arbetsförmedlingen arrangerat 140
dialogträffar runt om i landet, där berörda myndigheter har kunnat
diskutera och förbereda sig. Generellt sett är stämningen god både hos
våra medaktörer och hos Arbetsförmedlingen, berättar Bengt Greiff.
– En av fördelarna är att en statlig organisation fått
samordningsansvaret. Man kommer att kunna följa upp och se vad som
underlättar etablering på ett samlat sätt. Det har varit svårare när
ansvaret legat på kommunerna, säger han.
Bengt Greiff tycker reformen är en stor utmaning både vad gäller
målet och att få alla berörda instanser att vara flexibla och att gå åt
samma håll. Positivt ar man börjar talar arbete och att man tillsamman
börjar tänka vad man kan göra gemensamt, så snart någon fått
uppehållstillstånd.
– Utmaningen är att verka för att de nyanlända fortare kommer i
arbete och att samverka med många olika aktörer. Uppdraget kräver att
bostäder och andra strukturer kommer på plats och stämmer med
arbetsmarknaden. En annan utmaning är att informera och motivera
individer att flytta till regioner där möjligheten att få jobb är
större, säger Bengt Greiff.
Han betonar betydelsen av samarbete mellan kommuner och myndigheter
för att korta etableringstiden. Det är också viktigt att ta tillvara de
erfarenheter kommunerna gjort under åren.
– Vi kommer också att närma oss de ideella organisationerna. Vi
behöver vara många kockar i det här, säger han.
