Vid arbetskraftsbyrån i Malm, ett av de områden i Helsingfors som
drabbats hårdast av ungdomsarbetslöshet, är det lugnt denna onsdag i
juni. Skolorna har slutat, men i år finns knappt några sommarjobb att
få. Den ekonomiska depressionen håller Finland i ett
hårt grepp. På väggarna finns affischer som
berättar om det nya Sanssi-kortet, ett intyg som ger arbetsgivare rätt
att få en del av lönen utbetald av staten. Tanken är att ribban för att
anställa ungdomar ska bli lägre. Stödet gäller både för regelrätt
arbete och läroavtal.
Avsikten är att stöda sysselsättningen av nyutexaminerade unga under
30 år. De som lämnat skolan och är yngre än 25 år kan få ett
Sanssi-kort genast (”Sanssi” står för ”chans”). Den som är lite äldre
måste först ha varit arbetslös i ett halvår. Stödet är maximalt 550
euro per månad i upp till 10 månader och kan inte vara större än
hälften av arbetsgivarens lönekostnader. Kortet kompletterar de
lönesubventionssedlar som hittills funnits men knappt används för att
hjälpa ”vanliga” ungdomar utan istället riktats in på personer med
särskilda svårigheter.
Vårdjobb
Vi talar med ett par ryskspråkiga ungdomar som söker jobb, men ingen
av dem har hört talas om lönesubventionerat arbete. Abshir Abdullahi
surfar bland arbetsplatsannonserna efter något i vårdbranschen och han
har däremot tidigare haft ett jobb där staten betalade en del av lönen.
Abshir, som ursprungligen kommer från Somalia, har mer än tre års
sjukskötarstudier bakom sig och tänker fortsätta ännu ett par år tills
han blir magister i vårdvetenskaper. Nu behöver han ett sommarjobb.
Trots att vården sägs skrika efter arbetstagare har han inte hittat
något än.
– I fredags var jag på arbetsintervju vid Helsingfors stad, vi får
se om det lyckas. Jag har knackat på många dörrar.
Invandrarungdomarna situation är allra svårast men också infödda
unga finländare tvingas inse att det inte finns några jobb. Var fjärde
ung person är arbetslös. För två år sen var ungdomsarbetslösheten
knappt 15 procent efter att ha sjunkit under många år, men sen började
kurvan stiga rakt uppåt. Regeringen vaknade i början av året och i den
första tilläggsbudgeten reserverades 77 miljoner euro för nya åtgärder.
Arbets- och näringsministeriet fick närmare hälften av pengarna för att
skapa 15 000 nya arbetsplatser för unga. I paketet ingår, förutom en
satsning på lönesubventionerat arbete, även startpeng för unga som vill
starta företag och företagarutbildning.
Klarnar i höst
Ministeriet lät trycka upp 40 000 Sanssi-kort och under de
första veckorna har flera tusen redan gått åt. Vid arbetskraftsbyrån i
Malm säger arbetskraftshandledare Anneli Taavitsainen att intresset är
stort, men hon räknar med att färre än tio kort hittills aktiverats.
Problemet är att reformen kommer väl sent. De flesta arbetsgivare har
redan rekryterat personal för sommaren. Först mot hösten klarnar det
hur väl försöket slagit ut.
– Det är mest Helsingfors stad som sysselsatt ungdomar ända sedan
förra hösten. Det finns knappast några andra jobb för ungdomar varken i
industrin eller i handeln där man nu märker av depressionen. Men vi
hoppas förstås att företagen ska bli intresserade av att sysselsätta
ungdomar.
Anneli Taavitsainen antar att lönesubventionen ska sänka tröskeln,
men å andra sidan kan företag som sagt upp eller permitterat personal
inte dra nytta av stödet. Inte heller kan det ges till arbetsgivare med
skatteskulder. Själv har hon upplevt konjunktursvängningarna på första
parkett ända sedan den förra ekonomiska krisen 1992, då hon började
jobba inom arbetskraftsförvaltningen.
– Nittitalets depression var annorlunda för då kunde folk inte
förvänta sig någonting alls. Den krisen var mer skoningslös. Det finns
också en annan förståelse gentemot företagen nu, att de inte säger upp
folk av ren elakhet.
Anneli Taavitsainen har sett många exempel på små och medelstora
företag där personalen behandlas som en del av familjen och
uppsägningar upplevs som lika hårda av både personal och ägare. Å andra
sidan finns det också börsnoterade företag med ansiktslöst ägande som
inte drar sig för att kasta ut anställda trots att man fortfarande gör
vinst. Hon hoppas ändå att alla ska ta sitt ansvar och försöka se till
att vägen till arbetslivet hålls öppen för de unga som är på väg
in.






