– Det finns en idé bakom det. Efter den kris som arbetslöshet
kan innebära kan den enskilde behöva psykologiskt stöd och en kurs som
tar fasta på den egna utvecklingen. Vi har mycket bra resultat av
sådana kurser. Succén är större än med andra kurser, säger Elisabeth O
Gaardebo, chef för ALS, den fristående organisation som betalar ut
arbetslöshetskassa och från och med i 2001 också
föräldrapenning.
Arbetslöshetsförsäkring är en relativt ny företeelse på Färöarna.
Lagen trädde i kraft 1992 efter att en partssammansatt grupp hade
utrett frågan. Det offentliga trädde in med 20 miljoner och två procent
drogs från arbetstagare, respektive löntagare. Meningen var att den nya
av ”Arbeidsloysisskipan”, som kom att förkortas ALS, också skulle svara
för arbetsförmedling och kortare kurser för de arbetslösa.
Det beslutades också att verksamheten skulle ligga utanför den
offentliga verksamheten. Men ungefär samtidigt som den nya
arbetslöshetsersättning trädde i kraft, kom den stora kris som innebar
att 7000 färöingar lämnade landet och sökte arbete på annat håll.
– Det blev en våldsam start och det strömmade in arbetslösa. Det var
många och de flesta var ovana vid att det fanns en arbetslöshetskassa.
Till exempel trodde människor att de var tvungna att använda alla
sparade pengar innan de kom hit. Det finns många berättelser om detta,
säger Elisabeth O Gaardebo.
När det var som värst var 20 procent av den arbetsföra befolkningen
arbetslös. Man förlängde ersättningstiderna, men sänkte nivåerna. Sedan
starten har ALS varit i kontakt med over 13000 människor. Numera råder
brist på arbetskraft inom vissa yrken och det behövs till exempel
hantverkare, läkare och akademiker. Det är de okvalificerade som i
första hand saknar arbete och där är kvinnorna i majoritet. Att både
barnomsorg och äldrevård är dåligt utbyggd försvårar också för
kvinnorna att komma i arbete, berättar Elisabeth O Gaardebo.
– Bristen på barnsomsorg gör det svårt för många att komma tillbaka
efter den stora utflyttningen i början av 90-talet. I dag täcks inte
behovet, utan det är vi kvinnor som tar på oss ansvaret för barn och
äldre. Detta är ett stort och viktigt tema på Färöarna, säger
hon.
ALS har idag 480 miljoner kronor i kapital och styrs av en
partssammansatt styrelse där också offentlig verksamhet är
representerad. Men ALS organisation har allt mer kommit att bli ett
politiskt tema. Det har rests juridiska invändningar mot att ALS är
fristående.
– Det är många diskussioner kring oss. Den akuta frågan är om vi ska
finnas innanför eller kan förbli utanför det offentliga systemet. Men
enligt vår uppgift vill vi behålla vårt egenkapital och frågan är om vi
kan göra det om vi hamnar inom offentlig verksamhet, säger Elisabeth O
Gaardebo.
